{"id":18536,"date":"2010-03-15T13:33:45","date_gmt":"2010-03-15T12:33:45","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18536"},"modified":"2010-03-15T13:33:45","modified_gmt":"2010-03-15T12:33:45","slug":"kontrakt-med-gud-pa-stadsteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18536","title":{"rendered":"Kontrakt med Gud p\u00e5 Stadsteatern"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nMattias Anderssons nyskrivna pj\u00e4s Kontrakt med Gud hade den 13 mars urpremi\u00e4r p\u00e5 Stockholms Stadsteater. Markus och Rebeckas relationsproblem blir pl\u00f6tsligt oviktiga n\u00e4r deras 16-\u00e5riga dotter ligger f\u00f6r d\u00f6den efter att ha blivit p\u00e5k\u00f6rd av en bil. Pappa Markus faller p\u00e5 kn\u00e4 och ber till Gud att han ska offra vad som helst bara hans dotter \u00f6verlever. Ett mirakel sker och hon \u00e5terv\u00e4nder till livet.<\/p>\n

Ola Rapace som Markus, Maria Heiskanen som Rebecka och Anna \u00c5str\u00f6m som dottern Sandra \u00e4r \u00f6vertygande i sina roller i den s\u00f6nderfallande f\u00f6rortsfamiljen. \u00c4ven om jag tycker att rollgestalterna \u00e4r on\u00f6digt jablonartade. Vi k\u00e4nner igen det \u00e4kta paret fr\u00e5n s\u00e5 m\u00e5nga teaterf\u00f6rest\u00e4llningar; den undanflyende mannen som inte v\u00e5gar st\u00e5 f\u00f6r vad han k\u00e4nner eller f\u00f6r sina handlingar; den utlevande kvinnan som kastar ifr\u00e5n sig sina k\u00e4nslor utan att ta ansvar f\u00f6r var de hamnar.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 blir det en trov\u00e4rdig bild av den icke-kommunikation som \u00e4r alltf\u00f6r vanlig, utbytet av en massa ord som inte leder n\u00e5gonvart. Markus och Rebecka borde st\u00e5 n\u00e4ra varandra efter ett 17-\u00e5rigt f\u00f6rh\u00e5llande, men ingen av dem f\u00f6rs\u00f6ker vare sig f\u00f6rst\u00e5 den andra eller f\u00e5 den andra att f\u00f6rst\u00e5. Det \u00e4r likadant n\u00e4r Markus i sin f\u00f6rtvivlan v\u00e4nder sig till Gud. Han lyssnar inte d\u00e5 heller. Snarare gissar han sig till vad Gud vill och inte ens n\u00e4r han s\u00e4ger sig agera p\u00e5 Guds vilja kan han vara rak och \u00e4rlig.<\/p>\n

Kontrakt med Gud handlar om offer, skuld och svek. Pj\u00e4sen visar hur ett offer som g\u00f6rs f\u00f6r en god sak kan bli ett svek ur n\u00e5gon annans perspektiv. Men framf\u00f6r allt tycker jag att pj\u00e4sen handlar om sanning och l\u00f6gner. Det \u00e4r l\u00f6gnen som \u00e4r det st\u00f6rsta sveket. Med hj\u00e4lp av sanningen kan mirakel ske.<\/p>\n

I rollerna: Ola Rapace, Maria Heiskanen, Anna \u00c5str\u00f6m, Ramtin Parvaneh och Jamila Nadia Hussein-Johansen.<\/p>\n

Kontrakt med Gud spelas p\u00e5 Klarascenen till och med den 13 juni 2010.<\/p>\n

F\u00f6r mer information, se: Stockholms stadsteater<\/a><\/p>\n

Relaterat:
\nRecension i SVD<\/a>
\nRecension i DN<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om teater<\/a>, gud<\/a>, religion<\/a>, stadsteatern<\/a>, recension<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mattias Anderssons nyskrivna pj\u00e4s Kontrakt med Gud hade den 13 mars urpremi\u00e4r p\u00e5 Stockholms Stadsteater. Markus och Rebeckas relationsproblem blir pl\u00f6tsligt oviktiga n\u00e4r deras 16-\u00e5riga dotter ligger f\u00f6r d\u00f6den efter att ha blivit p\u00e5k\u00f6rd av en bil. Pappa Markus faller p\u00e5 kn\u00e4 och ber till Gud att han ska offra vad som helst bara hans […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[2115,4710,5340,12288],"class_list":["post-18536","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-gud","tag-religion","tag-stadsteatern","tag-teater","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18536","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18536"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18536\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}