{"id":186422,"date":"2024-10-28T02:53:51","date_gmt":"2024-10-28T00:53:51","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=186422"},"modified":"2024-10-29T13:58:58","modified_gmt":"2024-10-29T11:58:58","slug":"ovre-medelklassens-lust-och-vandor-exponeras-i-en-av-de-framsta-iscensattningar-som-beskadats-pa-lange-skal-for-livet-pa-goteborgs-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=186422","title":{"rendered":"\u00d6vre medelklassens lust och v\u00e5ndor exponeras snillrikt i kongenial iscens\u00e4ttning – Sk\u00e5l f\u00f6r livet p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foton Ola Kjelbye<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av Maja Zade<\/p>\n\n\n\n

Bearbetning: Yana Ross, Anna Berg och ensemblen<\/p>\n\n\n\n

Regi & videodesign: Yana Ross<\/p>\n\n\n\n

Scenografi & kostymdesign: Zane Pihlstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Koreografi: Mia Hellberg<\/p>\n\n\n\n

Musik & ljuddesign: Jonas Redig<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Dainius Urbonis och Magnus Svelin<\/p>\n\n\n\n

Maskdesign: Ingela Collin<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Mia H\u00f6glund-Melin, Mattias Nordkvist, Hannah Alem Davidsson, Johan Gry, Caroline S\u00f6derstr\u00f6m, Jesper S\u00f6derblom, Askan Ghods samt Nora Sadeyo (praktikant fr\u00e5n Teaterh\u00f6gskolan i Malm\u00f6)<\/p>\n\n\n\n

Sverigepremi\u00e4r 26\/10 p\u00e5 Stora scen G\u00f6teborgs Stadsteater<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 15\/1<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Kolleger brukar h\u00e4vda att teatern avkodar samtiden. Men st\u00e4mmer verkligen metaforen fr\u00e5n Shakespeare om ”dessa tiljor som f\u00f6rest\u00e4ller v\u00e4rlden” in p\u00e5 v\u00e5r tids infernaliskt polariserande tid? Angel\u00e4gna b\u00f6cker har skrivits som ytterst s\u00e4llan recenserats, desillusionerade f\u00f6re detta satirikern Jens Ganman publicerar gastkramande Brev fr\u00e5n d\u00e5rkolonien i en strid str\u00f6m och i viktiga poddar intervjuas m\u00e4nniskor vars \u00f6den, kunskap och obekv\u00e4ma ber\u00e4ttelser f\u00f6rtigs f\u00f6r att inte gynna ov\u00e4lkomna intressen. <\/p>\n\n\n\n

Ytterst osannolikt att klanen Khans h\u00e4rjningar, Luna-fallet, koran-kravallerna, offer f\u00f6r hedersf\u00f6rtryck eller f\u00f6rnedringsr\u00e5n, anh\u00f6riga till d\u00f6dade i islamistiska terrorattentat, st\u00f6det till Hamas, behandlingen i USA av Caitlin Clark och Riley Gaines eller sanningen om effekterna av BLM skulle bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r scenisk gestaltning. F\u00f6r\u00f6varna har helt enkelt fel bakgrund genom att av Woke-marxister urs\u00e4ktas med h\u00e4nvisning till diffusa begreppet marginaliserade. T\u00e4nker p\u00e5 hur jag grundlurades n\u00e4r det begav sig i pj\u00e4sen Apatiska f\u00f6r nyb\u00f6rjare<\/em>, bidrog d\u00e4rmed indirekt till att offra de traumatiserade barnen. T\u00e4nker p\u00e5 uppburna opinionsbildare med minst sagt tveksam v\u00e4rldsbild (somliga av dem revolutionsromantiker) som g\u00e4rna fascistst\u00e4mplar meningsmotst\u00e5ndare och oemotsagda beretts tilltr\u00e4de till n\u00e5gra av landets st\u00f6rsta scener. Undantag existerar tack och lov, men ensidigt perspektiv, relativisering, f\u00f6rvr\u00e4ngning och tunnelseende dominerar hos ett Teater-Sverige som rimligen inte borde vara s\u00e5 \u00e4ngsligt och godhetssignalerande.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det enormt befriande att bevittna den smarta skrattspegel till manus som svensk-tyska dramatikern Maja Zade konstruerat. H\u00e4r slipper vi kategoriska st\u00e4llningstaganden. Ist\u00e4llet tillf\u00f6r regiss\u00f6r och framf\u00f6r allt dramaturg Anna Berg och ensemblen pikant lokalf\u00e4rg, torgf\u00f6r id\u00e9er och anekdoter vilka pr\u00e4glar \u00e5tta v\u00e4letablerade individer, fyra medel\u00e5lders par. Enda brist handlar om vad som f\u00e5r den bitvis svarta humorn att f\u00f6rbytas i irreversibel tragedi. Dramaturgins fasansfulla klimax sker n\u00e4mligen internt i en av familjerna. Kan ses som en missad straffspark att inte l\u00e5ta n\u00e5gon av de fyra v\u00e4lb\u00e4rgade paren i En sk\u00e5l f\u00f6r livet <\/em>sj\u00e4lva eller genom bekanta, drabbas av inbrott, bedr\u00e4geri eller v\u00e5ldsbrott. Kanske antyder dramatikern att dessa par haft osedvanlig tumme med fru fortuna. Fast rimligen \u00e4r det bara en tidsfr\u00e5ga innan de drabbas trots sin tillvaro i respektive elfenbenstorn. <\/p>\n\n\n\n

Spontana k\u00e4nslan direkt efter att rid\u00e5n fallit efter cirka halvannan timme (osedvanligt kort l\u00e4ngd f\u00f6r att vara stora scen) \u00e4r hur som helst att pj\u00e4sen som utspelas i vad rollfiguren Stefan (Johan Gry) anser vara lagom fashionabla Linn\u00e9, definitivt tillh\u00f6r det b\u00e4sta jag sett under 2000-talet i teaterhuset vid G\u00f6taplatsen. Stimuleras av replikerna och meningsutbytena, gestaltningen och barnperspektivet, eggande scenografin och surrealistiska skiftningarna till slow-motion-koreografi och djuriskt primitivt kroppsspr\u00e5k; n\u00e5got som i en sekvens \u00f6verg\u00e5r till komiskt driftstyrda impulser. R\u00f6relser troligen till f\u00f6r att visa hur tunn hinnan kan vara emellan anst\u00e4ndigt beteende och irrationella och okontrollerbara behov, v\u00e5rt l\u00e4ngtan efter orgasm. Ibland upph\u00f6r samtalen, \u00f6verg\u00e5r till robotaktiga r\u00f6relser. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r vara med om lika delar belysande som underh\u00e5llande tittsk\u00e5psteater vars dubbelkvartett inne i de tv\u00e5 glasl\u00e5dorna bildar en sorts v\u00e4rdegemenskap, fast slitningar uppst\u00e5r n\u00e4r uppfattningar st\u00f6ts och bl\u00f6ts. Pj\u00e4sens borgerligt sinnade tillika ekonomiskt v\u00e4lm\u00e5ende par, organiserar samtidigt utdragna parmiddagar v\u00e4gg i v\u00e4gg med tillh\u00f6rande s\u00e4llskapsspel och utflykter till barnkammaren. Under vissa omst\u00e4ndigheter kan tydligen v\u00e4rdinnorna se varandra. Vid ett par tillf\u00e4llen f\u00f6renas de b\u00e5da s\u00e4llskapen, framf\u00f6r allt efter att katastrofen intr\u00e4ffat. Samtalen fr\u00e5n de b\u00e5da s\u00e4llskapen med m\u00e4nnen if\u00f6rda anm\u00e4rkningsv\u00e4rt vardagliga kl\u00e4der \u00e5terges v\u00e4xelvis. Ett par g\u00e5nger l\u00e5ter regiss\u00f6ren kakafoni bryta ut n\u00e4r alla talar i mun p\u00e5 varandra. M\u00f6jligen skenbart, men h\u00e4ndelserna i glasl\u00e5dan till h\u00f6ger tycks ha aningen st\u00f6rre dignitet. I b\u00e4gge sammankomsterna spelas det biljard och v\u00e4nnerna f\u00f6r engagerade samtal, blottar enligt \u00f6vers\u00e4ttaren ”sprickor i den perfekta meningsl\u00f6sheten”. Urpremi\u00e4ren f\u00f6r Sk\u00e5l f\u00f6r livet <\/em>\u00e4gde rum i Berlin 2019.<\/p>\n\n\n\n

Hyllade Yana Ross kontrakteras f\u00f6r uppdrag med hela v\u00e4rlden som arbetsf\u00e4lt. Den litauisk-amerikanska regiss\u00f6ren har i Sverige satt upp Tjechov och Bulgakov och adapterade i G\u00f6teborg Ett dockhem<\/em> 2018 (recenserad h\u00e4r) i en fr\u00e4scht nydanande tolkning. Vill signalera om kontentan av mitt beskrivande ber\u00f6m. Det landar i hur lustfyllt berikande det blev att till\u00e4gna sig en tragisk komedi, med antydda \u00f6verdrifter p\u00e5 k\u00e4nt man\u00e9r kring fenomenet parbjudningar. Inser att parodiska inslag j\u00e4mte h\u00e4pnadsv\u00e4ckande anekdoter och stundtals giftiga dialoger, \u00e4r faktorer som hindrar \u00e5sk\u00e5daren fr\u00e5n att l\u00e4ra k\u00e4nna rollfigurerna p\u00e5 djupet. Enstaka riskabla repliker g\u00f6r adressaten obekv\u00e4m, men Maja Zade \u00e4r sj\u00e4lvst\u00e4ndig nog att inte h\u00e4mta stoff fr\u00e5n samma k\u00e4lla som Nor\u00e9n, Pinter, O\u00b4Neill och andra \u00e5ngestgr\u00e4vande dramatiker. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I Monsieur Venus <\/em>d\u00f6mdes bruket av video ut som en f\u00e5nig modetrend inom teatern. Stadsteatern lyssnar inte p\u00e5 det \u00f6rat, vilket medf\u00f6r att kameran n\u00e4rg\u00e5nget skildrar scener i b\u00e5da l\u00e4genheternas barnkammare. Os\u00e4ker p\u00e5 om dessa r\u00f6rliga n\u00e4rbilder spelats in i f\u00f6rv\u00e4g eller projiceras live, kanske en mix av tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt. En liten flicka f\u00f6rekommer i pj\u00e4sen, hoppar utanf\u00f6r tv\u00e5delade glasl\u00e5dan och riktar sig till sin mamma. Greppet med att ge oss intrig via stor sk\u00e4rm fungerar alldeles lysande och tekniken f\u00e5r en symbolisk dimension i finalen. Rent av genial estetik praktiseras i s\u00e5 m\u00e5tto att ett barn i cirka 7-\u00e5rs \u00e5ldern l\u00e4ser scenanvisningarna. Musik har en \u00f6verraskande blygsam betydelse, n\u00e4stan obefintlig j\u00e4mf\u00f6rt med festerna i Gatsby. <\/em> <\/p>\n\n\n\n

Skrattar \u00e5t \u00e5tskilliga replikv\u00e4xlingar och kommentarer. ”Man f\u00e5r st\u00e5 ut med lite tjafs, snart finns vi inte l\u00e4ngre”. <\/em>Och att str\u00e4va efter lycka anser en besk\u00e4ftig v\u00e4rd vara sm\u00e5borgerligt. H\u00f6gt och l\u00e5gt diskuteras om vartannat, ocks\u00e5 tabun som religion och politik. En rolig skitn\u00f6dig positionering p\u00e5g\u00e5r, genomg\u00e5ende med ett ironiskt raster . Johan Gry gestaltar en person med en mild sl\u00e4ng av besserwisser-mentalitet. Redog\u00f6r f\u00f6r termer och distinktioner i migrationsfr\u00e5gan. Meta-v\u00e5gorna g\u00e5r h\u00f6ga ett par g\u00e5nger, s\u00e4rskilt n\u00e4r folks intresse f\u00f6r teater diskuteras. I en scen blir det kuri\u00f6st v\u00e4rre n\u00e4r Kristoffer (Jesper S\u00f6derblom) tar upp Tillbaka till Reims<\/em>, med tanke p\u00e5 att S\u00f6derblom i dess sista akt i samarbete med tyska teamet utgick fr\u00e5n sig sj\u00e4lv, st\u00e4llde fr\u00e5gor till \u00f6vrig lilla ensemble i en p\u00e5 slutet problematisk upps\u00e4ttning. Sk\u00e5l f\u00f6r livet<\/em> inneh\u00e5ller en m\u00e4ngd oerh\u00f6rt fyndiga referenser plus ett par vilka g\u00e5r in under kategorin gallimatias f\u00f6r att spegla sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet hos dessa v\u00e4lsituerade om \u00e4n innerst inne os\u00e4kra individer. Barn och att f\u00f6ra ett arv vidare \u00e4r en av de \u00f6mma punkterna. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Utan en slipad ensemble (utrustad med myggor) som bottnar i de varelser de portr\u00e4tterar, hade upps\u00e4ttningen inte haft samma verkan. Samtliga \u00f6vertygar, ing\u00e5r s\u00f6ml\u00f6st i pj\u00e4sf\u00f6rfattarens uppdiktade gemenskap och agerar samtidigt ut som sj\u00e4lvst\u00e4ndiga personligheter vilket skapar en smula friktion. Regiarbetet har framg\u00e5ngsrikt inympat r\u00e4tt rytm i produktionen, en nog s\u00e5 v\u00e4sentlig best\u00e5ndsdel. Genom tryggheten fr\u00e5n f\u00f6rutseende regiss\u00f6rs instruktioner, l\u00e4ggs d\u00e4rtill r\u00e4tt niv\u00e5 av trivsamhet in i samvaron spetsat med textens ofr\u00e5nkomliga moment av obehag, vilka m\u00e5ste f\u00f6rekomma f\u00f6r att dramatik ska uppst\u00e5. Moment vilka ibland framst\u00e5r som realistiska, ibland som onaturligt utmanande. Fast n\u00e5gon eller n\u00e5gra i b\u00e5da kvartetterna tycks faktiskt vilja testa och \u00f6verskrida gr\u00e4nser, g\u00e4ller framf\u00f6r allt n\u00e4mnda Kristoffer och Stefan (Ashkan Ghods). Vidare f\u00e5r man en lite n\u00e4rmare relation till pj\u00e4sens tv\u00e5 ammande mammor, som spelas av rutinerade Mia H\u00f6glund-Melin och Caroline S\u00f6derstr\u00f6m. S\u00f6derstr\u00f6m ber\u00f6r med sitt nerviga uttryck, g\u00f6r mig aldrig besviken. Nora Sadeyo borde g\u00e5 en ljus framtid till m\u00f6tes, trots begr\u00e4nsad erfarenhet beh\u00e4rskar hon redan yrket.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rmodar att somliga av f\u00e4llda repliker kommer dyka upp d\u00e5 och d\u00e5 i mitt huvud. Fanns s\u00e5 mycket dr\u00e4pande humor och animerade samtal att begrunda. Bl\u00e4ndande intelligenta texten m\u00e5tte ha varit en njutning f\u00f6r ensemblen att bl\u00e5sa liv i. Vill vara schyst mot kommande publik och inte spoila, inte resonera om pj\u00e4sens kulmen som marknadsf\u00f6rs med en fr\u00e5gest\u00e4llning om att det slutar i katastrof, eller? Urpremi\u00e4ren i Berlin hade helt sonika titeln Abgrund. <\/em>I likhet med Monicas vals <\/em>v\u00e4cks en lust att se om upps\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Maja Zade Bearbetning: Yana Ross, Anna Berg och ensemblen Regi & videodesign: Yana Ross Scenografi & kostymdesign: Zane Pihlstr\u00f6m Koreografi: Mia Hellberg Musik & ljuddesign: Jonas Redig Ljusdesign: Dainius Urbonis och Magnus Svelin Maskdesign: Ingela Collin I rollerna: Mia H\u00f6glund-Melin, Mattias Nordkvist, Hannah Alem Davidsson, Johan Gry, Caroline S\u00f6derstr\u00f6m, Jesper S\u00f6derblom, Askan Ghods samt […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[],"class_list":{"0":"post-186422","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/186422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=186422"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/186422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":186462,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/186422\/revisions\/186462"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=186422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=186422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=186422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}