{"id":187145,"date":"2024-11-20T00:30:09","date_gmt":"2024-11-19T22:30:09","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=187145"},"modified":"2024-11-20T00:30:10","modified_gmt":"2024-11-19T22:30:10","slug":"svangig-och-patosfylld-avstickare-till-soulpoppigt-universum-sixty-av-caecilie-norby","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=187145","title":{"rendered":"Sv\u00e4ngig och patosfylld avstickare till soulpoppigt universum – Sixty av Caecilie Norby"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Caecilie Norby<\/p>\n\n\n\n

Sixty<\/p>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i K\u00f6penhamn<\/p>\n\n\n\n

Producenter: Caecilie Norby och Poul Reimann <\/p>\n\n\n\n

Loud Lady Music (egen utgivning)<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 6\/9 2024<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Den danska s\u00e5ngerskan med det imponerande omf\u00e5nget har recenserats uppskattningsvis ett halvdussin g\u00e5nger av mig h\u00e4r, dessutom f\u00f6rmodligen i Orkesterjournalen. Mestadels framtr\u00e4der hon i en jazzig kontext och d\u00e5 faller det sig naturligt att ofta musicera tillsammans med maken Lars Danielsson (basist, cellist och komposit\u00f6r). P\u00e5 f\u00f6religgande flirt med beatbaserad r & b f\u00f6rekommer han perifert genom att traktera cello p\u00e5 tv\u00e5 sp\u00e5r. I f\u00f6rfjol gjordes en utvikning till snarlika dom\u00e4ner och dessutom finns i katalogen samlingen Portraying<\/em>, vars utgivning (om jag har r\u00e4tt info) korrelerade med Caecilie Norbys deltagande i en dansk motsvarighet till S\u00e5 mycket b\u00e4ttre. Sixty <\/em>d\u00e4r all text & musik signeras prisade s\u00e5ngerskan \u00e4r fjortonde soloalbumet vilket inkluderar framg\u00e5ngsrika projektet Sisters In Jazz (sett tre upplagor av dem), n\u00e4mnda samling samt en duoplatta med Lars Danielsson.<\/p>\n\n\n\n

Vilka har d\u00e5 60-\u00e5ringen engagerat p\u00e5 nya skivan? Jo, medproducent Poul Reimann p\u00e5 keys och piano, basisten Kristor Br\u00f6dsgaard och Birk Nevel p\u00e5 trummor och percussion. De spelar p\u00e5 samtliga elva sp\u00e5r. P\u00e5 sju av dem h\u00f6rs gitarr fr\u00e5n Jonas Kragh medan Christian Afel lirar gura p\u00e5 Gold. <\/em>Slutligen under rubriken vem spelar vad figurerar violinisten Tobias Durholm p\u00e5 titell\u00e5ten. Ska ocks\u00e5 framh\u00e5llas att i Master Mind <\/em>f\u00f6rekommer citat fr\u00e5n f\u00f6rfattaren Maja Angelou. L\u00e5ter proffsigt fett om inspelningen p\u00e5 ett alldeles lagom svulstigt s\u00e4tt. F\u00e4ster mig vid ett omedelbart appellerande sound fr\u00e5n duktiga musiker och dito producent\u00f6ron, faktorer vilka ger en s\u00e5ngerska med m\u00e4ktiga resurser fritt spelrum. Inte att f\u00f6rgl\u00f6mma: Producentduon st\u00e5r f\u00f6r samtliga arrangemang.<\/p>\n\n\n\n

Ett par av de l\u00e5tar som lagts p\u00e5 slutet tappar lite i slagstyrka, varf\u00f6r deras anonyma avtryck reducerar betyget till en otvetydig 4:a med utropstecken. Albumet \u00e4r v\u00e4rt \u00e5tskilliga skivk\u00f6pare ocks\u00e5 i Sverige. I Danmark har det r\u00f6nt \u00f6versvallande positiva omd\u00f6men. Blev kontaktad personligen av artisten och med anledning av att skivbolaget beh\u00f6vde uppgift om telefonnummer blev jag uppringd. K\u00e4nns p\u00e5 samma g\u00e5ng hedrande och ansvarsfullt att ens formuleringar kan f\u00e5 betydelse. Jag har spelat cd:n ett par g\u00e5nger, lyssnat antingen i h\u00f6rlurar eller via h\u00f6gtalare.<\/p>\n\n\n\n

Produktionen \u00e4r flott, arren sofistikerade och merparten l\u00e5tar skinande juveler. Norbys expansiva st\u00e4mma fungerar likt ett exceptionellt t\u00f6jbart och uttrycksfullt instrument. \u00d6verlag sl\u00e5s man av hur distinkta eller raffinerade kompositioner ”sn\u00e4rjer” en. Genomg\u00e5ende h\u00f6rs en uppseendev\u00e4ckande brygd av cool r & b – ibland f\u00f6rlagd till det 90-tal d\u00e5 genren med bland andra Jill Scott var som mest popul\u00e4r – en portion electronica och emellan\u00e5t rockig touch med gitarrsolo. Gemensamt f\u00f6r kompotten av stilar \u00e4r det moderna soundet, hundraprocentigt vokalt engagemang samt lusten att laborera med groove, beats och n\u00e5gon g\u00e5ng breaks. P\u00e5 plattan skrudad i svart sound mixas snyggt ett par ballader in. Gold <\/em>kan vara det n\u00e4rmaste artisten kommit soulig schlagerpop. Money Over Music <\/em>k\u00e4nnetecknas av ett taktfast groove med potential att bli en radiohit. <\/p>\n\n\n\n

Norby och hennes rekryterade musiker beh\u00e4rskar till fullo tillverkandet av f\u00f6rf\u00f6riskt sound, varav somliga l\u00e5tar tenderar att s\u00e4tta sig i skallen. I vissa l\u00e4gen \u00e4r det frestande att associera till hitleverant\u00f6rerna i Cheiron Studion, fast d\u00e5 kanske peka p\u00e5 aningen mer sofistikerat handlag. T\u00e4nker ocks\u00e5 att engelska texterna vill s\u00e4ga viktiga ting ibland n\u00e4r de g\u00e5r bortom hj\u00e4rta och sm\u00e4rta-rim. . Nu fastnar jag ytterst s\u00e4llan i textanalys, men uppfattar att h\u00e4r finns uppmaningar och st\u00f6d riktade till k\u00e4mpande kvinnor. \u00d6verhuvudtaget beundransv\u00e4rt att kunna f\u00f6rfoga \u00f6ver ett s\u00e5 h\u00e4r kraftfullt komplement till jazzkarri\u00e4ren och med s\u00e5dan catchig rytm i arren.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Caecilie Norby Sixty 4 Inspelad i K\u00f6penhamn Producenter: Caecilie Norby och Poul Reimann Loud Lady Music (egen utgivning) Releasedatum: 6\/9 2024 Den danska s\u00e5ngerskan med det imponerande omf\u00e5nget har recenserats uppskattningsvis ett halvdussin g\u00e5nger av mig h\u00e4r, dessutom f\u00f6rmodligen i Orkesterjournalen. Mestadels framtr\u00e4der hon i en jazzig kontext och d\u00e5 faller det sig naturligt att […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-187145","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187145","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=187145"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187145\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":187175,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/187145\/revisions\/187175"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=187145"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=187145"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=187145"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}