![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/445e4813-cac4-b60b-9082-edd7b8bca6f8.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
De d\u00f6das symfoni
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 21 mars
\nRegi Matthias Glasner
\nRollistan i urval Lars Eidinger som Tom, Lilith Stangenberg som Ellen, Anna Bedereke som Liv, Robert Gwisdek som Bernard, Hans-Uwe Blaur som Gerd och Corinna Harfouch som Lizzy.<\/p>\n
Filmen handlar om livets och d\u00f6dens problem. Olika sorters liv och olika sorters d\u00f6dar. I centrum st\u00e5r Tom och de tre komplicerade livsv\u00e4rldar som han p\u00e5 olika s\u00e4tt \u00e4r en del av. Alla v\u00e4rldarna rymmer sina problem och skapar samtidigt problem i m\u00f6tet med varandra. N\u00e4r vi m\u00f6ter Tom, en stund in i filmen, sker en s\u00e5dan krock. I den ena v\u00e4rlden, musikens, \u00e4r han dirigent. Samtidigt som orkestern repetera inf\u00f6r en premi\u00e4r f\u00e5r han telefonsamtal fr\u00e5n de tv\u00e5 andra v\u00e4rldarna. Fr\u00e5n sin mamma (Lizzy) som ber\u00e4ttar att hans pappa (Gerd) bara blir s\u00e4mre och s\u00e4mre. Fr\u00e5n den gravida v\u00e4nnen (Liv) som beh\u00f6ver hans hj\u00e4lp f\u00f6r att ta sig till sjukhuset eftersom vattnet just har g\u00e5tt. Han v\u00e4ljer bort familjen och orkestern och \u00e5ker till sjukhuset f\u00f6r att vara med vid f\u00f6rlossningen trots att barnet inte \u00e4r hans. <\/p>\n
Dagen d\u00e4rp\u00e5 \u00e5ker han hem till sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Pappan h\u00e5ller mycket riktigt p\u00e5 att bli s\u00e4mre och s\u00e4mre. Mamman orkar inte l\u00e4ngre ta hand om sin man s\u00e4rskilt som hon har egna problem att brottas med. Pappan hamnar d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 ett hem. Lars bes\u00f6ker honom vid n\u00e5got ett tillf\u00e4lle vilket ocks\u00e5 systern Ellen s\u00e5 sm\u00e5ningom g\u00f6r. De k\u00e4nslom\u00e4ssiga avst\u00e5nden mellan familjemedlemmarna illustrerar p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt vid begravningen. Tom hinner inte dit och Ellen t\u00e4nker inte ens tanken p\u00e5 att \u00e5ka till pappans begravning.
\nEfter begravningen sitter mamman och Tom och dricker kaffe samtidigt som de v\u00e4ntar p\u00e5 Ellen som s\u00e5 klart inte dyker upp. Tom fr\u00e5gar mamman om en f\u00f6r honom traumatisk episod fr\u00e5n barndomen. Mamma, varf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kte du tvinga mig? Jag fattade ingenting d\u00e5 och inte nu heller. Mamman svarar att det var s\u00e5 l\u00e4nge sedan, hon minns inte. I samtalet enas de b\u00e5da kyligt och sorgset om att de aldrig har tyckt om varandra. <\/p>\n
Tom tillbringar mycket tid i den v\u00e4rld d\u00e4r v\u00e4nnen (Liv) just har f\u00e5tt ett barn. Han vill g\u00e4rna var ett st\u00f6d f\u00f6r barnets mamma och han vill dessutom vara n\u00e5got slags pappa till barnet. Barnets biologiska fader finns ocks\u00e5 med i bilden, trots att Liv helst inte vill veta av den biologiska pappan. Det g\u00f6r naturligtvis att det uppst\u00e5r ett antal komplicerade och konfliktfyllda situationer mellan mamman och \u201dpapporna\u201d.<\/p>\n
Inte heller livet i orkesterv\u00e4rlden \u00e4r n\u00e5gon dans p\u00e5 rosor. Toms deprimerade v\u00e4n Bernard som skrivit det stycke som de h\u00e5ller p\u00e5 att repetera \u00e4r djupt missn\u00f6jd med hur orkestern tar sig an hans verk. Enligt Bernard \u00e4r temat f\u00f6r symfonin d\u00f6den, vilket ungdomsorkestern inte alls lyckas f\u00f6rmedla. Man kan ana att temat inte \u00e4r d\u00f6den i en abstrakt mening, det handlar snarare om komposit\u00f6rens egen m\u00e5ng\u00e5riga d\u00f6dsl\u00e4ngtan. Dessutom \u00e4r inte musikstycket f\u00e4rdigt enligt Bernard. Men efter m\u00e5nga olika utmanande turer \u00e4r det \u00e4ntligen tid f\u00f6r premi\u00e4r. Det blir en av ljusglimtar i den annars ganska m\u00f6rka filmen om livet, relationernas och d\u00f6dens problem.<\/p>\n
Filmen vann det tyska filmpriset som b\u00e4sta film 2024, den tyska motsvarigheten till Guldbaggen. Filmen bygger till viss del p\u00e5 regiss\u00f6rens och manusf\u00f6rfattarens eget liv. Det \u00e4r en l\u00e5ngsam svart dramakomedi som lyckas balansera det tragiska och de komiska p\u00e5 ett trov\u00e4rdigt s\u00e4tt. \u00c4ven om filmen \u00e4r som ett koncentrat av alla m\u00f6jliga m\u00e4nskliga problem, som hur avst\u00e5nd inom familjer och mellan m\u00e4nniskor skapas och bibeh\u00e5lls, s\u00e5 har den ocks\u00e5 ljusglimtar som pekar fram\u00e5t.<\/p>\n