{"id":185848,"date":"2024-10-13T07:17:44","date_gmt":"2024-10-13T05:17:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=185848"},"modified":"2024-10-13T07:17:44","modified_gmt":"2024-10-13T05:17:44","slug":"teaterkritik-harlig-ar-jorden-underhallande-lustspel-om-hemvandare-stad-och-landsbygd","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=185848","title":{"rendered":"Teaterkritik: H\u00e4rlig \u00e4r jorden \u2013 Underh\u00e5llande lustspel om hemv\u00e4ndare, stad och landsbygd"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_185852\" aria-describedby=\"caption-attachment-185852\" style=\"width: 570px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-185852\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/harligarjorden.jpg\" alt=\"\" width=\"570\" height=\"350\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/harligarjorden.jpg 570w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/harligarjorden-300x184.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 570px) 100vw, 570px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-185852\" class=\"wp-caption-text\">Foto: S\u00f6ren Vilks<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>H\u00e4rlig \u00e4r jorden<\/strong><br \/>\nAv Viktor Tjerneld fritt efter Ludvig Holbergs Erasmus Montanus<br \/>\nRegi Viktor Tjerneld<br \/>\nMedverkande Rebecca Plymholt, Sven Ahlstr\u00f6m, Isabelle Kyed, Elisabet Carlsson, Rasmus Johansson, Jan Mybrand, Tomas Tjerneld, Emma \u00d6sterl\u00f6f, G\u00f6ran Engman, Andreas Kundler, Pierre Tafvelin.<br \/>\nScenografi och kostym Christian Albrechtsen<br \/>\nLjus Anders Kjems<br \/>\nKomposition och ljud Daniel Fogh<br \/>\nPremi\u00e4r p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern 11 oktober, 2024<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-185855\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/Harlig_ar_jorden_05_press-300x184.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"184\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/Harlig_ar_jorden_05_press-300x184.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/10\/Harlig_ar_jorden_05_press.jpg 570w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>Nyskriven dramatik beh\u00f6vs p\u00e5 teaterscenerna, men teaterchefer tvekar ofta eftersom opr\u00f6vat material kan bli en snubbeltr\u00e5d. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Kulturhuset Stadsteatern ger Viktor Tjernelds H\u00e4rlig \u00e4r jorden en chans p\u00e5 stora scenen. Kanske \u00e4r tanken att bjuda publiken p\u00e5 en riktig skrattfest.<br \/>\nDenna ber\u00e4ttelse om hemv\u00e4ndare och storstad kontra landsbygd liknar n\u00e4mligen i stil och tonl\u00e4ge ett folklustspel med den situationskomik och medvetet \u00f6verspel som h\u00f6r s\u00e5dana till. En tjusig primadonna finns ocks\u00e5. Det \u00e4r akademikern Anna som \u00e5terv\u00e4nder till sin hembygd d\u00e4r hon t\u00e4nker g\u00f6ra ett \u00e4revarv och sedan resa tillbaka till storstaden. Rebecca Plymholt gestaltar henne p\u00e5 ett str\u00e5lande vis. Hon framst\u00e5r som en verklig komedienn och \u00e4r kv\u00e4llens fr\u00e4msta beh\u00e5llning.<\/p>\n<p>H\u00e4rlig \u00e4r jorden \u00e4r som s\u00e5 m\u00e5nga nya pj\u00e4ser nuf\u00f6rtiden fritt baserade p\u00e5 en klassisk f\u00f6rlaga. I detta fall \u00e4r det Ludvig Holbergs bildningskomedi Erasmus Montanus -om en \u00f6verdriven uppbl\u00e5st student som \u00e5terv\u00e4nder till landsbygden d\u00e4r han v\u00e4xt upp &#8211; som f\u00e5r en ren\u00e4ssans.<br \/>\nViktor Tjernelds komedi har ett utpr\u00e4glat ironiskt anslag. Den utspelas i en sinnebild av 1790-talets svenska bondesamh\u00e4lle d\u00e4r folk sliter f\u00f6r br\u00f6df\u00f6dan illustrerat av en j\u00e4ttekvarn p\u00e5 scenen. Utifr\u00e5n denna f\u00f6rrevolution\u00e4ra tids f\u00f6rnekande och motst\u00e5nd mot bildning och vetenskap f\u00f6rv\u00e4ntas vi dra paralleller till dagens samh\u00e4llsklimat med alternativa fakta, ifr\u00e5gas\u00e4ttande av obehagliga sanningar och den aggressiva tonen mot klimataktivister.<\/p>\n<p>En r\u00f6d tr\u00e5d \u00e4r den eviga konflikten mellan landsbygd och storstad och hemv\u00e4ndarens rotl\u00f6shet i och avst\u00e5ndstagande mot den milj\u00f6 d\u00e4r hon v\u00e4xt upp. Anna, eller Annaus Montanus som hon numer heter, tycker b\u00f6nderna \u00e4r dumma och beter sig likt en f\u00e5rskock. Ibland v\u00e4nder hon sig till oss i publiken som upplysta stockholmare f\u00f6r medh\u00e5ll. B\u00f6nderna bem\u00f6ter henne \u00e5 sin sida inledningsvis med inst\u00e4llsamhet och respekt. Hon har ju kommit upp sig och blivit en fin dam som skriver konstiga \u201d partiklar\u201d (l\u00e4s artiklar). Men n\u00e4r Anna frimodigt lyfter fram nya tankar och id\u00e9er om jordens beskaffenhet och vetenskapliga r\u00f6n om livets slut bjuder de uppr\u00f6rt motst\u00e5nd. De st\u00e5r stolt fast i sin tro och vet minsann hur saker ligger till. Hon ska inte rubba deras v\u00e4rldsbild.<br \/>\nDet finns en givetvis en allvarlig mening bakom H\u00e4rlig \u00e4r jorden och en bubblande ber\u00e4ttargl\u00e4dje. Men ironi \u00e4r tjatigt i l\u00e4ngden och det blir f\u00f6r r\u00f6rigt och putslustigt. Ta exempelvis partier som n\u00e4r bondefolket ska missf\u00f6rst\u00e5 den franska avskedsfrasen i Annas brev, gapa \u00f6ver att hon som storstadsbo inte dricker ko-mj\u00f6lk, motvilligt deltar i en lek om k\u00f6nsroller och bjuder in till maskerad(!) vid en f\u00f6rlovningsfest.<br \/>\nAtt Viktor Tjerneld sj\u00e4lv valt att regissera sin pj\u00e4s \u00e4r nog en del av problemet. En s\u00e5dan dubbelroll \u00e4r bara undantagsvis ett lyckat grepp. Det beh\u00f6vs en utomst\u00e5ende ifr\u00e5gas\u00e4ttande blick p\u00e5 texten. En annan regiss\u00f6r hade nog ocks\u00e5 f\u00f6reslagit vissa omarbetningar\/nedstrykningar. F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r f\u00f6r l\u00e5ng och segdragen ibland.<\/p>\n<p>Sk\u00e5despelarkollektivet som spelar b\u00f6nder k\u00e4mpar p\u00e5 med sina grovhuggna roller. Sven Ahlstr\u00f6m lyckas ge djup \u00e5t gestaltning av Annas str\u00e4vsamma och gladlynta pappa som ser fram emot hennes \u00e5terkomst. \u00c4ven Isabelle Kyed hittar en sk\u00e4rpa som systern Marie som ska f\u00f6rlova sig och godmodigt ser fram emot att bli ett appendix till mannen.<\/p>\n<p>Scenografin \u00e4r enkel och samtidigt fyndig. En stor grottekvarn som kan \u00f6ppnas upp medelst en fallucka, enkla tr\u00e4bord och en k\u00e4rra med mj\u00f6ls\u00e4ckar. B\u00f6nderna b\u00e4r alla kl\u00e4der i mj\u00f6lig f\u00e4rgton och bland dem lyser Annas bl\u00e5a dr\u00e4kt som en p\u00e5f\u00e5gels prakt.<\/p>\n<p>Livliga, b\u00f6kiga H\u00e4rlig \u00e4r jorden kan f\u00f6rvisso roa f\u00f6r stunden och sj\u00e4lvklart beh\u00f6ver vi f\u00e5 skratta i dessa oroliga tunga tider. Premi\u00e4rpubliken mottog denna komedi med stor entusiasm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00e4rlig \u00e4r jorden Av Viktor Tjerneld fritt efter Ludvig Holbergs Erasmus Montanus Regi Viktor Tjerneld Medverkande Rebecca Plymholt, Sven Ahlstr\u00f6m, Isabelle Kyed, Elisabet Carlsson, Rasmus Johansson, Jan Mybrand, Tomas Tjerneld, Emma \u00d6sterl\u00f6f, G\u00f6ran Engman, Andreas Kundler, Pierre Tafvelin. Scenografi och kostym Christian Albrechtsen Ljus Anders Kjems Komposition och ljud Daniel Fogh Premi\u00e4r p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":87,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-185848","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/185848","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/87"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=185848"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/185848\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":185856,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/185848\/revisions\/185856"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=185848"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=185848"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=185848"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}