{"id":187176,"date":"2024-11-21T14:58:44","date_gmt":"2024-11-21T12:58:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=187176"},"modified":"2024-11-25T17:08:02","modified_gmt":"2024-11-25T15:08:02","slug":"forforiskt-sammanbundna-melodier-i-gransland-for-the-dreamers-av-josefine-lindstrand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=187176","title":{"rendered":"F\u00f6rf\u00f6riskt sammanbundna melodier  i gr\u00e4nsland &#8211; For The Dreamers av Josefine Lindstrand"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/462566391_914350903618877_7578229627636582965_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-187177\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/462566391_914350903618877_7578229627636582965_n.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/462566391_914350903618877_7578229627636582965_n-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Josefine Lindstrand<\/p>\n\n\n\n<p>For The Dreamers<\/p>\n\n\n\n<p>4<\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad i Norge<\/p>\n\n\n\n<p>Producent: Josefine Lindstrand<\/p>\n\n\n\n<p>O-Tone Music\/ Edel<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 27\/9 2024 <\/p>\n\n\n\n<p>Efter att ha lyssnat igenom det femte albumet fr\u00e5n Josefine Lindstrand ett antal g\u00e5nger, kan konstateras att jag kommit i kontakt med hennes musik alldeles f\u00f6r s\u00e4llan. Starkaste upplevelsen av komposit\u00f6ren, s\u00e5ngerskan och klaviaturspelaren h\u00e4rr\u00f6r sig fr\u00e5n Stockholm Jazzfestival 2015. D\u00e5 uppf\u00f6rde hon i Kulturhuset med ett f\u00e5tal instrumentalister hon fortsatt jobba med och k\u00f6r, en tv\u00e5delad nostalgiskt inlindad svit betitlad <em>Mi<\/em>r<em>ages By The Lake<\/em> (Grammisnominerad n\u00e4r musiken l\u00e5ngt senare kom p\u00e5 skiva) om minnen fr\u00e5n uppv\u00e4xten av en natursk\u00f6n plats. F\u00f6r tre \u00e5r sedan tr\u00e4ffade vi efter att hon spelat keyboard i Thomas Backmans kvartett i M\u00f6lndal. Det \u00e4r den ynkliga erfarenhet jag erinrar mig p\u00e5 rak arm, varf\u00f6r jag gl\u00e4ds \u00e5t mitt recensions-ex<em>.<\/em> Artisten har skrivit verk f\u00f6r k\u00f6r, storband och film. Varit s\u00e5ngerska i ett brittiskt band med Django Bates och upptr\u00e4tt med pianisten Uri Caine och Metropole Orchestra, d\u00e4rtill ackompanjerat flera svenska popul\u00e4ra popartister.<\/p>\n\n\n\n<p><em>  <\/em>Lindstrand har tilldelats priser s\u00e5som dansk Grammy och Jazz-katt och nomineringar av den jazz-scen d\u00e4r hon ,m\u00e4rkligt nog, oftast framtr\u00e4der. N\u00e4r hon f\u00e5r fria h\u00e4nder att skapa egen musik hamnar hon i mycket begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning inom genren. En f\u00f6rvisso v\u00e4ldigt vidstr\u00e4ckt genre. Delar d\u00e4rf\u00f6r inte skivbolagets lansering av henne som hyllad jazzs\u00e5ngerska. (Samma missvisande prefix s\u00e4tts p\u00e5 Stina Augustdottir.) 43-\u00e5ringen undandrar sig skarpa definitioner. F\u00f6r mig \u00e4r hon en sp\u00e4nnande singer songwriter vars kompositioner av arty pop med sf\u00e4risk textur genom sina inslag av electronica med ambient-str\u00e5k och lyrisk kammarjazz leder tanken till Kate Bush, Bj\u00f6rk och Jenny Wilson med flera.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/467477966_9677921735556472_4691382489878199819_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-187241\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/467477966_9677921735556472_4691382489878199819_n.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/467477966_9677921735556472_4691382489878199819_n-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Vem g\u00f6r vad p\u00e5 <em>The Dreamers? <\/em>S\u00e5 gott som all engelskspr\u00e5kig text och musik signeras Lindstrand som dessutom b\u00e5de producerat och arrat materialet. Texten till singeln <em>In My Craft Or Sullen Art <\/em>kommer fr\u00e5n Dylan Thomas medan Sara Teasdale skrivit texten till <em>Flame And Shadow. <\/em>All s\u00e5ng framf\u00f6rs av artisten som spelar orgel och synt (juno-60). Hennes team best\u00e5r av Jonas \u00d6stholm vid flygeln, norske trumpetaren Gunnar Halle, Per-Ola Landin p\u00e5 kontrabas, rytml\u00e4ggaren Fredrik Myhr (trummor, slagverk och marimba) samt Thomas Backman trakterandes diverse bl\u00e5sinstrument &#8211; klarinett, basklarinett, fl\u00f6jt och altsaxofon. P\u00e5 ovan n\u00e4mnd singel g\u00e4star den renommerade Marius Neset p\u00e5 tenorsax. Neset, Landin och \u00d6stholm har jag h\u00f6rt live ett antal g\u00e5nger.<\/p>\n\n\n\n<p>Skivan inspelad enligt uppgift i spektakul\u00e4r norsk studio \u00e4r ett slags konceptalbum d\u00e4r lyssnaren tas med p\u00e5 en resa genom huvudet p\u00e5 den skildrande st\u00e4mman. En r\u00f6st p\u00e5 samma g\u00e5ng sj\u00e4lvklar som sk\u00f6r, tvetydighet som enbart ska ses som en styrka. Blir f\u00f6rtjust i hennes f\u00e4bless f\u00f6r utvidgande uttryck och hur olika formationer av instrument integreras och byts ut. Att komposit\u00f6ren lustfyllt realiserat ambiti\u00f6sa id\u00e9er blir uppenbart, vilket renderar i ett sound som \u00f6verlag f\u00f6rtrollar. B\u00e4sta t\u00e4nkbara ljud framh\u00e4ver dynamiken i melodierna. L\u00e5tarna genomsyras huvudsakligen av raka beats vilka stryks under med instrumentala utsmyckningar.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/462557390_3075361039284358_2024223351719617441_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-187251\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/462557390_3075361039284358_2024223351719617441_n.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/462557390_3075361039284358_2024223351719617441_n-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Till verktygsl\u00e5dan adderas som m\u00f6jligen framg\u00e5tt doser av mystik och minimalism, mycket attraktiva komponenter f\u00f6r oss lyssnare. Utan att st\u00f6ta bort befinner sig kreat\u00f6ren och hennes medhj\u00e4lpare oftast bortanf\u00f6r huvudleden. <em>Flame And Shadow <\/em>\u00e4r ett lysande exempel. L\u00e5ten kan f\u00f6refalla sm\u00e5knepigt utmanande genom sina aviga takter, fast vad den g\u00f6r \u00e4r snarare sk\u00e4rper ens uppm\u00e4rksamhet och engagemang. Blir varse att bed\u00f6mningen kan skilja sig \u00e5t vid olika lyssningstillf\u00e4llen. \u00c4ven om man kan anse att den pretenti\u00f6sa lutningen tippar \u00f6ver i <em>Utopia <\/em>och d\u00e5 tar fasta p\u00e5 ett experimenterande man kan st\u00e4lla sig fr\u00e5gande till, k\u00e4nns projektet mestadels konstn\u00e4rligt fullg\u00e5nget.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa g\u00e5nger jag lyssnat har jag funnit avslutande kompositioner f\u00f6r eteriska, f\u00f6r diffusa. Men n\u00e4r jag l\u00e4rt k\u00e4nna dessa s\u00e5nger har min syn p\u00e5 dem f\u00f6r\u00e4ndrats och helheten kan omfamnas. Albumet fascinerar genom sitt djup. En bonus som inte n\u00e4mnts \u00e4r fantastiskt st\u00e4mningsfulla features p\u00e5 bland annat piano, trumpet och basklarinett. Sista minuternas musik fr\u00e5n artisten och Jonas \u00d6stholm tar andan ur en med sin magiska minimalism. <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Josefine Lindstrand For The Dreamers 4 Inspelad i Norge Producent: Josefine Lindstrand O-Tone Music\/ Edel Releasedatum: 27\/9 2024 Efter att ha lyssnat igenom det femte albumet fr\u00e5n Josefine Lindstrand ett antal g\u00e5nger, kan konstateras att jag kommit i kontakt med hennes musik alldeles f\u00f6r s\u00e4llan. Starkaste upplevelsen av komposit\u00f6ren, s\u00e5ngerskan och klaviaturspelaren h\u00e4rr\u00f6r sig fr\u00e5n [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-187176","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-skivor","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187176","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=187176"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":187371,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187176\/revisions\/187371"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=187176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=187176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=187176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}