![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/unnamed-8.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Presence
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 28 februari 2025
\nRegi Steven Soderbergh <\/p>\n
Steven Soderbergh r\u00f6r sig mellan h\u00f6gt och l\u00e5gt, inte bara vad g\u00e4ller olika genrer som han \u00e5tagit sig genom sin l\u00e5nga karri\u00e4r. Kvalit\u00e9n har ocks\u00e5 varit lika op\u00e5litlig som de diverse projekt Soderbergh engagerat sig f\u00f6r. Alltifr\u00e5n hyllade filmer som Traffic till kompletta fiaskon som Ocean\u2019s Twelve. Soderberghs person \u00e4r minst lika of\u00f6ruts\u00e4gbar, exempelvis hans h\u00e5rdf\u00f6ra ord f\u00f6r mer \u00e4n tio \u00e5r sedan om att han skulle pensionera sig permanent fr\u00e5n att g\u00f6ra l\u00e5ngfilmer f\u00f6r att bara ett par \u00e5r senare \u00e4nnu en g\u00e5ng var i full swing som l\u00e5ngfilmsregiss\u00f6r. <\/p>\n
Kollegan David Fincher f\u00f6rfasade sig – sk\u00e4mtsamt, \u00f6ver den takt Soderbergh h\u00e5ller vad g\u00e4ller sina projekt i en intervju. F\u00f6r i b\u00e4sta Woody Allen-anda – vad g\u00e4ller produktionstakten, kastar Soderbergh ur sig diverse projekt i en hisnande fart och har sedan 2018 st\u00e5tt bakom minst en l\u00e5ngfilm per \u00e5r. M\u00e4ngden projekt och deras f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ga budget till\u00e5ter Soderbergh att inte bara pr\u00f6va p\u00e5 olika genrer utan ocks\u00e5 uttrycksformer. Och n\u00e4r det nu kommit till att skapa en \u00f6vernaturlig dramathriller vill Soderbergh g\u00f6ra en mer sofistikerad version av Paranormal Activity vars bildspr\u00e5k vill r\u00f6ra sig mellan att vara dokument\u00e4rt men ocks\u00e5 nervpirrande. <\/p>\n
Och rent estetiskt \u00e4r Presence sannerligen en av Soderberghs mer v\u00e5gade filmer. S\u00e4ttet kameran ramar in scenerna och f\u00e5r det att framst\u00e5 som att vi i publiken observerar saker vi inte \u00e4r menade att se \u00e4r b\u00e5de stilfullt och elegant vad g\u00e4ller genomf\u00f6randet. H\u00e4r blir kamera\u00e5kningar en del av ber\u00e4ttandet och detsamma kan s\u00e4gas om filmens milj\u00f6er. Eftersom filmen \u00f6nskar vara just observerande finns det f\u00f6rh\u00e5llandevis lite utrymme att g\u00f6ra n\u00e5gra djupdykningar i personerna vi f\u00e5r m\u00f6ta. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r scenografin ist\u00e4llet spela en avg\u00f6rande roll vad g\u00e4ller att f\u00f6rmedla de olika personligheterna, en inte revolutionerande ber\u00e4ttarteknik men n\u00e5got som \u00e4r mer f\u00f6rekommande i de b\u00e4sta TV-spelen och inte i film. <\/p>\n
Men d\u00e4r estetiken \u00e4r beundransv\u00e4rd \u00e4r det raka motsatsen vad g\u00e4ller manuset av David Koepp. Att filmen aktivt v\u00e4ljer att v\u00e4rja sig fr\u00e5n att ens tangera att bli en skr\u00e4ckfilm \u00e4r beundransv\u00e4rt, vi slipper d\u00e4rmed genrens s\u00e4msta klyschor d\u00e4r figurer hoppar fram bakom h\u00f6rn eller karakt\u00e4rer f\u00f6rlorar sin sj\u00e4lvbevarelsedrift och drar ned i en m\u00f6rk k\u00e4llare f\u00f6r att m\u00f6ta en brutal d\u00f6d. Ist\u00e4llet vill filmen skapa en intensiv laddning d\u00e4r mystiken \u00e4r t\u00e4nkt att vara n\u00e4rmast kv\u00e4vande. Dock blir detta aldrig fallet d\u00e5 Soderbergh misslyckas med att addera n\u00e5gon som helst kraft eller sj\u00e4l till projektet. <\/p>\n
Det finns en tydlig m\u00e5lkonflikt d\u00e4r Soderbergh tycks vilja skildra en dysfunktionell familj genom en ytterst s\u00e4rgen estetik medan Koepp vill g\u00f6ra n\u00e5got som r\u00f6r sig i samma fotsp\u00e5r som The Others. Detta leder fram till en mittsektion d\u00e4r filmen b\u00f6rjar implodera, detta genom en sekvens d\u00e5 filmen helt anammar det \u00f6vernaturliga och liknar ett avsnitt av TV4s clownprogram Det Ok\u00e4nda. <\/p>\n
Och d\u00e4rifr\u00e5n g\u00e5r precis allting fel. Fr\u00e5n att ha varit lovande vad g\u00e4ller sin visuella form f\u00f6rvandlas allt till en veritabel cirkus d\u00e4r alla inblandade tappar fattningen. Det resulterar i ett hoppl\u00f6st patetiskt klimax som \u00e4r mer krystat \u00e4n avslutningen till The Life Of David Gale av Alan Parker. S\u00e5 ist\u00e4llet f\u00f6r att vara en laddad thriller blir det ett platt fall som l\u00e4mnar tittaren m\u00e5ll\u00f6s och dr\u00e4nerad i och med det fullkomliga misslyckandet att f\u00f6rst\u00e5 potentialen. <\/p>\n