{"id":18983,"date":"2010-03-28T07:06:38","date_gmt":"2010-03-28T06:06:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18983"},"modified":"2010-03-28T07:06:38","modified_gmt":"2010-03-28T06:06:38","slug":"sofi-oksanen-utrensning-verkligen-en-litterar-sensation","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18983","title":{"rendered":"Sofi Oksanen: Utrensning – verkligen en litter\u00e4r sensation"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

I baksidestexten p\u00e5 Sofi Oksanens roman \u201dUtrensning\u201d st\u00e5r att den \u00e4r en litter\u00e4r sensation. Liknande har sagts i sammanhanget s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger att det f\u00f6rlorat sin kraft. Men nu st\u00e4mmer det. Boken har v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt bel\u00f6nats med b\u00e5de Runebergspriset och Finlandiapriset som f\u00f6rsta finska roman n\u00e5gonsin.<\/p>\n

\u201dUtrensning\u201d ber\u00e4ttar med en oerh\u00f6rd kraft b\u00e5de om ett kollektivt och djupt personligt trauma i Estland under 1900-talet, sp\u00e4nner \u00f6ver sj\u00e4lvst\u00e4ndighet under f\u00f6rkrigs\u00e5ren till tillst\u00e5ndet i skuggan av det s\u00f6nderfallande Sovjetimperiet.<\/p>\n

Romanens f\u00f6rgrundsgestalters, den \u00e5ldrande Aliide Truu och den unga Zaras, privata \u00f6de \u00e4r sammanv\u00e4vt med de s\u00e5 kallade stora, historiska h\u00e4ndelserna p\u00e5 ett ouppl\u00f6sligt och grymt vis. Men det stora i ber\u00e4ttelsen ligger ocks\u00e5 i gestaltningen av ett m\u00f6jligt liv i vardagen, inte bara \u00f6verlevnad under olika former av \u00f6verv\u00e5ld och terror.<\/p>\n

Aliide var en helt ung kvinna d\u00e5 hennes hemland ockuperades av Sovjet. Hennes f\u00f6rbjudna k\u00e4rlek till systerns man leder till det som efterv\u00e4rlden st\u00e4mplar som f\u00f6rr\u00e4deri. Hon lyckas dock g\u00e5 vidare, resa sig efter \u00f6vergrepp och finna v\u00e4gar f\u00f6r att hantera b\u00e5de det hon gjort och det hon utsatts f\u00f6r. Tills en ung kvinna bokstavligen faller ner p\u00e5 hennes jordlott, en fr\u00e4mling p\u00e5 flykt undan sin hallick.<\/p>\n

I lager p\u00e5 lager avt\u00e4cker Sofi Oksanen hemligheter i det f\u00f6rflutna, visar hur det h\u00f6r ihop. Gestaltningen av Aliides handlingar och tankar \u00e4r m\u00e4sterlig, g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 det oerh\u00f6rda: namnteckningen p\u00e5 ett papper som leder till systerns deportation, hur hennes stora k\u00e4rlek blir inl\u00e5st i ett l\u00f6nnrum.<\/p>\n

Just m\u00f6jligheten till identifikation med den enskilda m\u00e4nniskan bidrar ocks\u00e5 till f\u00f6rst\u00e5elsen av historien p\u00e5 ett s\u00e4tt l\u00e5ngt mer effektivt s\u00e4tt \u00e4n de n\u00e4rmast mallade och psykologiserande f\u00f6rklaringarna p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dHur kunde det ske?\u201d.<\/p>\n

Milj\u00f6erna i boken \u00e4r skildrade s\u00e5 \u00f6vertygande att de aldrig k\u00e4nns som litter\u00e4ra konstruktioner utan genomg\u00e5ende realistiska beskrivningar, sj\u00e4lvklara och inte en skapad fond mot vilket dramat utspelar sig. Tv\u00e4rtom \u00e4r de en del av dramat. Det g\u00e4ller s\u00e5 v\u00e4l den lilla byn i v\u00e4stra Estland som 1990-talets sexhandel i det gamla \u00f6stblockets storst\u00e4der.<\/p>\n

Hur storpolitik och yttre h\u00e4ndelser p\u00e5verkar den enskilda m\u00e4nniskan \u00e4r mycket olika. \u00c4ven mellan m\u00e4nniskor som genomlevt samma yttre h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp kan uppfattningen skilja sig starkt d\u00e5 det g\u00e4ller hur det p\u00e5verkat det egna livet. Sofi Oksanens roman om tv\u00e5 kvinnor \u00e4r s\u00e5 gripande f\u00f6r att de \u00e4r alltigenom trov\u00e4rdiga m\u00e4nniskor, inga exempel p\u00e5 karakt\u00e4rer utplacerade i tiden.<\/p>\n

Jag tror att de flesta m\u00e4nniskor vet var de ska s\u00f6ka hemligheter, vilka byr\u00e5l\u00e5dor de ska dra i och vilka l\u00e5dor p\u00e5 vinden de ska b\u00f6rja leta i efter dokument och fotografier. D\u00e4r finns f\u00f6r m\u00e5nga s\u00e4kert ocks\u00e5 s\u00e5dant som kan s\u00e4ttas i st\u00f6rre sammanhang, folkomflyttningar under f\u00f6rra seklet, \u00f6vergrepp, svek p\u00e5 b\u00e5de personliga och kollektiva plan. Jag vet d\u00e4remot inte om alla har behov av s\u00e5dana utgr\u00e4vningar f\u00f6r egen del. Men Sofi Oksanens roman \u00e4r bland det b\u00e4sta jag l\u00e4st.<\/p>\n

\"\"<\/a>\/Lilly Hallberg<\/strong><\/p>\n

Titel: Utrensning
\nF\u00f6rfattare: Sofi Oksanen
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Janina Orlov
\nF\u00f6rlag: Albert Bonniers f\u00f6rlag
\nISBN-nummer: 978-91-0-012395-6<\/p>\n

Relaterat:
\nSvenska Dagbladet<\/a>
\nDagens Nyheter<\/a>
\nExpressen<\/a>
\nIntervju med Sofi Oksanen i DN.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om b\u00f6cker<\/a>, recension<\/a>, litteratur<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I baksidestexten p\u00e5 Sofi Oksanens roman \u201dUtrensning\u201d st\u00e5r att den \u00e4r en litter\u00e4r sensation. Liknande har sagts i sammanhanget s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger att det f\u00f6rlorat sin kraft. Men nu st\u00e4mmer det. Boken har v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt bel\u00f6nats med b\u00e5de Runebergspriset och Finlandiapriset som f\u00f6rsta finska roman n\u00e5gonsin. \u201dUtrensning\u201d ber\u00e4ttar med en oerh\u00f6rd kraft b\u00e5de om ett kollektivt […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[907,12280,12285],"class_list":["post-18983","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","tag-bocker","tag-litteratur","tag-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18983","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18983"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18983\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18983"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18983"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18983"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}