{"id":183315,"date":"2024-08-10T14:43:07","date_gmt":"2024-08-10T12:43:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=183315"},"modified":"2024-08-10T14:47:12","modified_gmt":"2024-08-10T12:47:12","slug":"wow-2024-slowdive-shoegaze-kvintett-overraskar-i-svavande-dur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=183315","title":{"rendered":"WOW 2024: Slowdive &#8211; Shoegaze-kvintett \u00f6verraskar i sv\u00e4vande dur"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/5254fdf0-9e7b-44be-9f58-4e31e08d21f6.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-183316\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/5254fdf0-9e7b-44be-9f58-4e31e08d21f6.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/5254fdf0-9e7b-44be-9f58-4e31e08d21f6-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">9\/8 2024 p\u00e5 Linn\u00e9scenen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">4<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00e5r \u00e5nyo s\u00e5 att s\u00e4ga krypa till korset, tillst\u00e5 att jag kunde varit b\u00e4ttre f\u00f6rberedd och att WOW-akter oftast fungerar som sticksp\u00e5r i mitt musiklyssnande (sitter ju i jury f\u00f6r Gyllene Skivan). Slowdive hade jag f\u00f6rst\u00e5s h\u00f6rt talas om, fast djupg\u00e5ende kunskap saknas. Gruppen bildades i Reading 1989 och hade sin storhetstid ing\u00e5ende i den r\u00f6relse som lite f\u00f6raktfullt kallades Shoegaze, allvarliga band med distat sound vilka hellre fokuserade blickar p\u00e5 sina instrument \u00e4n etablerade publikkontakt. Tidigt 90-tal s\u00e5g jag Ride i G\u00f6teborg, ett av r\u00f6relsens flaggskepp och drog p\u00e5 mig sv\u00e5rartad tinnitus. Musiken f\u00e4ngslade \u00e4nd\u00e5 \u00e5h\u00f6rarna genom sitt f\u00f6rf\u00f6riska tillst\u00e5nd av skiftningar utifr\u00e5n en sorts malande minimalism. Av n\u00e5gon m\u00e4rklig anledning v\u00e4ckte Slowdive avsky i skoningsl\u00f6sa musikpressen och bland kollegor n\u00e4r det begav sig, hatades rent av. Numera har de r\u00e4tteligen uppv\u00e4rderats.  Man har varit sparsam med skivutgivning, varf\u00f6r det tydligen bara producerats fem stycken (varav tv\u00e5 sedan \u00e5terstarten 2014). Kvintetten har haft tv\u00e5 l\u00e5nga uppeh\u00e5ll. D\u00e5 har tre av medlemmarna ist\u00e4llet spelat musik med annan mjukare inriktning i Mojave 3 och Rachel Goswell sl\u00e4ppte 2004 ett soloalbum. Slowdive sl\u00e4ppte sina plattor p\u00e5 Creation Records, samma bolag bland andra Primal Scream och Jesus And Mary Chain l\u00e5g p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Slowdive best\u00e5r av Neil Halstead p\u00e5 s\u00e5ng, gitarr och keyboards, Rachel Goswell p\u00e5 s\u00e5ng, (gitarr) och klaviatur, Nick Chaplin elbas, Christian Savill p\u00e5 gitarr och trumslagaren Simon Scott. Vidare finns enligt uppgift p\u00e5 n\u00e4tet Nicholas Willes med live p\u00e5 trummor\/ percussion. Men om eftersom jag sittande utanf\u00f6r taket i den sena kv\u00e4llstimmen bara sk\u00e5dade fem personer p\u00e5 avst\u00e5nd, kan inga klara besked ges om vem sk\u00f6tte trummandet. Omg\u00e5ende noteras tacksamt exceptionellt h\u00f6g kvalitet p\u00e5 ljudet. Deras ljus- och nonfigurativa videoshow var \u00f6gongodis med inslag av laser. Spektakul\u00e4ra underh\u00e5llningen gjorde det m\u00f6dan v\u00e4rt att att st\u00e5 upp och l\u00e5ta sig h\u00e4nf\u00f6ras. Den tredje omst\u00e4ndigheten som fick mig att m\u00e5 riktigt bra r\u00f6r det faktum att man (enligt mina icke-musiker \u00f6ron) f\u00f6redrar att r\u00f6ra sig inom durskalan.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/5817f058-58c2-4b4c-9e48-6c88689bde94.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-183318\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/5817f058-58c2-4b4c-9e48-6c88689bde94.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/08\/5817f058-58c2-4b4c-9e48-6c88689bde94-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">  Halstead framh\u00e5lls som en av Englands mest respekterade l\u00e5tskrivare. Inte konstigt d\u00e5 att jag hade stort utbyte av min f\u00f6rsta n\u00e4rkontakt med detta f\u00f6rr fullkomligt or\u00e4ttvist bespottade bandet. I gruppens konsekventa uppl\u00e4gg st\u00e5r han f\u00f6r den vokala leveransen i par med Goswell. Det mesta sjungs p\u00e5 duett om jag uppfattar r\u00e4tt p\u00e5 l\u00e5ngt avst\u00e5nd. Utm\u00e4rkande f\u00f6r Slowdive \u00e4r deras handfasta och p\u00e5 samma g\u00e5ng sv\u00e4vande sound. En f\u00f6runderlig paradox! <em>Shanty <\/em>och <em>Star Roving <\/em>s\u00e4tter ribban.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Utm\u00e4rkande . Kommen s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt in i festivalen ger de mig  p\u00e5 den timme som st\u00e5r till buds f\u00f6r festivalens mest positiva \u00f6verraskning. Lyckligtvis \u00e4r det uppeh\u00e5llsv\u00e4der efter en obehaglig skur timmar tidigare och ih\u00e5llande skyfall tidigare p\u00e5 dagen, som i tr\u00f6ttsamt igenk\u00e4nnbar ordning gjort parken lerig trots skydd \u00f6ver gr\u00e4set.  <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Blir f\u00f6rtjust i gitarrslingorna, vokala kvinnliga\/ manliga harmonierna i st\u00e4mmor inf\u00f6rlivade i helheten, pulserande drivet och atmosf\u00e4riska st\u00e4mningar emanerande fr\u00e5n klaviaturer. Beg\u00e5vat v\u00e4vs m\u00f6nster med sm\u00e4rre skiftningar, till skillnad fr\u00e5n den m\u00e4ngd v\u00e4sensskilda intryck Pulp serverade. Undantaget \u00e4r finalen d\u00e4r man kr\u00e4mar p\u00e5 till max i ett uppfriskande stilbrott. Hade befarat att Slowdive skulle kunna te enformiga och att det fanns \u00f6verh\u00e4ngande risk f\u00f6r orgie i diskant. Ingalunda, blev ist\u00e4llet en lysande spelning. I slutfasen blir de avsev\u00e4rt br\u00f6tigare och attackerande. Finalen <em>The Sun Hits <\/em>introduceras med upplysningen <em>&#8221;This Song Is For You&#8221;<\/em>, varvid dist-eufori utbryter i denna shoegaze-klassiker fr\u00e5n -93.I motsats till recensionen av Pulp har inga referenser f\u00f6rekommit h\u00e4r. N\u00e4r man utvinner suggestiva licks i en passage leder de mig till The Cure och i \u00e4n h\u00f6gre grad till New Order. Sekvensen f\u00f6r ocks\u00e5 in en fl\u00e4kt av Cocteau Twins. Mycket bel\u00e5ten tar jag mig hem till M\u00f6lndal via presscentret. (\u00c5ker f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kollektivt till WOW). <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">L\u00c5TLISTA: 1. Shanty 2. Star Roving 3. Catch The Breeze  4. Crazy For You 5. Souvlaki Space Station  6. Chained To A Cloud 7.  Kisses  8.Sugar For The Pill  9. Alison 10. The Sun Hits   (k\u00e4lla Setlist fm<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>9\/8 2024 p\u00e5 Linn\u00e9scenen 4 F\u00e5r \u00e5nyo s\u00e5 att s\u00e4ga krypa till korset, tillst\u00e5 att jag kunde varit b\u00e4ttre f\u00f6rberedd och att WOW-akter oftast fungerar som sticksp\u00e5r i mitt musiklyssnande (sitter ju i jury f\u00f6r Gyllene Skivan). Slowdive hade jag f\u00f6rst\u00e5s h\u00f6rt talas om, fast djupg\u00e5ende kunskap saknas. Gruppen bildades i Reading 1989 och hade [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":["post-183315","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/183315","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=183315"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/183315\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":183319,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/183315\/revisions\/183319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=183315"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=183315"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=183315"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}