{"id":187696,"date":"2024-12-07T16:03:24","date_gmt":"2024-12-07T14:03:24","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=187696"},"modified":"2024-12-08T12:31:49","modified_gmt":"2024-12-08T10:31:49","slug":"hudlosa-jazzvisor-pa-svenska-utsokt-garnerade-vi-fanns-forut-av-iris-bergcrantz","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=187696","title":{"rendered":"Hudl\u00f6sa jazzvisor p\u00e5 svenska uts\u00f6kt garnerade – Vi fanns f\u00f6rut av Iris Bergcrantz"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Iris Bergcrantz<\/p>\n\n\n\n

Vi fanns f\u00f6rut<\/p>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i Millfactory Studios \/ s\u00e5ng inspelad i K\u00f6penhamn<\/p>\n\n\n\n

Producenter: Iris Bergcrantz och Anders Fjeldsted<\/p>\n\n\n\n

Ladybird<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 25\/10<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 artistens hemsida citeras kritikerrosor fr\u00e5n hennes tre f\u00f6reg\u00e5ende soloalbum, varav formuleringar fr\u00e5n mig publicerade i Orkesterjournalen finns med. De avser Olle Adolphson-tributen j\u00e4mte Young Dreams <\/em> fr\u00e5n 2020. Och att s\u00e5ngerskan och l\u00e5tskrivaren h\u00f6r av sig med anledning av nya albumet f\u00f6rpliktigar om m\u00f6jligt \u00e4n mer till att bem\u00f6da sig om noggranna, v\u00e4lformulerade slutsatser. Iris Bergcrantz kommer fr\u00e5n en omtalad musikerfamilj i Sk\u00e5ne. Hon \u00e4r dotter till Anders Bergcrantz och tons\u00e4ttaren Anna-Lena Laurin (vilkas musik och musicerande jag skrivit om och d\u00e5 med en klar \u00f6vervikt \u00e5t trumpetande mannen vars framg\u00e5ngsrika karri\u00e4r \u00e4r v\u00e4rd v\u00e5r beundran) och dessutom syster till Rebecca som tagit sig artistnamnet Raindear. P\u00e5 flera av Iris album medverkar familjemedlemmar. 2016 s\u00e5g jag artisten med f\u00f6r\u00e4ldrar och en rytmsektion under jazzveckan 2016 i Ljungskile, vilket renderade i ber\u00f6mmande recension. Iris ing\u00e5r i vokalkvartetten \u00c5kervinda som jag h\u00f6rt live p\u00e5 Valand, vars synkade r\u00f6stresurser sannerligen n\u00e5r bortom f\u00f6rv\u00e4ntad standard. B\u00e5de i egenskap av k\u00f6rmedlem och som uttolkare av Olle Adolphsons visskatt har Iris framtr\u00e4tt i Alls\u00e5ng p\u00e5 Skansen. <\/em><\/p>\n\n\n\n

Vi fanns f\u00f6rut <\/em>best\u00e5r av tio sammanbundna s\u00e5nger vars exceptionellt utl\u00e4mnande texter skrivits av s\u00e5ngerskan medan musik och tillh\u00f6rande arr tillverkats tillsammans med Andres Fjeldsted. Spelar g\u00f6r en pianotrio och en str\u00e5kensemble p\u00e5 sex personer. Vi h\u00f6r Calle Brickman (Sven Zetterberg, huspianist p\u00e5 Montmartre, Bj\u00f6rn Ingelstam etc) vid flygeln, Andreas Fryland (Sigurdur Floasason, P\u00e5l Nyberg…) bakom trumsetet och n\u00e4mnde Fjeldsted p\u00e5 kontrabas. Str\u00e5kar trakteras av Hanna Helgegren och Kristina Ebbersten (fiol), Matilda Brunstr\u00f6m och Christopher \u00d6hman (viola) samt Filip Lundberg och Anna Wallgren (cello). Varje s\u00e5ng symboliserar ett tarotkort och omslaget illustrerar en sammansm\u00e4ltning av dem. Centrala temat \u00e4r att det f\u00f6rflutna i en relation analyseras med sikte p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndig utformning av ny identitet. Skivbolaget menar att skivan musikaliskt knyter an till de tv\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Kan inte l\u00e5ta bli att b\u00f6rja bena i en f\u00f6r mig ovanlig \u00e4nde, naturligt n\u00e4r tillst\u00e5nd och l\u00e4gesbeskrivning f\u00f6rmedlas med hj\u00e4rtsk\u00e4rande patos p\u00e5 svenska. Att gr\u00e4nsen emellan privat och personlig kan vara h\u00e5rfin demonstreras i dessa \u00f6verlag uppseendev\u00e4ckande deppiga skildringar, s\u00e4rskilt om de tolkas strikt sj\u00e4lvbiografiskt. \u00c5 ena sidan kan h\u00e4vdas att hon kommer kusligt n\u00e4ra, kryper under skinnet. \u00c5 andra sidan kan det ses som att hon uppr\u00e4ttar ett enormt f\u00f6rtroende hos lyssnaren. H\u00e4r samsas uppg\u00f6relser utifr\u00e5n styng av bitterhet, med en dos kritik av eget beteende och framf\u00f6r allt en sorg huvudpersonen f\u00f6rhoppningsvis rest sig ifr\u00e5n; efter f\u00f6rlamande k\u00e4nsla av att ha svikits och f\u00e5tt sitt hj\u00e4rta krossat. V\u00e4lkommet att texth\u00e4fte medf\u00f6ljer f\u00f6r de pigga p\u00e5 att studera dem n\u00e4rmare. Somliga formuleringar g\u00e5r n\u00e4mligen f\u00f6rlorade i vokala spr\u00e5ng och speciella betoningar. Tidigare utdelat ber\u00f6m avseende artistens artikulation st\u00e4mmer s\u00e4mre denna g\u00e5ng. Sj\u00e4lvfallet kvarst\u00e5r f\u00e4llda goda vitsord f\u00f6r det avtryck hon \u00e5stadkommer med sin ljusa r\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n

I den alldeles uts\u00f6kta paketeringen av jazzvisorna inf\u00f6rlivas inslag av folkmusik, impressionism och suggestiv indiepop. B\u00e5gen sp\u00e4nns h\u00e5rt i folkviseskrud i Min ros, min lilja <\/em>vars f\u00e4ngslande snirklande arr radikalt bryts av i l\u00e5ten som f\u00f6ljer. Ist\u00e4llet lanseras ett mjukt beat inlindat av str\u00e5karnas sound betitlat Att tycka r\u00e4tt. <\/em>En omv\u00e4xling som f\u00f6rn\u00f6jer! Bergcrantz har inmutat en egen rar stil som \u00e4nd\u00e5 uppvisar urskiljbart sl\u00e4ktskap med Amanda Ginsburg. N\u00e4r jag rycks med av vaggviseaktiga \u00f6mheten i Vargs\u00e5ngen <\/em>uppkommer en annan referens. Den imponerande s\u00e5nginsatsen leder faktiskt tanken till Lena Willemark. Att medkomposit\u00f6ren och producenten Anders Fjeldsted fr\u00e5n Danmark f\u00e4rgar soundet mer \u00e4n basister brukar faller sig naturligt, ska harangeras f\u00f6r sitt pregnanta driv och i synnerhet f\u00f6r formidabelt feature i omn\u00e4mnda Vargs\u00e5ngen. <\/em>F\u00e4ster mig vid de luftigt suggestiva tong\u00e5ngarna p\u00e5 de melodier som avslutar albumet. De dekoreras snyggt med impressionistiskt h\u00e5llna till\u00e4gg med Calle Brickman som lysande anf\u00f6rare.<\/p>\n\n\n\n

Bergcrantz tonsatta ber\u00e4ttelse ber\u00f6r, handlar om hur man g\u00e5r vidare n\u00e4r vad man investerat i g\u00e5tt i kras. Uppskattar lusten att dela med sig, den sinnrika musiken som inkluderar s\u00e5v\u00e4l finurliga som omv\u00e4xlande arr samt instrumentalisternas h\u00e4ngivenhet. En utmanande sp\u00e4nning erbjuds genom stundtals avigt tonspr\u00e5k. Och har man ambitionen att uppfatta varje nyans, f\u00f6lja med i versernas skiftningar, pockar produktionen p\u00e5 koncentrerat lyssnande i h\u00f6rlurar.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Iris Bergcrantz Vi fanns f\u00f6rut 4 Inspelad i Millfactory Studios \/ s\u00e5ng inspelad i K\u00f6penhamn Producenter: Iris Bergcrantz och Anders Fjeldsted Ladybird Releasedatum: 25\/10 P\u00e5 artistens hemsida citeras kritikerrosor fr\u00e5n hennes tre f\u00f6reg\u00e5ende soloalbum, varav formuleringar fr\u00e5n mig publicerade i Orkesterjournalen finns med. De avser Olle Adolphson-tributen j\u00e4mte Young Dreams fr\u00e5n 2020. Och att s\u00e5ngerskan […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22,13624],"tags":[],"class_list":["post-187696","post","type-post","status-publish","format-standard","category-skivor","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187696","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=187696"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187696\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":188084,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187696\/revisions\/188084"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=187696"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=187696"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=187696"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}