![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/Transformers_One_Official_Poster.jpg\"){kind=spacer}
<\/p>\n<\/p>\n
Transformers One
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 20 september 2024
\nRegi Josh Cooley<\/p>\n
Man kan inget annat \u00e4n beundra Paramount Pictures och Hasbro f\u00f6r deras konstanta f\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda det som r\u00e4ddas kan av varum\u00e4rket Transformers i skepnaden av biofilm. F\u00f6rutom den stabila Bumblebee fr\u00e5n 2018 har det varit en kamp p\u00e5 liv och d\u00f6d vad g\u00e4ller att tv\u00e4tta bort stanken fr\u00e5n det otyg som Michael Bay sl\u00e4ppte l\u00f6s p\u00e5 en ont anande biopublik 2007. De h\u00e4ngivna fans som v\u00e4xt upp med den animerade serien och en uppsj\u00f6 av transformerande leksaker fick t\u00e5r\u00f6gt se hur deras barndomsminnen blev till en ren perversion d\u00e4r sexism och renodlad idioti fick h\u00e5lla i taktpinnen.<\/p>\n
Michael Bay m\u00e5 inte bli ih\u00e5gkommen f\u00f6r filmer som Armageddon eller Pain & Gain, men hans totala massaker av Transformers har visat sig vara lika best\u00e5ende som Gotlands raukar. Saneringen har dock varit sv\u00e5r och l\u00e5ngtifr\u00e5n lyckad, den senaste filmen Rise Of The Beasts m\u00e5 ha varit b\u00e4ttre \u00e4n valfri Bay episod men framstod gammal, tr\u00f6tt och menl\u00f6s. N\u00e4r det nu blivit dags f\u00f6r den f\u00f6rsta animerade Transformers-filmen sedan 1986 g\u00f6rs det en ansats att genomf\u00f6ra en rej\u00e4l renovering. \u00d6verg\u00e5ngen fr\u00e5n spelfilm till animation har visat sig vara n\u00e5got av en blandad kompott. Det mest sj\u00e4lvlysande och lyckade projektet Spider-Man: Into The Spider Verse, fullkomligt briljerade genom att bibeh\u00e5lla de grundstenar som gjort Spider-Man s\u00e5 igenk\u00e4nnbar men samtidigt nyttja det animerade formatet f\u00f6r att bjuda p\u00e5 helt nya infallsvinklar. Ett mindre framg\u00e5ngsrikt exempel \u00e4r Teenage Mutant Ninja Turtles: Mutant Mayhem fr\u00e5n ifjol som g\u00e4rna ville n\u00e5 samma h\u00f6jder som Spider-Verse men som f\u00f6ll platt genom en total brist p\u00e5 engagemang fr\u00e5n alla involverade.<\/p>\n
Transformers intr\u00e4de till den animerade v\u00e4rlden liknar – olyckligtvis, snarare de ber\u00f6mda Ninja-sk\u00f6ldpaddorna mer \u00e4n Spider-Man. Filmens regiss\u00f6r Josh Cooley har spenderat majoriteten av sin tid som filmskapare hos Pixar och regisserade senast Toy Story 4. Att Cooley har erfarenhet av mediets visuella egenheter \u00e4r tydligt, Transformers One \u00e4r en visuellt str\u00e5lande upplevelse. Animationen som erbjuds h\u00e4r \u00e4r av f\u00f6rsta klass, framf\u00f6rallt scenografin med skinande och h\u00f6gteknologiska skyskrapor \u00e4r b\u00e5de sl\u00e5ende och f\u00f6rf\u00f6riska.<\/p>\n
Tyv\u00e4rr r\u00e4cker det inte med ett \u00f6ga f\u00f6r det visuella, n\u00e5gonstans m\u00e5ste det ocks\u00e5 finnas en film med en tydlig identitet som v\u00e5gar g\u00f6ra sig sedd och h\u00f6rd. Och vad g\u00e4ller att differentiera sig, att l\u00e4gga Bay bakom sig och ge Transformers en distinkt och igenk\u00e4nnbar identitet, blir det hela n\u00e5got av en soppa. Cooley m\u00e5 vara b\u00e5de bekv\u00e4m och sj\u00e4lvs\u00e4ker vad g\u00e4ller det utseendem\u00e4ssiga, men d\u00e5 det kommer till att forma n\u00e5got mer personligt \u00e4r det uppenbart att Cooley inte \u00e4r fullt redo. F\u00f6r tillskillnad mot Toy Story, finns h\u00e4r inga strukturer eller givna v\u00e4gar att g\u00e5. \u00c4ven om Transformers figurerat p\u00e5 bioduken f\u00f6rut m\u00e5ste Cooleys bryta ny mark d\u00e5 serien byter skepnad. Uppgiften visar sig vara alltf\u00f6r komplex och \u00f6verm\u00e4ktig, n\u00e5got som leder till att filmen m\u00e5nga g\u00e5nger k\u00e4nns som ett lappt\u00e4cke, d\u00e4r alla best\u00e5ndsdelar har h\u00e4mtats fr\u00e5n st\u00f6rre och mer bejublade projekt.<\/p>\n
Det ohyggliga tempot fr\u00e5n Spider-Verse h\u00e4mtas in, detsamma g\u00e4ller Pixars moralkakor samt den gl\u00e4ttiga och sj\u00e4lvironiska tonen fr\u00e5n Guardians Of The Galaxy. Inspirationsk\u00e4llorna \u00e4r det sannerligen inget fel p\u00e5, men det finns sk\u00e4l till varf\u00f6r dessa exempel utm\u00e4rker sig som lyckat filmskapande, f\u00f6r att replikera dem har visat sig vara sv\u00e5rt, om inte om\u00f6jligt. F\u00f6rhoppningen att sy ihop en rad olika filmer och modellera om dem till n\u00e5got eget leder till att filmen k\u00e4nns instabil och spretig. Humorn som genomsyrar hela filmen \u00e4r aningen tafatt och r\u00f6r sig mellan slapstick och halvdana ordvitsar.<\/p>\n
Ber\u00e4ttelsen som s\u00e5dan \u00e4r inledningsvis nedtyngd av otroligt klumpig exposition och f\u00f6rklaringar, framf\u00f6rallt f\u00f6r oss som inte kan Transformers-mytologin i detalj. D\u00e4r Spider-Verse \u00e4r genuint rafflande i sin hiskeliga fart blir Transformers One mest fl\u00e5sig och utmattande. Och tyv\u00e4rr g\u00f6r sig sm\u00e5 sp\u00e5r av Bay fortfarande p\u00e5minda, framf\u00f6rallt i den on\u00f6digt bombastiska musiken av Brian Tyler och actionscener som \u00e4r alltf\u00f6r koreograferade, \u00e4ven om de \u00e4r ljus\u00e5r b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5got vi f\u00e5tt se i n\u00e5gon av spelfilmerna.<\/p>\n
Filmens fragmenterade persona \u00e4r som mest bekl\u00e4mmande vad g\u00e4ller karakt\u00e4rsutvecklingen. F\u00f6r tro det eller ej, men Transformers One inneh\u00e5ller ett ov\u00e4ntat m\u00f6rkt och allvarligt sidosp\u00e5r som tar sig an tematik som oskyldighet och fanatism, element som fascinerar men som aldrig k\u00e4nns tillr\u00e4ckligt utvecklade eller genomt\u00e4nkta. K\u00e4nslan att filmen \u00e4r of\u00e4rdig eller saknar polering \u00e4r ocks\u00e5 det best\u00e5ende intrycket. \u00c4ven om detta utan tvekan \u00e4r ett steg i r\u00e4tt riktning s\u00e5 beh\u00f6vs det ett f\u00f6rs\u00f6k till innan alla bitarna kommer p\u00e5 plats, f\u00f6rst d\u00e5 kanske Transformers \u00e4ntligen kan b\u00f6rja bjuda p\u00e5 genuint god popcorn-underh\u00e5llning.<\/p>\n