{"id":184425,"date":"2024-09-09T14:31:02","date_gmt":"2024-09-09T12:31:02","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=184425"},"modified":"2024-09-09T14:36:54","modified_gmt":"2024-09-09T12:36:54","slug":"teaterkritik-kung-lear-shakespeare-skulle-ge-denna-forestallning-staende-ovationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=184425","title":{"rendered":"Teaterkritik: Kung Lear &#8211; Shakespeare skulle ge denna f\u00f6rest\u00e4llning st\u00e5ende ovationer"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_184428\" aria-describedby=\"caption-attachment-184428\" style=\"width: 433px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-184428\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear1.jpg\" alt=\"\" width=\"433\" height=\"650\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear1.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear1-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-184428\" class=\"wp-caption-text\">Foto: S\u00f6ren Vilks<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>Kung Lear<\/strong><br \/>\nAv William Shakespeare i en fri bearbetning av Falk Richter<br \/>\n\u00d6vers\u00e4ttning Magnus Lindman<br \/>\nRegi Falk Richter<br \/>\nScenografi Wolfgang Menardi<br \/>\nVideo Stefano di Buduo<br \/>\nKostym Zana Bosnjak<br \/>\nMusik Daniel Freitag<br \/>\nPeruk och mask Mimmi Lindell, Nathalie Pujol<br \/>\nLjus Carsten Sander<br \/>\nLjud Daniel Freitag<br \/>\nTextdramaturg Rita Thiele<br \/>\nDramaturg Emma Meyer Dun\u00e9r<br \/>\nMedverkande Peter Andersson, Erik Ehn, Victoria Dyrstad, Electra Hallman, Karin Franz K\u00f6rlof, Magnus Roosmann, Bj\u00f6rn Elgerd, Alexander Salzberger, Ana Gil de Melo Nascimento och Rasmus Luthander.<br \/>\nKomikerna: Jonas Dillner, Bianca Kronl\u00f6f, Huld Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir, Sanna Sundqvist, Maia Hansson Bergqvist, Christoffer Nyqvist, Johan Rabaeus.<\/p>\n<p>Wow, detta \u00e4r en Kung Lear som Shakespeare skulle ge st\u00e5ende ovationer om han varit med i salongen. Regiss\u00f6r och ensemble l\u00e5ter det traditionella dramat om Kung Lear speglas i en ber\u00e4ttelse fr\u00e5n v\u00e5r tid och resultatet blir omv\u00e4lvande, imponerande starkt och djupt med m\u00e5nga bottnar. I pressmeddelandet om f\u00f6rest\u00e4llningen st\u00e5r:<br \/>\n<em>Kung Lear \u00e4r en m\u00e5ngbottnad ber\u00e4ttelse om makt, arv, generationskrockar och ett rike i kaos. I Falk Richters tappning har pj\u00e4sen \u00e4ven ett metaperspektiv d\u00e4r ett arbete med en konfliktfylld teaterupps\u00e4ttning p\u00e5g\u00e5r.<\/em><\/p>\n<p>Falk Richter har som regiss\u00f6r tillsammans med sin ensemble skapat en omtumlande upplevelse p\u00e5 flera niv\u00e5er som unders\u00f6ker fr\u00e5gor kring makt och f\u00f6r\u00e4ndring men ber\u00f6r ocks\u00e5 existentiella fr\u00e5gor kring \u00e5ldrande. Kommer de nya makthavare som tar \u00f6ver att skapa n\u00e5got b\u00e4ttre eller drivs de av samma gamla girighet och maktbeg\u00e4r som styrt v\u00e4rlden genom historien? Men \u00e4r alltid det gamla alltid fel? En urgammal fr\u00e5ga, st\u00e4ndigt lika aktuell. Samtidigt \u00e4r denna f\u00f6rest\u00e4llning m\u00e5ngbottnad. Den talar om mer \u00e4n kampen om makt. Den g\u00e5r djupare och s\u00e4tter ig\u00e5ng tankar om \u00e5ldrande, om relationer i familj, om vad ord betyder och vad som r\u00e4knas i en relation, om arv och milj\u00f6 och hur f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5verkar sina barn och vad \u00e4r kultur och teater, om vad kan scenkonsten s\u00e4ga om v\u00e5ra liv.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-184432\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear3-200x300.jpg\" alt=\"\" width=\"200\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear3-200x300.jpg 200w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear3.jpg 433w\" sizes=\"auto, (max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/> Shakespeares drama Kung Lear handlar om en kung som best\u00e4mmer sig f\u00f6r att g\u00e5 i pension. Han vill dra sig tillbaka och f\u00f6rdela sitt arv och sin makt. Han har tre d\u00f6ttrar. Den yngsta, Cordelia, \u00e4r hans favorit. Kungen ger sina d\u00f6ttrar i uppdrag att s\u00e4ga hur mycket de \u00e4lskar honom och efter vad de s\u00e4ger ska han f\u00f6rdela sitt arv. De tv\u00e5 f\u00f6rsta, Goneril och Regan, brer p\u00e5 och \u00f6verdriver och pappa kungen g\u00e5r p\u00e5 deras smicker. Den yngsta vill inte st\u00e4lla upp p\u00e5 falskspel och menar att han b\u00f6r veta hur mycket hon \u00e4lskar honom, hon ska inte beh\u00f6va formulera det i ord. Kung Lear blir kr\u00e4nkt av Cordelias svar och skickar iv\u00e4g henne att gifta sig med en fransk tronarvinge utan n\u00e5got arv medan de tv\u00e5 \u00e4ldsta smickrande d\u00f6ttrarna f\u00e5r dela p\u00e5 riket. Samtidigt f\u00e5r de kravet fr\u00e5n pappan att ta hand om honom och hundra av hans soldater resten av hans liv.<\/p>\n<p>I dramat finns en spegel-handling om Greven av Gloucester och hans tv\u00e5 s\u00f6ner, Edmund och Edgar. Edgar \u00e4r f\u00f6dd inom \u00e4ktenskapet och lever ett tryggt och l\u00e4ttsamt liv i vetskap om att han en dag ska ta \u00f6ver. Edmund \u00e4r o\u00e4kting och f\u00e5r st\u00e4ndigt st\u00e5 i skuggan av sin bror. Edmund lyckas genomf\u00f6ra ett falskspel som f\u00e5r pappan att kasta ut Edgar.<\/p>\n<p>En parallell handling som lagts till denna upps\u00e4ttning kretsar kring en ung kvinnlig regiss\u00f6r, Karin, som s\u00e4tter upp en upps\u00e4ttning av Kung Lear. Hennes pappa har under sitt liv varit en etablerad v\u00e4lrenommerad regiss\u00f6r som ligger f\u00f6r d\u00f6den p\u00e5 sjukhus. Pappan, trots att han \u00e4r d\u00f6dssjuk, p\u00e5verkar henne p\u00e5 flera s\u00e4tt: dels l\u00e4gger han sig i hennes regi och dels \u00e4r det m\u00e5nga i omgivningen som ofta ber henne att fr\u00e5ga pappan hur han tycker att hon ska g\u00f6ra. Resultatet blir metateater som fungerar perfekt och f\u00e5r oss att t\u00e4nka och k\u00e4nna kring vad det som h\u00e4nder p\u00e5 scen och vad det s\u00e4ger oss om vad vi m\u00f6ter i v\u00e5ra liv och i samh\u00e4llet. F\u00f6rest\u00e4llningen tar ocks\u00e5 upp fr\u00e5gor kring klimathotet och dagens stora fr\u00e5gor och det g\u00f6rs p\u00e5 ett genomt\u00e4nkt s\u00e4tt som s\u00e4tter de urgamla fr\u00e5gorna om makt i relation till dagens v\u00e4rld och den elit som idag styr v\u00e4rlden.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-184430\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear2-300x200.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear2-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear2.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/> Liksom flera av Shakespeares draman har Kung Lear inspirerat till m\u00e5nga filmer och tv-serier, bland annat Ran i regi av den japanske regiss\u00f6ren Akira Kurosawa 1985. Versioner och tolkningar av Kung Lear finns i<br \/>\nHollywoodfilmerna Broken Lance (1954) och The Big Show (1961) och nutida tv-serier som Succession och Game of Thrones.<\/p>\n<p>Underbara sk\u00e5despelarinsatser \u00e4r ett av flera sk\u00e4l till denna succ\u00e9 p\u00e5 Dramaten. Peter Andersson har \u00e5terkommit till Dramaten efter tio \u00e5r f\u00f6r att g\u00e5 in i rollen som Kung Lear, vilket han g\u00f6r som om han vore f\u00f6dd till att en dag fylla denna roll. Ana Gil de Melo Nascimento utstr\u00e5lar styrka som gror under ytans sk\u00f6rhet som regiss\u00f6ren Karin. Alexander Salzberger g\u00f6r en trov\u00e4rdig Edmund, den o\u00e4kta sonen, en karakt\u00e4r som det vimlar av idag i v\u00e4rlden: m\u00e4n och kvinnor som anser sig s\u00e5 or\u00e4ttvist behandlade av \u00f6det att de har all r\u00e4tt att ljuga och intrigera f\u00f6r att f\u00e5 framg\u00e5ng. Bj\u00f6rn Elgerd \u00e4r fenomenal som den bortsk\u00e4mde brodern Edgar som f\u00f6rst \u00e4r odr\u00e4gligt naiv och oansvarigt bortsk\u00e4md men som utvecklas d\u00e5 han m\u00f6ter livets h\u00e5rdare sidor. Jag skulle kunna r\u00e4kna hela listan av sk\u00e5despelare som alla ger allt i sina roller.<\/p>\n<p>Stora videoprojektioner tillsammans med utnyttjande av vridscenen, \u00f6verd\u00e5digt fantasifulla dr\u00e4kter &#8211; allt samspelar till att g\u00f6ra denna f\u00f6rest\u00e4llning storartad, \u00f6verd\u00e5dig och helt fenomenal<\/p>\n<p>Innan jag \u00e5kte till premi\u00e4ren \u00e5ngrade jag mig n\u00e4stan att jag tackat ja. Anledningen \u00e4r att jag var ansvarig f\u00f6r ett stort internationellt evenemang hela fredagen, l\u00f6rdagen och s\u00f6ndagen och hade f\u00f6rmodligen egentligen inte energi och ork nog f\u00f6r en tre timmars f\u00f6rest\u00e4llning. Men redan fr\u00e5n f\u00f6rsta scenbilden blev jag helt absorberad av scenen och all tr\u00f6tthet bara bl\u00e5ste bort. Denna f\u00f6rest\u00e4llning s\u00f6g in mig totalt och \u00e4r en av mest omtumlande storartade Shakespearetolkningar jag sett p\u00e5 l\u00e4nge. Den har allt jag \u00f6nskar: tragedi, realism, komedi och skratt, igenk\u00e4nnande och existentiella fr\u00e5gor.<\/p>\n<p><strong>Fakta om regiss\u00f6ren fr\u00e5n Dramatens hemsida:<\/strong><br \/>\nFalk Richter \u00e4r en av Europas mest uppm\u00e4rksammade dramatiker och regiss\u00f6rer och arbetar f\u00f6r n\u00e4rvarande p\u00e5 Schaub\u00fchne i Berlin, M\u00fcnchner Kammerspiele och Deutsches Schauspielhaus Hamburg. P\u00e5 Dramaten har han tidigare satt upp Safe under Bergmanfestivalen 2018 och I am Europe i ett europeiskt teatersamarbete som g\u00e4stspelade 2019.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-184435\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear4.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"433\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear4.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/09\/kunglear4-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kung Lear Av William Shakespeare i en fri bearbetning av Falk Richter \u00d6vers\u00e4ttning Magnus Lindman Regi Falk Richter Scenografi Wolfgang Menardi Video Stefano di Buduo Kostym Zana Bosnjak Musik Daniel Freitag Peruk och mask Mimmi Lindell, Nathalie Pujol Ljus Carsten Sander Ljud Daniel Freitag Textdramaturg Rita Thiele Dramaturg Emma Meyer Dun\u00e9r Medverkande Peter Andersson, Erik [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[1366,15026,11892,4955,5029,7643,12289],"class_list":{"0":"post-184425","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"tag-dramaten","12":"tag-falk-richter","13":"tag-peter-andersson","14":"tag-scenkonst","15":"tag-shakespeare","16":"tag-teaterkritik","17":"tag-teaterrecension","18":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/184425","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=184425"}],"version-history":[{"count":76,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/184425\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":184522,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/184425\/revisions\/184522"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=184425"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=184425"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=184425"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}