{"id":180750,"date":"2024-05-03T19:10:41","date_gmt":"2024-05-03T17:10:41","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=180750"},"modified":"2024-05-03T19:10:41","modified_gmt":"2024-05-03T17:10:41","slug":"klang-som-sprider-skonhet-av-himmelsk-magnitud-goteborg-jazz-orchestra-och-gustavi-ungdomskor-featuring-vivian-buczek-plus-rapport-fran-krogkonsert-pa-unity","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=180750","title":{"rendered":"Klang som sprider sk\u00f6nhet av himmelsk magnitud – G\u00f6teborg Jazz Orchestra och Gustavi Ungdomsk\u00f6r featuring Vivian Buczek (plus rapport fr\u00e5n krogkonsert p\u00e5 Unity)"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Erik Lindahl<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

28\/4 2024<\/p>\n\n\n\n

Domkyrkan i G\u00f6teborg – Jazz i katedralen<\/p>\n\n\n\n

Sedan jag i lyriska ordalag h\u00e4r skildrade m\u00f6tet mellan Ebbot och G\u00f6teborg Jazz Orchestra p\u00e5 Draken i november, har jag sett GJO med olika g\u00e4ster vid tre ytterligare tillf\u00e4llen. Kring Lucia framtr\u00e4dde man i jul-special med s\u00e5ngsolisterna Alexander L\u00f6vmark och Fantine Tho, en stj\u00e4rna hemma i Brasilien sedan tiden med stors\u00e4ljande The Rouge. I \u00e5r har GJO flyttat sina m\u00e5natliga m\u00e5ndagsspelningar till sobra Park Lane. Bevistade gener\u00f6st storstilad premi\u00e4r tillsammans med storbands\u00e4lskare och nyfikna VIP-inbjudna. Dragpl\u00e5stret denna g\u00e5ng – trumpetaren och vokalisten Peter Asplund – imponerade oerh\u00f6rt p\u00e5 Janne Josefsson (legendarisk journalist p\u00e5 SVT) och oss \u00f6vriga genom sin full\u00f6diga h\u00e4ngivenhet. Asplund har jag haft \u00e4ran att recensera flera g\u00e5nger. M\u00e5naden d\u00e4rp\u00e5 \u00e5terf\u00f6renas L\u00f6vmark (ocks\u00e5 recenserats och d\u00e4rtill intervjuats) med GJO i en koncentrerat lyckad samvaro med en orkester i h\u00f6gform. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta konsert p\u00e5 Park Lane \u00e4ger rum nu p\u00e5 m\u00e5ndag n\u00e4r Vivian Buczeks viga st\u00e4mma ackompanjeras av denna h\u00f6goktaniga jazzorkester. De har ju redan hunnit bekanta sig med varandra musikaliskt, d\u00e5 de tillsammans med en glansfull ungdomsk\u00f6r \u00e5stadkom bejublade insatser i en fullsatt G\u00f6teborgs Domkyrka. Svenska kyrkan stod som arrang\u00f6r f\u00f6r ett event vars konferencier Jens M\u00f6ller h\u00e4mtats fr\u00e5n P2. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Anna-Lena Wakenius<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vivian Buczek genomf\u00f6rde samma helg flera konserter i V\u00e4stsverige med sin dr\u00f6mtrio. Dygnet f\u00f6re Domkyrkan befann hon sig i Trollh\u00e4ttan. Och p\u00e5 kv\u00e4llen blev det tv\u00e5 krogspelningar p\u00e5 intima Unity. Jag satt l\u00e4ngst in i ena h\u00f6rnet n\u00e5gon meter fr\u00e5n pianot, tog emot tonerna fr\u00e5n den sena kv\u00e4llsspelningen som p\u00e5g\u00e5r i cirka 75 minuter. H\u00f6r till saken att ocks\u00e5 Buczek har recenserats av undertecknad live j\u00e4mte senaste skivorna. Bakar in minrecension fr\u00e5n Unity i den text som i \u00f6vrigt kommer \u00e4gnas \u00e4t vad som h\u00e4nde i Domkyrkan. Hennes flitigaste samarbetspartner Martin Sj\u00f6stedt, tillika favoritarrang\u00f6r, sitter med ryggen mot mig p\u00e5 pianopallen. N\u00e4r han k\u00e4nner igen mig utbrister han med glimten i \u00f6gat ”nu g\u00e4ller det att sk\u00e4rpa sig”. <\/em> Rytmsektionen best\u00e5r av den danske kontrabasisten Jesper Bodilsen och den i Sk\u00e5ne bosatte batteristen Zolt\u00e1n Cs\u00f6rsz. Rekommenderar att ni googlar fram vilka meriterande samarbeten dessa tungviktare till musiker varit involverade i. Internationella perspektivet kan vidgas genom att upplysa om att den m\u00e5ngsidige trumslagaren \u00e4’r b\u00f6rdig fr\u00e5n Ungern och att den karismatiske s\u00e5ngerskans musicerande f\u00f6r\u00e4ldrar kommer fr\u00e5n Polen. <\/p>\n\n\n\n

Sp\u00e4nnande repertoar serveras best\u00e5ende av standards, s\u00e5ngerskans eget material och ett par alster signerade soundtrack-romantikern Michel Legrand, eftersom inspelningar av dennes musik ska bli n\u00e4sta projekt. M\u00e4rks att Buczek trivs f\u00f6rtr\u00e4ffligt med s\u00e4llskapet, l\u00e5ter dem b\u00e5de backa upp och fylla i raffinerat i stick. Stundtals bryter Sj\u00f6stedt och Cs\u00f6rsz ut i hisnande dialoger d\u00e4r Bodilsen f\u00e5r agera sammanh\u00e5llande kitt. Och f\u00f6r att verkligen bevisa vilken gl\u00e4dje jobbet sk\u00e4nker artisten, prickas sluttoner med bl\u00e4ndande emfas ett par g\u00e5nger. Energin, densiteten och variationsrikedomen var p\u00e5fallande. Ett groovigt alster fr\u00e5n Horace Silver till\u00e4gnas skribenten (kan inte erinra mig n\u00e4r det h\u00e4nde senast). I Fly Away <\/em>flyger man h\u00f6gt och samma exalterade sound sveper \u00f6ver oss i Devil May Care, It Could Happen To You<\/em>, f\u00f6rsta balladen Misty<\/em> och i en bluesig shuffle som rusigt extranummer. Under ett originellt arr p\u00e5 Close To You <\/em>(B. Bacharach) glider man iv\u00e4g med total n\u00e4rvaro. Inspirerade av en frontande dam som aldrig h\u00e5ller igen uppn\u00e5s p\u00e5 s\u00e5 vis flow i en fantastisk pianotrio. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Erik Lindahl<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ska f\u00f6rs\u00f6ka att inte bli f\u00f6r faktasp\u00e4ckad n\u00e4r jag \u00e5terv\u00e4nder till Domkyrkan ett stenkast fr\u00e5n krogen Unity. Det omv\u00e4xlande programmet d\u00f6pt till ”Jazz i katedralen” p\u00e5minner om str\u00f6mningar vilka initierades p\u00e5 60-talet av bland andra Bengt-Arne Wallin, Nils Lindberg, Bengt Hallberg och sj\u00e4lvaste Duke Ellington. Syftar p\u00e5 jazz i folkton och angr\u00e4nsande sakrala tong\u00e5ngar. Str\u00f6mningar som ofta fl\u00f6t samman i kyrkorum. Minns hur k\u00f6rledare som Leif Strand och Gustav Sj\u00f6kvist framg\u00e5ngsrikt etablerade kammarjazziga samarbeten med den tidens jazzadel.<\/p>\n\n\n\n

Har r\u00e4tt uppgift tagits fram heter k\u00f6rledaren denna g\u00e5ng Petter Ekberg. I programh\u00e4ftet anges att storband och k\u00f6r m\u00f6ts i en salig blandning av folkmelodier och storbandsjazz. Akustiken med anm\u00e4rkningsv\u00e4rd efterklang var till bel\u00e5tenhet, vilket Tomas Ferngren ska harangeras f\u00f6r. Jag satt l\u00e5ngt bak, blev uppfylld av sv\u00e4vande toner vilka ibland f\u00f6rbyttes till fr\u00e4ckt distinkta rytmer. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Erik Lindahl<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

K\u00f6nsmixade k\u00f6ren gjorde ett n\u00e4rmast sensationellt intryck. Otroligt vackert blir det n\u00e4r stavelser bildligt talat h\u00e4nger kvar i luften. K\u00f6ren briljerar a cappella i b\u00e5de dansant rytmik f\u00f6rst\u00e4rkt med fotstamp och i tr\u00f6sterik nyskriven koral fr\u00e5n Norge med titeln Even When He Is Silent.<\/em> I Deras n\u00e4rvaro inneb\u00e4r att \u00e5h\u00f6rare med olika preferenser blandas. Konserten attraherar i lika h\u00f6g grad storbandsentusiaster och de som f\u00f6redrar s\u00e5 kallad seri\u00f6s musik, p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som spektakul\u00e4ra ”Jazz on film” p\u00e5 G\u00f6teborgs Konserthus nyligen d\u00e4r Bohusl\u00e4n Big Band f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen delar scen med Sverige Nationalorkester. <\/p>\n\n\n\n

Olika musikaliska v\u00e4rldar m\u00f6ts eller lyssnar p\u00e5 varandra, vilket konferenciern initierat k\u00e5serar kring. Nils Lindberg kopplas originellt nog samman med Schubert, fr\u00e4mst tack vare en utseendem\u00e4ssig likhet. Vilken enast\u00e5ende gl\u00f6d Gustavi ungdomsk\u00f6r utstr\u00e5lar kollektivt. Konserten som helhet alstrar hopp om livet erbjuder f\u00f6rtr\u00f6stan och sk\u00f6nhet, som ett motmedel till tidens skr\u00e4mmande polarisering och okontrollerbar kriminalitet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Erik Lindahl – skribenten i samspr\u00e5k med basisten Matz Nilsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Hos G\u00f6teborg Jazz Orchestra utkristalliseras av naturliga sk\u00e4l ett knippe h\u00f6gkaratiga solister. F\u00f6rsta introt sl\u00e5s an av p\u00e5 klaviaturen av Gustav Elg Tysklind. F\u00f6rsta solot levereras av Patrik Putte Jansson p\u00e5 trumpet. Str\u00e5lande instrumentalisten \u00e5terkommer i fler passager. Med ett antal dagars distans vill jag lyfta fram trombonisterna Sebastian Petersson och Gustaf Wiklund, tr\u00e4bl\u00e5saren Andreas Thurfjell samt gitarristen Erik Weissglas. P\u00e5 betydelsefulla positionen som kontrabasist vikarierade ingen mindre \u00e4n Matz Nilsson.<\/p>\n\n\n\n

Den musiker som \u00f6vertygar allra mest genom att antingen ta fram reflekterande m\u00f6nster eller l\u00e4ckert p\u00e5drivande dito \u00e4r Fredrik Hamr\u00e5. Fast jag var v\u00e4l f\u00f6rtrogen med hans kapacitet utses trumslagaren till konsertens mvp. Med Ebbot och ett par g\u00e5nger p\u00e5 Contrast har framg\u00e5ngar sk\u00f6rdats. Nu kom det definitiva genombrottet, m\u00f6jligen delvis beroende p\u00e5 f\u00f6rdelaktiga akustiken. GJO frambringar ett sound som om man skulle sluta \u00f6gonen kan f\u00f6rv\u00e4xlas med just BBB. Framf\u00f6rde kuri\u00f6st nog mitt omd\u00f6me till G\u00f6ran Kroon i BBB, r\u00e5kade sitta bredvid denne trumslagarnestor. H\u00f6gre ber\u00f6m kan n\u00e4ppeligen inkasseras. GJO kommer sannerligen till sin r\u00e4tt i arrangemang av exempelvis giganterna Bengt-Arne Wallin, Nils Lindberg och Bengt Hallberg.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Jan-Olof Skalenius<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6refaller kanske egendomligt att inget \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge sagts om g\u00e4stens bedrifter. I detta stora format integreras Buczek njutbart in i vissa sektioner av en f\u00f6red\u00f6mligt organiserad konsert. G\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r inte samma \u00f6verv\u00e4ldigande intryck som p\u00e5 Unity\u00b4s scen, vars minimala avst\u00e5nd till publiken kan ha sina sidor (ett g\u00e4ng stimmiga snubbar tog ingen h\u00e4nsyn till oss som enbart ville lyssna). I rymliga Domkyrkan gavs hon d\u00e4remot full uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r exempelvis sin avsp\u00e4nda tolkning av Visa fr\u00e5n Utanmyra <\/em>klurigt arrad av Bengt Hallberg. H\u00e4r tr\u00e4der f\u00f6rst\u00e5s Matz Nilsson elegant in i handlingen. Vidare ter sig hennes r\u00f6st f\u00f6red\u00f6mligt balanserad i engelsk version av Allt under himmelens f\u00e4ste <\/em>(arr N. Lindberg). Avslutande trilogin – tre stycken fr\u00e5n ikoniska Sacred Concerts <\/em>( D. Ellington) k\u00e4nnetecknas av innovativa uttryck i en expos\u00e9 med f\u00e4ngslande skiftningar av fokus. <\/p>\n\n\n\n

Konserten inneh\u00f6ll fler magnifika tolkningar, fler magnifika sekvenser. Och det blev lyckligtvis aldrig \u00f6verlastat eller apart. Inkorporerandet av ljuv k\u00f6rmusik i kammarjazzig skrud i omtalad vallvisa fr\u00e5n \u00c4lvdalen, \u00e4ventyrligt intrikat arr fr\u00e5n Wallin i Ack V\u00e4rmeland du sk\u00f6na <\/em>med Miles-doftande intro, dynamiken i sammansm\u00e4ltningen k\u00f6r – jazzorkester i Nils Lindbergs Requiem<\/em>. Oj s\u00e5 m\u00e5nga magiska moment ”Jazz i katedralen” hade! G\u00f6teborg Jazz Orchestra och deras verksamhetsledare Mats Eklund (ing\u00e5r i trumpetsektionen ska vara stolta \u00f6ver vad de uppn\u00e5tt. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

28\/4 2024 Domkyrkan i G\u00f6teborg – Jazz i katedralen Sedan jag i lyriska ordalag h\u00e4r skildrade m\u00f6tet mellan Ebbot och G\u00f6teborg Jazz Orchestra p\u00e5 Draken i november, har jag sett GJO med olika g\u00e4ster vid tre ytterligare tillf\u00e4llen. Kring Lucia framtr\u00e4dde man i jul-special med s\u00e5ngsolisterna Alexander L\u00f6vmark och Fantine Tho, en stj\u00e4rna hemma i […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-180750","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180750","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=180750"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180750\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":180782,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180750\/revisions\/180782"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=180750"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=180750"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=180750"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}