{"id":192074,"date":"2025-03-24T14:11:36","date_gmt":"2025-03-24T13:11:36","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=192074"},"modified":"2025-03-24T23:20:01","modified_gmt":"2025-03-24T22:20:01","slug":"gladjen-star-hogt-i-tak-under-tvadelad-varierad-och-ytterst-givande-konsert-harriet-ohlsson-med-band-koren-pa-maj-12an","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=192074","title":{"rendered":"Gl\u00e4djen st\u00e5r h\u00f6gt i tak under tv\u00e5delad ytterst givande varierad konsert – Harriet Ohlsson med band + k\u00f6ren p\u00e5 Maj 12:an"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

20\/3 2025<\/p>\n\n\n\n

Maj 12:an i Kungsten i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

St\u00e4llet ska ha funnits sedan h\u00f6sten f\u00f6re pandemin. Det ligger off Majorna ett par hundra meter fr\u00e5n en sp\u00e5rvagnsh\u00e5llplats, \u00e4r inte helt l\u00e4tt att hitta. Detta spartanskt inredda aktivitets och kulturcenter i tv\u00e5 plan best\u00e5r av tre rum, varav konsertlokalen har en kapacitet p\u00e5 150 personer. Har l\u00e4nge varit nyfiken p\u00e5 deras evenemang. Bes\u00f6kte dem f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rra m\u00e5naden. Hade d\u00e5 tid och lust att lyssna p\u00e5 en uts\u00f6kt tribut till Burt Bacharach, ett program profilerna Martin Schaub, Patrick Rydman och Anci Hjulstr\u00f6m satte ihop redan f\u00f6r 30 \u00e5r sedan n\u00e4r de tr\u00e4ffades p\u00e5 Musikh\u00f6gskolan. Ska Inflikas att vad betr\u00e4ffar scener i G\u00f6teborg med omnejd, \u00e4r jag \u00f6vertygad om att det inte existerar ett motsvarande utbud n\u00e5gonstans i Norden. Inte minst jazz\u00e4lskares behov \u00e4r osannolikt v\u00e4l tillgodosedda, till den grad att krockar \u00e4r legio. Just denna h\u00f6gst subjektiva spaning och bristen p\u00e5 recensioner fr\u00e5n dessa gig, ventilerades i samtal med Mia Samuelsson (musiker och tidigare bokare p\u00e5 G\u00f6teborgs Kulturkalas).<\/p>\n\n\n\n

De som ansvarar f\u00f6r verksamheten p\u00e5 Maj 12:an \u00e4r engagerade i K\u00f6ren, husets egen k\u00f6r som framtr\u00e4der efter paus, denna kv\u00e4ll n\u00e4r man lockar med ny musik fr\u00e5n Harriet Ohlsson. Martin Hamr\u00e9n heter k\u00f6rens entusiastiske ledare, tillika driftansvarig p\u00e5 Maj 12:an, vars karismatiska dirigering smittar av sig p\u00e5 publiken. Att torsdagskonserten sammanfaller med v\u00e5rdagj\u00e4mning po\u00e4ngteras inf\u00f6r fullsatt auditorium som kl\u00e4mt in sig i stolsraderna.. Efter att ha bevistat evenemang h\u00e4r \u00e5terv\u00e4nder eller st\u00e4rks (beroende p\u00e5 var man befinner sig) livsandarna. Vardagens bekymmer h\u00e5lls p\u00e5 avst\u00e5nd. St\u00e4mningen kan p\u00e5minna om en slags naturlig extas, ett gl\u00e4djerus inte olikt en gospel-sammankomst.. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Harriet Ohlsson, artisten som stod i centrum, hade bjudit in undertecknad. Har h\u00f6rt henne musicera i teaterupps\u00e4ttningar och ber\u00f6mde s\u00e5ngen och uttrycket i en tribut till Aretha Franklin p\u00e5 Musikens Hus i h\u00f6stas, vilket f\u00f6rmodligen artisten noterat. Vokalt och genrem\u00e4ssigt har hon ett imponerande brett register. Innovativa 46-\u00e5ringen har gett sig p\u00e5 \u00e5tskilliga genrer. Mest omtalad \u00e4r sannolikt uppfinnandet av en ny, den minst sagt udda hybrid d\u00f6pt till lounge-metal hon var med om att skapa med Hellsongs.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hennes band best\u00e5r av Klas-Fredrik Torson p\u00e5 beats, Gustav Svedung p\u00e5 keyboard och k\u00f6r samt den flitige Henrik Cederblom p\u00e5 akustisk men uppkopplad gitarr. N\u00e4r man st\u00f6ter p\u00e5 den sist n\u00e4mnde, vilket gjorts relativt ofta, \u00e4r det i princip en garantist\u00e4mpel. Ny musik med svenska texter lanseras av kvinnan p\u00e5 scen. Att p\u00e5st\u00e5 att ”beatmaster” dominerade ljudbilden \u00e4r ingen \u00f6verdrift. Ohlsson erk\u00e4nde att ocks\u00e5 hon gillade gillade apparatur, att trycka p\u00e5 knappar. Torson var verkligen en fena p\u00e5 att anf\u00f6ra i rytmiskt sp\u00e4nnande groove i en minimalistisk anda. Merparten \u00f6vriga instrument sm\u00e4lte in i konceptet. I ett par l\u00e5tar hade upphovsmakaren valt att l\u00e5ta honom vara overksam, vilket alstrade en effektfull kontrast. Ska po\u00e4ngteras att aftonens affischnamn inte bara sj\u00f6ng, samplade och sk\u00f6tte tekniska hj\u00e4lpmedel hon hade vid sitt bord. Spelade ocks\u00e5 emellan\u00e5t p\u00e5 en stor blockfl\u00f6jt och sopransax.<\/p>\n\n\n\n

Deras publikfriande framtr\u00e4dande roar, ber\u00f6r och f\u00e5r pulsen att sl\u00e5 snabbare genom stampa takten-melodier.. Och i mellansnack och texter, lika fyndiga som r\u00f6rande, bjuds vi p\u00e5 Ohlssons lakoniska, fast \u00e4nd\u00e5 bejakande filosofi. Livsvisdomen f\u00f6r henne handlar om att acceptera, rent av ge upp och framf\u00f6r allt om att v\u00e4ga sl\u00e4ppa taget. Existentiella texterna \u00e4r antingen djupt originella eller allm\u00e4ngiltiga. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Det sjungs med oemotst\u00e5ndlig emfas. Sprudlande huvudperson i hatt \u00f6vertygar genom konturer av passionerad kreativitet och sin klara, uttrycksfulla st\u00e4mma. Att framf\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r personligt finurliga tankar till ett slags minimalistiskt elektro-beat och \u00f6ver det finurligt garnera, visade sig vara en bejublad framg\u00e5ngsformel. Positiv energi fl\u00f6dade! <\/p>\n\n\n\n

Texternas budskap f\u00f6rklarades genomg\u00e5ende. F\u00e4ster mig vid singeln S\u00e5n du e <\/em>, en fantastiskt t\u00e4nkv\u00e4rd text om en \u00e4ldre person vars trofasta v\u00e4nskap betydde mycket f\u00f6r den bekymrade unga vuxna Harriet och en medryckande, explicit l\u00e5t vars refr\u00e4ng l\u00f6d ”Jag vill bara ligga med dig”. Vikten av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet betonades, liksom en tro p\u00e5 att vi delar gemensamma b\u00f6rdor bortanf\u00f6r ensamhet. En av alla de covers hon gjort om \u00e4r Th\u00e5str\u00f6ms St\u00e5 aldrig still<\/em> fr\u00e5n 1989 ,som vi fick i en ytterst avskalad och extremt d\u00e4mpad version. I ett par l\u00e5tar klev som antytts gitarrist Cederblom fram som ensam ackompanjat\u00f6r. Effektfullt n\u00e4r soundet \u00f6verlag \u00e4r dansant med drivande bas som kan p\u00e5minna om trance i medium tempo.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Efter paus framtr\u00e4der Maj 12:an k\u00f6r best\u00e5ende av cirka trettio personer, varav n\u00e5gra turades om att vara solister\/ f\u00f6rs\u00e5ngare. I enstaka tolkningar ackompanjerades de av exempelvis Eva Kruse eller Henrik Cederblom. I \u00f6vrigt sj\u00f6ngs till instrumentala bakgrunder. Repertoaren h\u00e4mtas mestadels fr\u00e5n hits i rockhistorien. Svartkl\u00e4dda k\u00f6ren str\u00e5lar av eufori, \u00e4gnar sig emellan\u00e5t \u00e5t snyggt synkad koreografi fast de st\u00e5r t\u00e4tt sammanpressade p\u00e5 scen. Uppskattade definitivt arrangemangen, energin och r\u00f6sterna (\u00e4ven om jag inte blev fullt lika r\u00f6rd som jag hade f\u00f6rest\u00e4llt mig). De g\u00e5r ut med ett trumfkort i form av Iron Maiden-hit, vars karakt\u00e4ristiska ylande avl\u00e4gsnats och ist\u00e4llet gjorts till Hellsongs-idiom. Fr\u00e4scht och kul!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rs\u00f6kte h\u00e4nga med och anteckna vad jag k\u00e4nde igen. Vi f\u00f6runnas jublande k\u00f6rtolkningar av exempelvis Space Oddity<\/em> (D. Bowie) vars \u00f6verg\u00e5ngar och tonartsh\u00f6jning torde vara exemplariskt f\u00f6r en s\u00e5 h\u00e4r elastisk k\u00f6r, poppigt kl\u00e4mmiga och kluriga Brown Eyed Girl <\/em>(V. Morrison) och Love The One You\u00b4re With <\/em>( S. Stills). F\u00f6r sist n\u00e4mnda sn\u00e4rtiga d\u00e4nga av Stephen Stills utdelas extra stj\u00e4rna f\u00f6r lyckat arr. Fraserna p\u00e5 slutet satt perfekt. I annan lyckad sekvens utkristalliseras ett tonfall som p\u00e5minner om Bj\u00f6rk. Kan h\u00e5lla med gl\u00e4djespridande k\u00f6rledare att H\u00e4rlig \u00e4r jorden <\/em>\u00e4r psalmbokens vackraste psalm. Minns jag r\u00e4tt hade refr\u00e4ng fr\u00e5n What A Wonderful World <\/em>inkluderats. Men \u00e4ven om jag saknar tro, tillh\u00f6r jag dem som inte \u00e4r vidare f\u00f6rtjust i att psalmer hottas upp. Tyckte s\u00e5lunda att trummaskinskompet var malplacerat. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Avslutningen var minnesv\u00e4rd. Den gick i reggae-takt. Man utgick fr\u00e5n Three Little Birds<\/em> av den fr\u00e4mste av dem alla, det vill s\u00e4ga Bob Marley f\u00f6rst\u00e5s. Med tanke p\u00e5 hur refr\u00e4ngen lyder hade man i den lagt in en strof fr\u00e5n vad som blev Bobby Mc Ferrins signaturmelodi. Och i extranumret \u00e5terv\u00e4nde Harriet & Henrik till scen f\u00f6r att framf\u00f6ra Hand i hand<\/em> tillsammans med den k\u00f6r som gjorde publiken h\u00e4nryckt. H\u00e5ll koll p\u00e5 utbudet hos denna avsides bel\u00e4gna arrang\u00f6r. H\u00e4r verkar det ofta h\u00e4nda grejer p\u00e5 scen vilka ger en v\u00e4lbeh\u00f6vlig injektion av livsgl\u00e4dje. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

20\/3 2025 Maj 12:an i Kungsten i G\u00f6teborg St\u00e4llet ska ha funnits sedan h\u00f6sten f\u00f6re pandemin. Det ligger off Majorna ett par hundra meter fr\u00e5n en sp\u00e5rvagnsh\u00e5llplats, \u00e4r inte helt l\u00e4tt att hitta. Detta spartanskt inredda aktivitets och kulturcenter i tv\u00e5 plan best\u00e5r av tre rum, varav konsertlokalen har en kapacitet p\u00e5 150 personer. Har […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-192074","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192074","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=192074"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192074\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":192156,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/192074\/revisions\/192156"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=192074"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=192074"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=192074"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}