{"id":183687,"date":"2024-08-17T19:26:50","date_gmt":"2024-08-17T17:26:50","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=183687"},"modified":"2024-08-18T22:00:45","modified_gmt":"2024-08-18T20:00:45","slug":"filmrecension-slumpen-avgor-en-av-woody-allens-basta-filmer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=183687","title":{"rendered":"Filmrecension: Slumpen avg\u00f6r &#8211; en av Woody Allens b\u00e4sta filmer"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-183692\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/slumpen-1.jpg\" alt=\"\" width=\"457\" height=\"650\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/slumpen-1.jpg 457w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/slumpen-1-211x300.jpg 211w\" sizes=\"auto, (max-width: 457px) 100vw, 457px\" \/><\/p>\n<p>Slumpen avg\u00f6r<br \/>\nBetyg 5<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 23 augusti 2024<br \/>\nRegi Woody Allen<br \/>\nI rollerna Lou de La\u00e2ge som Fanny<br \/>\nNiels Schneider som Alain, Fannys studentkamrat<br \/>\nMelvil Poupaud som Jean, Fannys man<br \/>\nVal\u00e9rie Lemercier som Camille, Fannys mamma<\/p>\n<p>\u00c4ntligen har Woody Allens (snart 90 \u00e5r) senaste film kommit till Sverige. Filmen visades redan vid filmfestivalen i Venedig f\u00f6rra \u00e5ret. Huvudtemat i filmen \u00e4r som titeln antyder slumpens, turens och oturens betydelse f\u00f6r hur v\u00e5ra liv gestaltar sig. Det \u00e4r en sp\u00e4nnande triller, ett relationsdrama som p\u00e5 Woody Allens speciella s\u00e4tt samtidigt \u00e4r romantiskt och humoristiskt. Vi kan allts\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntansfullt luta oss tillbaka i de mjuka biograff\u00e5t\u00f6ljerna och under filmens g\u00e5ng fundera p\u00e5 vad som menas med slump och vilken betydelse den kan ha f\u00f6r v\u00e5ra liv.<\/p>\n<p>I filmen unders\u00f6ker Allen p\u00e5 ett lite absurt s\u00e4tt en filosofisk problematik f\u00f6rankrad i m\u00e4nniskor vardagsliv. N\u00e5got som \u00e4r typiskt f\u00f6r honom. Enligt psykoanalytikerna C. G. Jung betyder slump att det som h\u00e4nder inte helt och h\u00e5llit kan s\u00e4gas beror p\u00e5 n\u00e5got som har h\u00e4nt tidigare. Det betyder att det som h\u00e4nder inte kan f\u00f6rklaras av v\u00e5ra val och medvetna handlingar. Det kan enligt Jung handla om att man p\u00e5 en gata helt ov\u00e4ntat m\u00f6ter n\u00e5gon som man inte har tr\u00e4ffat p\u00e5 mycket l\u00e4nge. Allts\u00e5 precis ett s\u00e5dant m\u00f6te som filmen utg\u00e5r fr\u00e5n.<br \/>\nFilmens huvudperson Fanny lever ett till synes bekv\u00e4mt liv med sin man Jean i en stor lyxig l\u00e4genhet i Paris innerstad. P\u00e5 ytan verkar de vara ett lyckligt n\u00e4rmast idealiskt par med ett \u00f6verfl\u00f6d av allt s\u00e5dant som de flesta m\u00e4nniskor bara kan dr\u00f6mma om. Men som alltid i Woody Allens filmer s\u00e5 finns det sprickor i fasaden, fullt synliga f\u00f6r den som vill se. Jean \u00e4lskar att st\u00e5 i centrum och f\u00e5 som han vill. Han \u00e4r manipulerande, kontrollerande och svartsjuk vilket Fanny ofta har sv\u00e5rt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. P\u00e5 de stora \u00f6verklasstillst\u00e4llningarna d\u00e4r Fanny och Jean st\u00e5r i centrum tisslas och tasslas det om hur Jean tj\u00e4nar de pengar som bekostar det lyxiga livet. Vad betyder det att han g\u00f6r rika, rikare. Och vad h\u00e4nde egentligen med Jeans tidigare kompanjon, tog han sitt liv eller blev han m\u00f6rdad. Kan det vara s\u00e5 Att Jean som var den som tj\u00e4nade p\u00e5 kompanjonens d\u00f6d var inblandad p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Och hur m\u00e5r Fanny med sin kontrollerande man mitt i all lyx. M\u00f6jligen kan hon lura sig sj\u00e4lv, men f\u00f6r \u00e5sk\u00e5daren \u00e4r det ganska uppenbart. Hon \u00e4r inte s\u00e4rskilt lycklig, b\u00e5de samtalen med v\u00e4nner och bekanta och hennes kroppsspr\u00e5k tyder p\u00e5 n\u00e5got annat. Hon verkar ofta uttr\u00e5kad, utanf\u00f6r och lite olycklig.<\/p>\n<p>Pl\u00f6tsligt h\u00e4nder det. P\u00e5 en gata i Paris centrum ropar n\u00e5gon hennes flicknamn. Det visar sig vara Alain en tidigare studentkamrat. Hon k\u00e4nner inte igen honom direkt, eftersom det var l\u00e4nge sedan de s\u00e5gs och de hade dessutom bara varit ytligt bekanta. Alain d\u00e4remot kommer mycket v\u00e4l ih\u00e5g Fanny eftersom han under studietiden hade varit v\u00e4ldigt f\u00f6r\u00e4lskad i henne. Blygheten hade gjort att han aldrig v\u00e5gade visa det. Men nu kan han inte l\u00e5ta bli att ber\u00e4tta om f\u00f6r\u00e4lskelsen och att han aldrig har kunnat gl\u00f6mma henne. Eftersom Alain i allra h\u00f6gsta grad tror p\u00e5 slumpens betydelse s\u00e5 \u00e4r han helt \u00f6vertygade om att det till synes slumpartade m\u00f6te har en djupare mening. Fr\u00e5gan \u00e4r dock p\u00e5 vilken s\u00e4tt som slumpen spelar in i m\u00f6tet p\u00e5 gatan. Visste eller anade Alain att ocks\u00e5 Fanny hade flyttat till Paris. Brukade han medvetet eller omedvetet s\u00f6ka efter Fanny med tanke p\u00e5 att han dessutom just nu var singel. Och hur var det med Fanny, l\u00e4ngtade inte hon efter n\u00e5gon form av f\u00f6r\u00e4ndring i sitt existentiellt inneh\u00e5llsl\u00f6sa liv. \u00c4ven om det direkta m\u00f6tet p\u00e5 gatan var slumpartat s\u00e5 hade det p\u00e5 s\u00e4tt och vis f\u00f6reg\u00e5tts av ett antal medvetna och omedvetna val, som s\u00e5 att s\u00e4ga riggade f\u00f6r slumpen.<br \/>\nForts\u00e4ttningen \u00e4r allt annat \u00e4n slumpartad. Det b\u00f6rjar med luncher som Fanny f\u00f6rst var tveksamt till och lite r\u00e4dd f\u00f6r. Men de tr\u00e4ffas det oftare och oftare vilket g\u00f6r att Fannys tveksamheter f\u00f6rsvinner. Det kan bara sluta p\u00e5 ett s\u00e4tt. De blir djupt f\u00f6r\u00e4lskade i varandra. Vilket naturligtvis g\u00f6r att den svartsjuke och kontrollerande mannen, Jean, anar att n\u00e5got \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. Han blir d\u00e4rf\u00f6r alltmer misst\u00e4nksam och svartsjuk? Varf\u00f6r tar Fanny s\u00e5 l\u00e5nga luncher? Varf\u00f6r svarar hon inte i telefonen? Fannys f\u00f6rklaringar och l\u00f6gner blir alltmer l\u00e5ngs\u00f6kta och genomskinliga. S\u00e5 sm\u00e5ningom f\u00e5r Jean veta sanningen vilket han dock inte ber\u00e4ttar f\u00f6r Fanny. Kan han f\u00e5 Fannys otrohet att upph\u00f6ra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt utan att avsl\u00f6ja vad han vet? Eller kan Alain f\u00e5s att f\u00f6rsvinna p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt? Till skillnad fr\u00e5n Alain tror inte Jean p\u00e5 slumpen. F\u00f6r att det man vill skall h\u00e4nda m\u00e5ste man jobba p\u00e5 det.<\/p>\n<p>Pl\u00f6tsligt slutar Alain att ringa till Fanny. Hon blir naturligtvis orolig och undrar om det har h\u00e4nt honom n\u00e5got. Hon g\u00e5r till hans l\u00e4genhet och uppt\u00e4cker att den \u00e4r t\u00f6md. Ingen Alain allts\u00e5. Vad har h\u00e4nt? Hon \u00e4r \u00f6vertygad om att Alain fick kalla f\u00f6tter och drog n\u00e4r han fattade att Fanny inte ville ha en aff\u00e4r utan att hon helst av allt ville l\u00e4mna sin man och leva med Alain i st\u00e4llet. Efter ett tag kommer hon \u00f6ver Alain svek b\u00f6rjar n\u00e4rmar sig sin man och planerar till och med att skaffa barn med honom. Fannys mamma, Camille, d\u00e4remot fatta misstankar om att Jean kan ha n\u00e5got med Alain f\u00f6rsvinnande att g\u00f6ra. Hon f\u00f6rs\u00f6ker utan att lyckas f\u00e5 med Fanny p\u00e5 det sp\u00e5ret.<br \/>\nTrots Camilles f\u00f6rsiktiga unders\u00f6kningar blir Jean efter ett tag medveten om Camilles misstankar. Han blir f\u00f6r orolig f\u00f6r vad det kan leda till. Vad h\u00e4nder om ocks\u00e5 Fanny blir misst\u00e4nksam? Hur skall han kunna hindra Camille fr\u00e5n att g\u00f6ra Fanny misst\u00e4nksam? Han kommer p\u00e5 en l\u00f6sning. Inte en slumpartad l\u00f6sning eftersom han, som sagt, till skillnad fr\u00e5n Alain inte tror p\u00e5 slumpen. Slutligen l\u00f6ser det sig p\u00e5 ett slumpartat och ov\u00e4ntat s\u00e4tt i en riggad situation d\u00e4r slumpen blir avg\u00f6rande f\u00f6r vad som slutligen h\u00e4nder.<\/p>\n<p>Filmen hyllades med r\u00e4tta p\u00e5 filmfestivalen i Venedig 2023. Den lyftes fram som en av Allens b\u00e4sta filmer \u00f6verhuvudtaget. Kanske inte fullt ut lika bra som Annie Hall fr\u00e5n 1977 och Blue Jasmine fr\u00e5n 2013. Filmen \u00e4r sp\u00e4nnande och oroande samtidigt som den \u00e4r varm och humoristisk. De spr\u00e5kliga dialogerna \u00e4r som vanligt sp\u00e4nstiga och fyndiga. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 kroppsspr\u00e5ket som v\u00e4l harmoniserar med det verbala. Rollprestationerna h\u00e5ller mycket h\u00f6g klass, kanske s\u00e4rskilt Lou de La\u00e2ges som spelar Fanny.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" title=\"YouTube video player\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/sLyVPUVgPIM?si=xNoZBMUsbeqxCHSD\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Slumpen avg\u00f6r Betyg 5 Svensk biopremi\u00e4r 23 augusti 2024 Regi Woody Allen I rollerna Lou de La\u00e2ge som Fanny Niels Schneider som Alain, Fannys studentkamrat Melvil Poupaud som Jean, Fannys man Val\u00e9rie Lemercier som Camille, Fannys mamma \u00c4ntligen har Woody Allens (snart 90 \u00e5r) senaste film kommit till Sverige. Filmen visades redan vid filmfestivalen i [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":85,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-183687","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"category-film","10":"category-toppnytt","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/183687","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/85"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=183687"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/183687\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":183698,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/183687\/revisions\/183698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=183687"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=183687"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=183687"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}