![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/image001-2.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Den vilda roboten
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 25 oktober 2024
\nRegi Chris Sanders<\/p>\n
Ur en l\u00e5ng rad animerade succ\u00e9er, som Lilo & Stitch och Draktr\u00e4naren, fr\u00e5n Dreamworks kommer nu ytterligare en animerad film – den h\u00e4r g\u00e5ngen baserad p\u00e5 den b\u00e4sts\u00e4ljande romansviten om The Wild Robot med just den titeln. D\u00e5 det \u00e4r en barnfilm visas den h\u00e4r med svensk titel, undertext, tal och musiktolkning. Det \u00e4r en vacker s\u00e5ng, \u00e4ven p\u00e5 svenska, som passar b\u00e5de melodiskt och textm\u00e4ssigt in i resten av filmen och dess teman om att finna mod, utvecklas och v\u00e5ga vara den man \u00e4r – men ocks\u00e5 finnas d\u00e4r f\u00f6r varandra och b\u00e5de hj\u00e4lpa och lyfta varandra ist\u00e4llet f\u00f6r av elakhet klanka ner p\u00e5 andra f\u00f6r att de exempelvis inte \u00e4r som de sj\u00e4lva.<\/p>\n
Det \u00e4r en fin och vacker animation, dock med v\u00e4ldigt h\u00f6gt tempo – och det k\u00e4nns som den \u00e4r gjord f\u00f6r en modern publik med kort attentionspan. Det \u00e4r mycket jakter fram och tillbaka med f\u00e5 lugna stunder och pauser d\u00e4r varken robotar, djur eller publik kan andas. Men de finns, och de \u00e4r v\u00e4lkomna. Men precis som tempot \u00e4r h\u00f6gt som p\u00e5 sociala medier \u00e4r filmens apokalyptiska framtoning av v\u00e4rlden lik den doomscrolling m\u00e5nga av oss st\u00e4ndigt m\u00f6ts utav. Den vilda roboten \u00e4r uppspolad p\u00e5 en strand och ut\u00f6ver naturen finns ingen civilisation att finna – vilket senare understryks av b\u00e5de Golden Gate bron och st\u00e4der under vatten. Roboten – en restprodukt av m\u00e4nniskan och v\u00e5r f\u00f6r\u00f6dande produktion som skadar naturen mer \u00e4n bidrar till den – finner sig vilsen bland djuren och utan \u00e4gare eller familj. De har n\u00e4mligen inget behov av m\u00e4nniskans uppfinningar och bekv\u00e4mlighetsstr\u00e4van utan klarar sig bra sj\u00e4lva. S\u00e5klart. Hela dess funktion med AI och maskinl\u00e4rning – som just nu utvecklas i rask takt och med visserligen fantastiskt resultat men ocks\u00e5 h\u00f6g energioms\u00e4ttning – \u00e4r i fel kontext helt \u00f6verfl\u00f6dig. Vilket ocks\u00e5 blir en fin kommentar om att en som person kan k\u00e4nna sig vilsen i livet och samtidigt k\u00e4nna sig ouppskattad utan att passa in – vilket kan tyda p\u00e5 att en bara \u00e4r p\u00e5 fel plats och inte \u00e4r underm\u00e5lig som m\u00e4nniska. Det finns s\u00e5ledes mycket att h\u00e4mta i filmen b\u00e5de f\u00f6r vuxna och barn – filmen har n\u00e4mligen mycket hj\u00e4rta och fina saker att s\u00e4ga om familj, ibland skapad \u00e4n bara organiskt framv\u00e4xt, och tillh\u00f6righet. Tyv\u00e4rr ges k\u00e4nslan av framstressade bilder och situationer att det s\u00e4gs mer i ord \u00e4n bilder och gester – vilket g\u00f6r att k\u00e4nslan av att filmen har mer hj\u00e4rta \u00e4n sj\u00e4l.<\/p>\n
\u00c4nd\u00e5 \u00e4r det en v\u00e4ldigt fin och rolig film. Mycket humor, b\u00e5de gl\u00e4ttig och uppfostrande s\u00e5dan – men ocks\u00e5 en hel del m\u00f6rkare humor som kanske passar \u00e4ldre b\u00e4ttre. Och n\u00e4r den vilda roboten m\u00f6ter en g\u00e5s som ser den som mamma, och den v\u00e4xer upp i \u201dfel\u201d kontext, f\u00e5r den b\u00e5de ov\u00e4ntad roll och v\u00e4nner l\u00e4ngs v\u00e4gen. Samtidigt som den sj\u00e4lv f\u00f6rs\u00f6ker hitta sin plats i v\u00e4rlden med tillh\u00f6righet. Vilket \u00e4r som vi m\u00e5nga vet l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort. S\u00e5 n\u00e4r den stackars g\u00e5sen som v\u00e4xer upp med roboten senare kommer i kontakt med andra g\u00e4ss \u00e4r de v\u00e4ldigt otrevliga och direkt elaka mot den n\u00e5got udda g\u00e4sslingen som inte riktigt passar in och \u00e4r som \u201dalla andra\u201d. Men senare l\u00e4r den unga g\u00e5sen sig att flyga och f\u00e5r tr\u00e4ffa en \u00e4ldre fadersgestalt som bildligen tar den under sina vingar och sl\u00e4pper in den i v\u00e4rmen. Vilket senare blir n\u00e5gonting hela djurriket f\u00e5r l\u00e4ra sig om, att acceptera varandra och att hj\u00e4lpa varandra ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00f6ta ut det de inte k\u00e4nner igen sig i, n\u00e4r den onaturligt h\u00e5rda vintern som klimatkrisen skapat hotar att utrota dem alla. Vilket blir ytterligare en lektion f\u00f6r b\u00e5de unga och vuxna: att om vi ska \u00f6verkomma framtidens utmaningar kan vi inte titta p\u00e5 \u201dvi och dom\u201d utan hur vi tillsammans kan jobba mot en v\u00e4rld p\u00e5 branten mot underg\u00e5ng.<\/p>\n
Den vilda roboten, bortkommen fr\u00e5n sina tillverkare, blir tillslut uppjagad f\u00f6r att tas tillbaka igen – men f\u00e5r d\u00e5 underst\u00f6d fr\u00e5n de djur som tidigare f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rst\u00f6ra den. L\u00e4xan \u00e4r l\u00e4rd och det ok\u00e4nda \u00e4r inte l\u00e4ngre skr\u00e4mmande utan en del av samh\u00f6righeten, och det blir en fin illustration om natur mot industrialismen och hur den m\u00e5ste k\u00e4mpa i sj\u00e4lvf\u00f6rsvar f\u00f6r \u00f6verlevnad. Men tillslut inser roboten att den inte h\u00f6r hemma d\u00e4r utan m\u00e5ste i ett sista sj\u00e4lvuppoffrande gest l\u00e4mna sina nyfunna v\u00e4nner och familj f\u00f6r att de inte ska drabbas vidare av robotar som med v\u00e5ld f\u00f6rst\u00f6r f\u00f6r dem. Men det k\u00e4nslom\u00e4ssiga band som skapats mellan roboten och g\u00e5sen tar inte slut f\u00f6r det utan i en fin sista bild l\u00e4gger de pannan mot varandra och utan ord ber\u00e4ttar vikten av den familj de inte f\u00f6tts till utan skapat sj\u00e4lva l\u00e4ngs livets resa. Det \u00e4r r\u00e4tt fint i en annars ganska ytlig gestaltning som annars mest ber\u00e4ttar snarare \u00e4n visar sina k\u00e4nslor. Men till slut g\u00f6rs det allts\u00e5 r\u00e4tt.<\/p>\n