{"id":191978,"date":"2025-03-19T12:02:33","date_gmt":"2025-03-19T11:02:33","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=191978"},"modified":"2025-03-19T12:10:51","modified_gmt":"2025-03-19T11:10:51","slug":"teaterkritik-gertrude-stein-gertrude-stein-gertrude-stein-scenmagi-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=191978","title":{"rendered":"Teaterkritik: Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein – scenmagi p\u00e5 Dramaten"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nFoto: S\u00f6ren Vilks<\/em><\/p>\n

Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein<\/strong>
\nAv Marty Martin
\n\u00d6vers\u00e4ttning Lotta Olsson
\nRegi Carl Johan Karlson
\nScenografi Ernst Billgren
\nKostymdesighner Camilla Thulin
\nMask Sofia Ranow Boix-Vives
\nDramaturg Anna K\u00f6l\u00e9n
\nLjusdesign Patrik Angestav
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramatens stora scen 18 mars 2025<\/p>\n

Scenmagi, scenmagi, scenmagi – siffran tre \u00e4r magisk i Gertrude Stein, Gertrude Stein, Gertrude Stein p\u00e5 Dramaten. Denna upps\u00e4ttning \u00e4r ett ”m\u00e5ste ses” f\u00f6r alla konstintresserade, f\u00f6r alla litteraturintresserade och f\u00f6r den delen alla som har intresse av kultur och spr\u00e5k och hur vi kan kommunicera med v\u00e5rt inre. Med Johan Rabaeus som Gertrude Stein i denna tv\u00e5 timmars monolog rinner tiden undan. Jag satt som naglad med fullt fokus p\u00e5 scenen. Johan Rabaeus visar \u00e4n en g\u00e5ng vilken enast\u00e5ende sk\u00e5despelare han \u00e4r. Trots att han \u00e4r den ende m\u00e4nniskan p\u00e5 scen f\u00e5r han liv i allt han talar om och jag ser framf\u00f6r mig de olika karakt\u00e4rerna han pratar om eller pratar med.<\/p>\n

Gertrude Stein sitter i sin l\u00e4genhet i Paris och hon vet att hon borde b\u00f6rja packa eftersom flyttlasset ska g\u00e5 i morgon. Hon och hennes livspartner Alice B Toklas har blivit uppsagda f\u00f6r att hus\u00e4garen vill ge l\u00e4genheten till sin son. Men hur det \u00e4n \u00e4r b\u00f6rjar Gertrude Stein ist\u00e4llet t\u00e4nka tillbaka p\u00e5 sin livet och hur hon, en amerikansk judinna, hamnade i Paris. Tillsammans med sin bror Leon samlade hon sin tids mest sp\u00e4nnande blivande v\u00e4rldsnamn inom konst och litteratur. Picasso, Matisse, C\u00e9zanne, Renoir – \u00e4r alla konstn\u00e4rer som Gertrude och hennes bror uppt\u00e4ckte och gjorde k\u00e4nda. En del var ocks\u00e5 n\u00e4ra v\u00e4nner med Gertrude Stein. Det \u00e4r sp\u00e4nnande att h\u00f6ra henne ber\u00e4tta om hur hon uppt\u00e4cke deras konst och hur de var som personer, hon samlade dem b\u00e5de kring matbordet och p\u00e5 v\u00e4ggarna (konsten p\u00e5 v\u00e4ggarna f\u00f6rst\u00e5s). En mycket sp\u00e4nnande och tankev\u00e4ckande del i hennes ber\u00e4ttelse \u00e4r hur hon f\u00f6rs\u00f6kte skapa litteratur som ocks\u00e5 f\u00f6ljde kubismens form och id\u00e9er. Gertrude och hennes bror var viktiga f\u00f6r det som d\u00e5 kallades modern konst under f\u00f6rsta halvan av 1900-talet.<\/p>\n

Johan Rabaeus str\u00e5lar p\u00e5 scenen. Han \u00e4r ensam men fyller scenupplevelsen med en m\u00e4ngd olika karakt\u00e4rer d\u00e5 han gestaltar Gertrude. Monologen \u00e4r drygt tv\u00e5 timmar med en paus, men jag t\u00e4nkte inte p\u00e5 tiden och jag skulle kunna sitta d\u00e4r och suga in allt Rabaeus\/Gertrude pratar om i ett par timmar till. Marty Martin som skrivit monologen har lyckats g\u00f6ra s\u00e5 den k\u00e4nns som om det var Gertrude Stein sj\u00e4lv som skrivit och som pratar – och Johan Rabaeus f\u00f6rvaltar detta m\u00e4sterligt. Gertrude Stein var nyfiken och \u00f6ppen f\u00f6r den nya konsten och hon var \u00f6ppen med vem hon var och vad hon stod f\u00f6r. Hon var frispr\u00e5kig och s\u00e4kert r\u00e4tt envis att ha att g\u00f6ra med. Hon stiger fram som en levande trov\u00e4rdig personlighet i Johan Rabaeus framf\u00f6rande. Det \u00e4r fascinerande hur tankar och id\u00e9er om konst och litteratur kan f\u00f6rmedlas tillsammans med en skildring av en m\u00e4nniska, som delar av samma helhet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Ett stort plus ocks\u00e5 f\u00f6r scenografin, skapad av konstn\u00e4ren Ernst Billgren. M\u00f6bler, bokhylla, tavlor st\u00e5r runt om p\u00e5 scenen, som en l\u00e4genhet vars inv\u00e5nare \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att flytta men inte orkat packa klart. Tidstrogna m\u00f6bler och tavlor som signalerar tiden och deras liv. P\u00e5 scenv\u00e4ggen finns en l\u00e5ngsmal glipa d\u00e4r olika stillbilder projiceras med video. Varje bild h\u00e4nger kvar r\u00e4tt l\u00e4nge, det \u00e4r sk\u00f6nt med videoprojektioner som ger oss tid att ta in dem. <\/p>\n

Ofta kan jag inte engagera mig i kultur som handlar om m\u00e4nniskor som \u00e4r ordentligt v\u00e4lbest\u00e4llda och inte beh\u00f6ver oroa sig f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning, som inte beh\u00f6ver sk\u00f6ta ett arbete f\u00f6r att f\u00e5 mat och bostad. Gertrude Stein borde d\u00e4rf\u00f6r inte locka fram mitt engagemang eller intresse. Hon levde ekonomiskt tryggt. Men hon var en banbrytare och stod upp f\u00f6r sig sj\u00e4lv och vem hon var p\u00e5 ett imponerade s\u00e4tt och denna skildring av henne ger mycket att f\u00f6rst\u00e5 och t\u00e4nka p\u00e5.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Carl Johan Karlson har tidigare p\u00e5 Dramaten bland mycket annat satt upp publik- och kritikersucc\u00e9n Arv. Carl Johan Karlson om varf\u00f6r pj\u00e4sen \u00e4r viktig idag:
\nF\u00f6r att den handlar om att s\u00e4tta konsten fr\u00e4mst. F\u00f6rutom det extravaganta karakt\u00e4rsportr\u00e4ttet s\u00e5 f\u00f6r Stein fram en mission, hon presenterar ideal som tyv\u00e4rr v\u00e5r samtid r\u00e5der en chockerande brist p\u00e5. Ideal som handlar om integritet, att rakryggat st\u00e5 f\u00f6r n\u00e5got och st\u00f6ta sina id\u00e9er mot andras. M\u00f6ta och utmana den andre med en intellektuell hederlighet. Ideal som handlar om konsten, att konsten kan f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden och kan f\u00e5 m\u00e4nniskan att f\u00e5 en f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else om sig sj\u00e4lv.<\/em><\/p>\n

Johan Rabaeus \u00e4r i stort ensam p\u00e5 scen hela f\u00f6rest\u00e4llningen, fast med ett uppskattat undantag: i andra delens inledning har han s\u00e4llskap av en helt underbar vacker och duktig vit pudel som fick motta v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nta appl\u00e5der.<\/p>\n

Mycket bra och talande musik ocks\u00e5. H\u00e4r \u00e4r l\u00e5tlistan:
\n”Undertow” (Per St\u00f6rby Jutbring),
\n”Gnossienne No.1” (Erik Satie)
\n”Picassopiano” (Johan Adling)
\n”Four saints in three acts \/ Intermezzo” (Virgil Thomson)
\n”A kiss to build a dream on” (Louis Armstrong)
\n”Bolero” (Ravel)
\n”Susuwatari” (Per St\u00f6rby Jutbring \/ New Tide Orquesta)
\n”Leaving home” (Johan Adling)<\/p>\n

Johan Rabaeus och Ernst Billgren om Gertrude Stein:
\n