![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/anewkind.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
A New Kind of Wilderness
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 6 september 2024
\nRegi Silje Evensmo Jacobsen<\/p>\n
P\u00e5 den norska landsbygden bor familjen Payne p\u00e5 sin g\u00e5rd med sina djur n\u00e4ra till naturen. Skogspromenader och den n\u00e4ra kontakten med b\u00e5de djur och natur st\u00e5r som kontrast mot det moderna och stressiga storstadslivet, och barnen blir hemskolade ist\u00e4llet f\u00f6r att indoktrineras i den moderna skolinstitutionen som mest f\u00f6rs\u00f6ker forma alla efter en och samma mall. I en tid n\u00e4r klimat\u00e5ngesten och krisen st\u00e4ndigt v\u00e4xer och p\u00e5verkar allt fler runtom i v\u00e4rlden \u00e4r det fullt f\u00f6rst\u00e5eligt att de v\u00e4ljer att leva s\u00e5. Ett val inte bara f\u00f6r dem sj\u00e4lva utan hela planeten.<\/p>\n
Allt \u00e4r dock inte frid och fr\u00f6jd i familjen d\u00e5 modern blir sjuk och tillslut avlider. Filmen kommer m\u00e5ngt och mycket att handla om effekten utav det, b\u00e5de i att beh\u00f6va acceptera det sv\u00e5ra och emotionellt p\u00e5stridiga men ocks\u00e5 i hur om\u00f6jligt och oh\u00e5llbart det blir f\u00f6r pappan att beh\u00e5lla g\u00e5rden de bor p\u00e5 d\u00e5 han nu ensam m\u00e5ste betala p\u00e5 l\u00e5net och ha r\u00e5d med att leva. Det sl\u00e5r h\u00e5rt n\u00e4r idealism krockar med verkligheten och det inte blir h\u00e5llbart att kunna leva som en vill. H\u00e4r b\u00f6rjar ocks\u00e5 filmens problem uppenbara sig; den \u00e4r n\u00e4stan f\u00f6r privat och n\u00e4rg\u00e5ngen, och ger k\u00e4nslan av att tittaren tr\u00e4nger sig p\u00e5 i sv\u00e5ra stunder n\u00e4r familjen kanske hade m\u00e5tt b\u00e4ttre av att bearbeta sin sorg och sina problem f\u00f6r sig sj\u00e4lva. De flesta k\u00e4nner \u00e4nd\u00e5 igen sig i att f\u00f6rlora n\u00e5gon n\u00e4ra, och filmen ger f\u00f6ga nya perspektiv eller erfarenheter som tittaren kan k\u00e4nna att kan reflektera kring eller utvecklas i sitt t\u00e4nkande fr\u00e5n. Det blir mer av en privat dagbok jag undrar om jag ens har n\u00e5gon r\u00e4tt att l\u00e4sa i, eftersom jag inte k\u00e4nner familjen privat. Det blir f\u00f6r introvert s\u00e5.<\/p>\n
Men visst, delar av sorgen och tankarna \u00e4r ju r\u00e4tt allm\u00e4ngiltiga och n\u00e5got de flesta kan k\u00e4nna igen sig i och finna behov av att prata om. Problemet \u00e4r bara att de stunderna \u00e4r f\u00f6r korta och f\u00f6r f\u00e5. Vidare k\u00e4nns det som det desperat f\u00f6rs\u00f6ker skapas friktion mellan familjemedlemmarna, som n\u00e4r ena dottern vill ut\u00f6ka sin skolg\u00e5ng fr\u00e5n tre till fem dagar i veckan efter att ha b\u00f6rjat komma in i den nya skolan och f\u00e5tt v\u00e4nner och s\u00e5, eller n\u00e4r hon f\u00e5r med sig en iPad hem och b\u00e5de vill anv\u00e4nda den b\u00e5de till studier och underh\u00e5llning som att spela p\u00e5 den. Pappan \u00e4r lite besviken \u00f6ver hur tekniken och moderniteten sipprar in i deras liv men konflikten k\u00e4nns \u00e4nd\u00e5 s\u00f6kt d\u00e5 utveckling och teknisk integration \u00e4r n\u00e4rmast om\u00f6jlig att komma ifr\u00e5n nowadays. Kanske hade det varit viktigare att prata gr\u00e4nsdragningar f\u00f6r begr\u00e4nsat anv\u00e4ndande av tekniken ist\u00e4llet f\u00f6r att konservativt motarbeta den.<\/p>\n
I England har pappan en sl\u00e4kting som ocks\u00e5 har g\u00e5rd, men dit kan de inte flytta d\u00e5 de dels lovat den d\u00f6da mamman att bli kvar i Norge men ocks\u00e5 f\u00f6r att en syster som \u00e4nd\u00e5 inte bor med dem skulle f\u00e5 l\u00e5ngt i avst\u00e5nd till dem. \u00c4nnu en m\u00e4rklig och n\u00e5got s\u00f6kt \u201dkonflikt\u201d – speciellt som de inte pratar med dottern om detta eller ens f\u00f6rs\u00f6ker att diskutera det utan bara utg\u00e5r att det inte g\u00e5r. Sen \u00e4r de pl\u00f6tsligt i England, vilket k\u00e4nns lite f\u00f6rvirrande d\u00e5 de inte diskuterar resan eller visar hur de g\u00f6r sig redo eller genomf\u00f6r resan utan pl\u00f6tsligt bara \u00e4r d\u00e4r. Vilket k\u00e4nns lite d\u00e5ligt b\u00e5de i klippning och ber\u00e4ttande. Meningen med materialet \u00e4r ocks\u00e5 oklart d\u00e5 det mest pratas om att han l\u00e4ngtar hem och inte alls kan bo d\u00e4r. Barnens skolg\u00e5ng k\u00e4nns senare mest som en undanflykt senare snarare \u00e4n en f\u00f6rklaring – men \u00e5terigen: det \u00e4r v\u00e4ldigt privata fr\u00e5gor och inte s\u00e5 allm\u00e4ngiltiga som faktiskt r\u00f6r andra \u00e4n familjen, vilket g\u00f6r att jag har sv\u00e5rt att relatera till deras problem de st\u00e4lls inf\u00f6r, speciellt som de inte ens integreras i st\u00f6rre fr\u00e5gor som v\u00e4rlden runtomkring oss eller att leva efter naturen och dess b\u00e5de m\u00f6jligheter och begr\u00e4nsningar. Det anv\u00e4nds som slogan men visas v\u00e4ldigt lite i sj\u00e4lva filmen. De borde lyft blicken fr\u00e5n navelsk\u00e5dandet till att prata om hur v\u00e4rlden och klimatet tycks g\u00e5 mot allt dystrare framtid. Och jag blir \u00e4n mer besviken n\u00e4r jag inser att filmtiteln ocks\u00e5 \u00e4r en rubrik p\u00e5 en av mammans bloggpost och inte ett statement de v\u00e4ljer att leva efter och f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rmedla i filmen.<\/p>\n