{"id":18901,"date":"2010-03-26T09:48:55","date_gmt":"2010-03-26T08:48:55","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18901"},"modified":"2010-03-26T09:48:55","modified_gmt":"2010-03-26T08:48:55","slug":"fran-premiaren-av-fodelsedagskalaset-pa-stockholms-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18901","title":{"rendered":"Fr\u00e5n premi\u00e4ren av "F\u00f6delsedagskalaset" p\u00e5 Stockholms stadsteater"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nEn rum i bruna f\u00e4rger med ett bord och tr\u00e4stolar. P\u00e5 bordet en transistorradio som spelar en Abba-l\u00e5t. L\u00e4ngre bort en stor lucka, som i engelska sm\u00e5 pensionat eller caf\u00e9er.
\nScenografin, inredning, \u00e4r s\u00e5 realistisk. Det k\u00e4nns so
\nm om vi flyttats till ett mindre fik eller pensionat i en mindre engelska stad, eller i en London-f\u00f6rort.
\nEn \u00e4ldre man, Pete, kommer l\u00e4tt haltande in (spelad av Ingvar Hirdwall). Han l\u00e4gger en morgontidning p\u00e5 bordet. En \u00e4ldre kvinna, Meg (spelad av Gunilla Nyroos), kommer in. De sm\u00e5pratar, en enkel dialog, som ett samtal, vilket som helst.
\nSt\u00e4mningen och det realistiska \u00e4r f\u00f6rr\u00e4diskt. Det \u00e4ldre paret driver ett pensionat med en enda g\u00e4st: en yngre man Stanley (Shanti Roney). Han ligger kvar i s\u00e4ngen halva dagarna, h\u00e5ller sig inomhus, kedjer\u00f6ker och har solglas\u00f6gon p\u00e5 n\u00e4stan j\u00e4mt. \u00c4r han deprimerad? Alkoholiserad? Neddrogad? Eller bara elak?
\nBortklemad av Meg som st\u00e4ller upp p\u00e5 allt?<\/p>\n

Ganska snabbt har den realistiska, naturalistiska framst\u00e4llningen f\u00e5tt en vibrerande ton av mystik, av absurdism och Becket-anda.<\/p>\n

Tv\u00e5 svartkl\u00e4dda kostymkl\u00e4dda m\u00e4n (spelade av Peter Andersson och en rundhyllt Reine Brynolfsson anl\u00e4nder och vill ha ett rum. Den st\u00f6rre av de tv\u00e5 m\u00e4nnen, Mr Goldberg (Peter Andersson), \u00e4r bossen. Han best\u00e4mmer och styr \u00f6ver Brynolfssons rollfigur. De har ett uppdrag, ett mystiskt uppdrag. De knackar p\u00e5 d\u00f6rren och de f\u00e5r snabbt Meg att arrangera ett f\u00f6delsedagskalas f\u00f6r Stanley.<\/p>\n

Stanley nekar dock till att han fyller \u00e5r, men kalaset arrangeras \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n

”F\u00f6delsedagskalaset” \u00e4r en kuslig f\u00f6rest\u00e4llning om m\u00e4nniskans f\u00f6rm\u00e5ga att ljuga f\u00f6r b\u00e5de sig sj\u00e4lv och andra. En f\u00f6rest\u00e4llning om \u00f6vergrepp och en f\u00f6rest\u00e4llning om v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att blunda f\u00f6r \u00f6vergrepp.
\nEller s\u00e5 \u00e4r det en f\u00f6rest\u00e4llning om tv\u00e5 m\u00e4nniskors liv tillsammans.<\/p>\n

Vad f\u00f6rest\u00e4llningen handlar om, vilken betydelse du s\u00e4tter in i h\u00e4ndelserna och karakt\u00e4rerna \u00e4r upp till dig sj\u00e4lv. Pinter som skrivit pj\u00e4sen var alltid mycket politisk, men l\u00e5t dig inte lura av det p\u00e5 ytan naturalistiska. I programmet om f\u00f6rest\u00e4llningen ber\u00e4ttas om ett brev han mottog n\u00e4r pj\u00e4sen sattes upp i slutet av 1950-talet:<\/p>\n

B\u00e4sta Mr Pinter, jag skulle vara mycket tacksam om ni ville vara v\u00e4nlig och f\u00f6rklara f\u00f6r mig inneb\u00f6rden av er pj\u00e4s F\u00f6delsedagskalaset. Det h\u00e4r \u00e4r de punkter jag inte f\u00f6rst\u00e5s: 1. Vilka \u00e4r de b\u00e4gge m\u00e4nnen? 2. Varifr\u00e5n kommer Stanle? 3. Antas samtliga vara fullt normala? Ni inser nog att utan att ha f\u00e5tt svar p\u00e5 mina fr\u00e5gor, kan jag inte helt och h\u00e5ller f\u00f6rst\u00e5 er pj\u00e4s.<\/p><\/blockquote>\n

Pinter s\u00e4gs ha svarat:<\/p>\n

K\u00e4ra ni, jag skulle vara tacksam om ni ville vara v\u00e4nlig och f\u00f6rklara f\u00f6r mig inneb\u00f6rden av ert brev. Det h\u00e4r \u00e4r de punkter jag inte f\u00f6rst\u00e5r: 1. Vem \u00e4r ni? 2. Varifr\u00e5n kommer ni? 3. Antas ni vara fullt normal? Ni inser nog att utan att ha f\u00e5tt svar p\u00e5 mina fr\u00e5gor kan jag inte helt och h\u00e5llet f\u00f6rst\u00e5 ert brev.<\/p><\/blockquote>\n

Pinters pj\u00e4ser l\u00e4mnar utrymme f\u00f6r var och en att l\u00e4gga in egna betydelser.
\nN\u00e5 hur lyckades d\u00e5 den h\u00e4r upps\u00e4ttningen? Den var regisserad av Thommy Berggren som har regisserat \u00e5tminstone tv\u00e5 andra pj\u00e4ser av Harold Pinter tidigare: Fastighetssk\u00f6taren p\u00e5 Klarascenen 2001 och Hemkomsten p\u00e5 Stora scenen p\u00e5 Stockholms stadsteater 2006.<\/p>\n

Det var en sak som st\u00f6rde mig emellan\u00e5t. \u00c4ven om jag satt p\u00e5 tionde raden, vilket \u00e4r l\u00e5ngt fram, hade jag r\u00e4tt ofta sv\u00e5rt att h\u00f6ra vad sk\u00e5despelarna sade. Ljudet var inte bra inst\u00e4llt. Det kan inte ha varit tanken att en del av samtalen mer ska uppfattas som brus. Men s\u00e5dant m\u00e5ste ju kunna r\u00e4ttas till och kanske bara berodde p\u00e5 premi\u00e4rnerver.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r b\u00e5de skr\u00e4mmande men rolig. M\u00f6rk men samtidigt ljus, \u00e4ven om m\u00e4nniskorna ljuger och lurar framf\u00f6r allt sig sj\u00e4lva k\u00e4nner man en slags v\u00e4rme f\u00f6r dem \u00e4nd\u00e5. Kanske. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s upp till mig som betraktare, var och en s\u00e4tter in sina egna betydelser.<\/p>\n

Men ett tag kr\u00f6p det i mig. Jag vet inte om det var f\u00f6r utdraget ett tag, att jag k\u00e4nde att en katastrof var p\u00e5 g\u00e5ng men att det dr\u00f6jde f\u00f6r l\u00e4nge eller om det var premi\u00e4rnerver som gjorde att sk\u00e5despelarna inte f\u00e5tt riktigt fart p\u00e5 en del av dialogerna.<\/p>\n

En h\u00f6gtidsstund var det dock att f\u00f6r mig f\u00e5 se n\u00e5gra av mina favoritsk\u00e5despelare live p\u00e5 en teaterscen ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 filmduken: Shanti Roney och Ingvar Hirdwall.<\/p>\n

Och som ofta \u00e4r det en extra krydda att g\u00e5 p\u00e5 en premi\u00e4r. P\u00e5 raden bakom oss satt Mikael Persbrandt, f\u00f6r kv\u00e4llen if\u00f6rd en elegant m\u00f6rkbl\u00e5 kostym. Tv\u00e5 rader l\u00e4ngre fram satt Sven Wollter, ikl\u00e4dd enklare kavaj. Han r\u00f6kte f\u00f6rresten i pausen – d\u00e5 stod han d\u00e4rute och pausr\u00f6kte tillsammans med mitt s\u00e4llskap f\u00f6r kv\u00e4llen.
\nMikael Nyqvist s\u00e5g jag ocks\u00e5 d\u00e4r, vi gick ut ur salongen samtidigt. Han var ikl\u00e4dd enklare m\u00f6rk.manchesterkavaj.<\/p>\n

Relaterade artiklar:
\nThommy Berggren intervjuas i DN d\u00e5 Harold Pinter dog 2008.<\/a>
\nEn intervju med Thommy Berggren d\u00e5 han satte upp en Pinter-pj\u00e4s 2006.<\/a><\/p>\n

Fotograf till samtliga pressbilder: Petra Hellberg
\nBildtext till biildenovan: Reine Brynolfsson, Shanti Roney och Peter Andersson i F\u00f6delsedagskalaset.<\/p>\n

Bilderna h\u00e4r nedan:
\nShanti Roney och Gunilla Nyroos i F\u00f6delsesdagskalaset.
\n\"\"<\/a><\/p>\n

Reine Brynolfsson, Shanti Roney och Peter Andersson i F\u00f6delsedagskalaset.
\n\"\"<\/a><\/p>\n

Relaterat: Recension i Svenska Dagbladet<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om teater<\/a>, scen<\/a>, Stockholms stadsteater<\/a>, Pinter<\/a>, Shanti Roney<\/a>, Ingvar Hirdwall<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En rum i bruna f\u00e4rger med ett bord och tr\u00e4stolar. P\u00e5 bordet en transistorradio som spelar en Abba-l\u00e5t. L\u00e4ngre bort en stor lucka, som i engelska sm\u00e5 pensionat eller caf\u00e9er. Scenografin, inredning, \u00e4r s\u00e5 realistisk. Det k\u00e4nns so m om vi flyttats till ett mindre fik eller pensionat i en mindre engelska stad, eller i […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[12285,5420,12288],"class_list":{"0":"post-18901","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-recension","11":"tag-stockholms-stadsteater","12":"tag-teater","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18901"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18901\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}