{"id":18114,"date":"2010-03-03T08:09:04","date_gmt":"2010-03-03T07:09:04","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18114"},"modified":"2010-03-03T08:09:04","modified_gmt":"2010-03-03T07:09:04","slug":"fyra-kvinnor-%e2%80%93-fyra-eller-ett-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=18114","title":{"rendered":"Fyra kvinnor \u2013 fyra eller ett liv"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2010\/03\/piadegermark.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2010\/03\/piadegermark.jpg\" alt=\"\" title=\"piadegermark\" width=\"150\" height=\"214\" class=\"aligncenter size-full wp-image-18115\" \/><\/a><\/p>\n<p>Vilken roll spelar v\u00e5ra m\u00f6drar i v\u00e5ra liv! Efter att ha l\u00e4st tv\u00e5 b\u00f6cker om kvinnors liv och sett <a href=\"http:\/\/svt.se\/2.122744\/1.1883287\/ett_liv_-_en_film_om_pia_degermark?lid=puff_1897313&#038;lpos=extra_1\">dokument\u00e4ren om Pia Degermark<\/a> ser jag ett tydligt m\u00f6nster i v\u00e5ra m\u00f6drars medvetna eller omedvetna p\u00e5verkan av v\u00e5ra liv. Inte bara biologiskt utan ocks\u00e5 socialt. Blondie, av Birgitta Andersson, ber\u00e4ttar historien om hur hennes mamma uppvuxen i en dysfunktionell milj\u00f6 k\u00e4mpar med n\u00e4bbar och klor f\u00f6r att klara sina tv\u00e5 barn. Hennes ambition och m\u00e5l var att ge sina barn en annan uppv\u00e4xt \u00e4n hennes egen.<\/p>\n<p>Mycket av hennes dr\u00f6mmar blev raka motsatsen, Birgitta blev ett barn som snabbt hamnade p\u00e5 samh\u00e4llets m\u00f6rka sida, i skolan k\u00e4nde hon sig som outsider. Fattigdomen och skammen \u00f6ver armodet f\u00f6dde en flicka med en \u00f6verbyggnad som skulle skydda henne mot omv\u00e4rlden men som blev hennes m\u00f6rka \u00f6de. N\u00e4r de andra flickorna gick vidare till realskolan levde Birgitta redan som prinsessa i den kriminella v\u00e4rlden. Hon skulle bli drottningen som ena dagen var rik och n\u00e4sta dag vandrade utan en krona. Hon blev missbrukare och periodvis trodde hon aldrig sj\u00e4lv att det skulle g\u00e5 att bryta ett missbruk som hon grundlade i unga \u00e5r. En f\u00f6rtvivlad mamma finns i bakgrunden och backar upp henne. En mamma som sliter f\u00f6r att h\u00e5lla ihop familjen. Lillasyster \u00e4r Birgittas motsats. Liten sp\u00e4d och duktig. Birgitta tycker inte att hon duger och blir man inte b\u00e4st i klassen kan man bli b\u00e4st i s\u00e4msta klassen. Birgitta gjorde en klassresa fr\u00e5n knark till framg\u00e5ngsrik byr\u00e5direkt\u00f6r men lever idag ett stillsamt och \u00e5terh\u00e5llsamt liv.<\/p>\n<p>Lotta Thors\u00e9n, journalist och f\u00f6rfattare till boken, Aldrig som hon, beskriver en annan uppv\u00e4xt med en mamma som \u00e4r sj\u00e4lvupptagen och st\u00e4ndigt sviker sin dotter. Bokens huvudperson, Ester som delvis handlar om Lottas liv, har m\u00e5nga pappor. Pappor som tafsar, kryper under trosorna och Ester l\u00e4r sig tidigt att paporna lika mycket v\u00e4ljer henne som  mamma. Esters mamma klarar inte rollen som mamma och n\u00e4r Ester n\u00e4mner n\u00e5gon av pappornas \u00f6vergrepp, sl\u00e4tas det \u00f6ver med orden \u201dde \u00e4r ju karlar\u201d. Med andra ord karlar har att pilla p\u00e5 sm\u00e5 flickor.<\/p>\n<p>I filmen, Ett liv en film, m\u00f6ter vi Pia Degermark flickan som 16 \u00e5r gammal blev hela v\u00e4rldens Elvira Madigan. Flickan som dansade med prinsen och som trots det vi tycker goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar gjorde sin klassresa ner\u00e5t. Pias mamma var det vi kallar \u00f6verklass, dottern var en del av statusen. Hon skulle vara duktig och vacker. Sju \u00e5r gammal l\u00e4gger Pia in sig f\u00f6r bantning med mammans bist\u00e5nd. Dottern var f\u00f6r tjock. Pia ville bli sedd f\u00f6r den hon var n\u00e4r det inte r\u00e4ckte s\u00f6kte hon andra v\u00e4gar.<\/p>\n<p>Ett sagobr\u00f6llop, en son och en skilsm\u00e4ssa. Ett nytt \u00e4ktenskap och l\u00e4mnad igen. Nu till inget. Pengar, v\u00e4nner och guldkanterna var borta. En fr\u00e5nvarande pappa som st\u00e4ndigt sviker, en mamma som inte orkar se sin dotters b\u00f6rjan till utf\u00f6rsresa, inte p\u00e5 skidor utan p\u00e5 betydligt s\u00e4mre underlag, droger och kriminalitet.<\/p>\n<p>Jag skulle kunna till\u00e4gga Sofia Rapp som fj\u00e4rde kvinna d\u00e4r mamma haft en roll om \u00e4n fr\u00e5nvarande och i of\u00f6rm\u00e5ga att skydda sitt barn fr\u00e5n faror och om\u00e4nskligt lidande.<\/p>\n<p>N\u00e4r jag fick min son, han kom som fosterbarn 5 \u00e5r gammal. Hade jag best\u00e4mt mig precis som s\u00e4kerligen mammorna i b\u00f6ckerna att mina barn skulle inte uppleva det jag upplevt. Tv\u00e5 barn har jag, idag vuxna och inget av dem har beh\u00f6vt n\u00e5 vuxen \u00e5lder genom bakgatorna som jag gjorde och som kvinnorna i de b\u00f6cker jag skriver om.<\/p>\n<p>\u00c4r jag d\u00e5 b\u00e4ttre, nej inte alls det handlar s\u00e5 oerh\u00f6rt mycket om tur, ett lotteri. Pengar kan ge mycket, framg\u00e5ng, ber\u00f6mmelse och karri\u00e4r. Men det \u00e4r ingen garant, f\u00f6r Pia Degermark blev pengarna inte r\u00e4ddningen. R\u00e4ddningen var att leva med hj\u00e4lp av behandlingshem och en inneboende vilja att \u00f6verleva. Att \u00f6verleva ocks\u00e5 f\u00f6r att n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00e5 m\u00f6ta sin son Robert. Idag lever Pia ett bra liv, l\u00e5ngt fr\u00e5n prinsen och jetsetlivet tillsammans med sin mamma.<\/p>\n<p>Ester,  i Lotta Thor\u00e9ns bok hittar ocks\u00e5 tillbaks till sin mamma, Birgitta Andersson likas\u00e5. Sofias mamma dog och min mamma dog f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan utan att jag n\u00e5gonsin l\u00e4rt k\u00e4nna henne eller ens f\u00f6rsonats.<\/p>\n<p>V\u00e5ra m\u00f6drars liv p\u00e5verkar oss, men kanske \u00e4r det s\u00e5 att vi bara ser det som skrivs och att m\u00e5nga mamma\/dotter\u00f6den aldrig blir offentliga men att \u00e4nd\u00e5 \u00e4r s\u00e5 lika som de exempel jag skriver om. Jag hittar sj\u00e4lvklart inga l\u00f6sningar, eller ens f\u00f6rklaringar. Men v\u00e5ra f\u00f6resatser den dagen vi blir m\u00f6drar har s\u00e4kert det gemensamt att vi vill v\u00e5rt b\u00e4sta f\u00f6r v\u00e5ra barn. Vi planerar inte v\u00e5ra barns underg\u00e5ng, men verkligheten blir inte alltid som vi \u00f6nskat. Rik eller fattig, barn vill bli \u00e4lskade f\u00f6r vad de \u00e4r och inte f\u00f6r vad vi vill att de skall vara. Ibland r\u00e4cker inte mammarollen till.<\/p>\n<p>Blondie, Birgitta Andersson (Lind&#038;CO 2010) Aldrig som hon, Lotta Thor\u00e9n (Bonnier 2009) Silverfisken, Sofia Rapp (Bonnier 2008) En film ett liv,  av Jacqueline Ramel och Amie Bj\u00f6rkstedt f\u00f6r SVT (2010).<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/blondiebloggar.blogspot.com\/\">Blondie har en blogg ocks\u00e5.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vilken roll spelar v\u00e5ra m\u00f6drar i v\u00e5ra liv! Efter att ha l\u00e4st tv\u00e5 b\u00f6cker om kvinnors liv och sett dokument\u00e4ren om Pia Degermark ser jag ett tydligt m\u00f6nster i v\u00e5ra m\u00f6drars medvetna eller omedvetna p\u00e5verkan av v\u00e5ra liv. Inte bara biologiskt utan ocks\u00e5 socialt. Blondie, av Birgitta Andersson, ber\u00e4ttar historien om hur hennes mamma uppvuxen [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-18114","post","type-post","status-publish","format-standard","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18114","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18114"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/18114\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18114"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=18114"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=18114"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}