{"id":180681,"date":"2024-04-29T04:52:37","date_gmt":"2024-04-29T02:52:37","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=180681"},"modified":"2024-05-01T18:21:26","modified_gmt":"2024-05-01T16:21:26","slug":"debuterar-med-mystiskt-kammarspel-med-drag-av-beckett-ett-spel-fran-sofforna-pa-esperantoscenen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=180681","title":{"rendered":"Debuterar med mystiskt kammarspel med drag av Beckett – Ett spel fr\u00e5n sofforna p\u00e5 Esperantoscenen"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Manus & regi: Carl-Marcus Wickstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Rum\/ ljusdesign\/ attributmakare: R\u00e5ger Johansson, Fredrik Glans och Frida Wernersson<\/p>\n\n\n\n

Producent: Esperantoscenen<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Lasse Carlsson och Carl Harl\u00e9n<\/p>\n\n\n\n

Urpremi\u00e4r 27\/4 2024 <\/p>\n\n\n\n

Spelas p\u00e5 Esperantoscenen i G\u00f6teborg till och med 16\/5<\/p>\n\n\n\n

Carl-Marcus Wickstr\u00f6ms namn f\u00f6rknippar jag med triss i nerviga alternativt l\u00e4tt absurda upps\u00e4ttningar p\u00e5 Tofta i sommarfagra Bohusl\u00e4n, med groteska Vem \u00e4r Schmitz? <\/em>p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater och dj\u00e4rv dramatisering f\u00f6r barn p\u00e5 Masthuggsteatern. Han gestaltar framg\u00e5ngsrikt ofta osympatiska figurer vilka v\u00e4cker olust. \u00c5syftade produktioner har recenserats h\u00e4r. Vidare f\u00f6rekommer frilansaren i dansk l\u00e5ngfilm fr\u00e5n 2019 och i SVT:s storsatsning V\u00e5r tid \u00e4r nu. <\/em>Sk\u00e5despelaren som blev klar med sin utbildning f\u00f6r tio \u00e5r sedan breddar nu sitt register genom att debutera med en enaktare skriven f\u00f6r tv\u00e5 roller. Vill omg\u00e5ende skjuta in att hans skapelse inte var den pj\u00e4s jag hade f\u00f6rest\u00e4llt mig baserat p\u00e5 viss f\u00f6rhandsinfo. Trodde att de tv\u00e5 m\u00e4nnen det handlade om hamnat i letargiskt horisontall\u00e4ge f\u00f6r att de f\u00e5tt nog av en skenande samtid, p\u00e5 grund av extremt polariserande klimat, destruktiv woke-agenda och eskalerande v\u00e5ld l\u00e5ngt bortom goda krafters kontroll. V\u00e5rt krackelerande samh\u00e4lle kommenteras inte i Ett spel fr\u00e5n sofforna<\/em>. Ist\u00e4llet ges ett abstrakt sk\u00e5despel vars f\u00f6ruts\u00e4ttningar inte f\u00f6rklaras. Sammanhang \u00f6verl\u00e5ts till publiken att sj\u00e4lva fylla i och pussla ihop.<\/p>\n\n\n\n

Hugade k\u00f6pare av biljetter kan beh\u00f6va mer k\u00f6tt p\u00e5 benen. Hur lanseras f\u00f6rstlingsverket av upphovsmannen? Hans l\u00e4gesbeskrivning tar avstamp i ett t\u00f6cken av dygn utan hoppingivande stimuli. Tv\u00e5 sammanl\u00e4nkade individer som tappat taget om tillvaron befinner sig i ett tomt mellanrum, i en situation mellan dr\u00f6m och verklighet. Dagarna blir till ett hopkok av rester fr\u00e5n f\u00f6rfluten tid. En h\u00e5gl\u00f6s mentalitet m\u00e5nga kan identifiera d\u00e5 vi n\u00e4stan dukar under. Rollfiguren utan yttre skavanker \u00f6nskar att en p\u00e5se ambitioner fanns till f\u00f6rs\u00e4ljning. Den \u00e4ldre av dem liggandes i soffan minns sin vitala period n\u00e4r han var ute och h\u00e4rjade p\u00e5 n\u00e4tterna, dansade och blev h\u00f6g p\u00e5 musik. Man f\u00e5r ett intryck av att den yngre, som somnat i den stora skinnf\u00e5t\u00f6ljen och vaknat av den mardr\u00f6m han f\u00f6rdjupar sig i, vakar \u00f6ver sin r\u00f6relsehindrade partner. Vad jag tolkar som ett par f\u00f6rbundna med varandra och utan f\u00e4stpunkter i livet, l\u00e4ngtar efter att uppr\u00e4tta kontakt med omv\u00e4rlden, att status quo f\u00f6r\u00e4ndras drastiskt. M\u00e5let p\u00e5 kort sikt inskr\u00e4nker sig f\u00f6r b\u00e5da till att lyckas hasa sig upp. Visioner finns, men pj\u00e4sens f\u00f6rfattare befarar att de aldrig kommer infrias. De hoppas, kanske naivt med tanke p\u00e5 r\u00e5dande l\u00e4ge, att n\u00e5gon ska ge dem en chans. Wickstr\u00f6m letar efter en ton, har p\u00e5verkats av karakt\u00e4rer hos Slas och Lars Molin. Konsten f\u00f6r honom har best\u00e5tt i att g\u00f6ra det alldagliga och n\u00e4rmast banala till r\u00f6rande episoder, med s\u00e5v\u00e4l originella som sm\u00e5tt tokiga inslag.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Soft musik (l\u00e4t som en frireligi\u00f6s s\u00e5ng i h\u00f6gtalarna innan dialogen tog vid) ramar in ett existentiellt ovisst kammarspel utan nycklar. Dekoren p\u00e5 det svarta tr\u00e4golvet \u00e4r n\u00e4stan obefintlig. Ut\u00f6ver de brunf\u00e4rgade m\u00f6blerna st\u00e5r n\u00e4rmast oss en stolpe varp\u00e5 en slags holk sitter. Inuti finns en telefonlur h\u00e4ngande i en sladd. I \u00f6vrigt inga attiraljer eller samtidsmark\u00f6rer i replikerna. Produktionen som ska ses som en nystart f\u00f6r en scen hitintills huvudsakligen inriktad p\u00e5 g\u00e4stspel, v\u00e4nder sig s\u00e5ledes till en teatervan publik. Kapaciteten p\u00e5 den intima scen som tidigare hette Teater Uno \u00e4r inte s\u00e4rskilt stor, varf\u00f6r det \u00e4nd\u00e5 borde kunna bli uts\u00e5lt kommande f\u00f6rest\u00e4llningar. Det f\u00f6rtj\u00e4nar ett g\u00e5tfullt sk\u00e5despel p\u00e5 cirka \u00e5ttio minuter, en l\u00e4ngd som k\u00e4nns alldeles lagom f\u00f6r att v\u00e4cka intresse f\u00f6r tv\u00e5 varelser som hamnat utanf\u00f6r. Deras trevande man\u00f6vrar i ett symbiotiskt f\u00f6rh\u00e5llande skildras med p\u00e5taglig v\u00e4rme. Under avdelningen parentetisk upplysning kan n\u00e4mnas att dramats akt\u00f6rer och dess f\u00f6rfattare ing\u00e5r i Esperantoscenens styrelse. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Lasse Carlsson, b\u00f6rdig fr\u00e5n Blekinge, \u00e4r vid sidan om sina m\u00e5nga uppdrag f\u00f6r tv, film och teaterscener ocks\u00e5 s\u00e5ngare och trumpetare. Jag har sett honom i en handfull produktioner p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater. Den tretton \u00e5r \u00e4ldre Carl Harl\u00e9n \u00e4r att betrakta som ett inventarium d\u00e5 han var med om att bilda Teater Uno. Scenkonstprofilen har ocks\u00e5 figurerat i ett par omtyckta tv-serier. Rollen som den eftert\u00e4nksamme och skr\u00f6plige senioren som med emfas m\u00f6dosamt basunerar sina st\u00e5ndpunkter, har anpassats f\u00f6r honom. Tv\u00e5 roller h\u00e4rb\u00e4rgerande ett rikt f\u00f6rflutet ger oss glimtar fr\u00e5n en lycklig era. I ena fallet omsorgsfullt och omst\u00e4ndligt likt n\u00e5gon med autistiska drag, i andra fallet med exalterad iver. Tv\u00e5 differentierade personligheter existerar i sina egna bibblor, \u00e4nd\u00e5 r\u00f6rande beroende av varandra. Att den knaggliga konversationen framst\u00e5r som autentisk, m\u00e5ste ju rimligen indikera att samspelet befinner sig p\u00e5 en s\u00e4llsamt h\u00f6g niv\u00e5. Regiss\u00f6ren och de b\u00e4gge akt\u00f6rerna har kreerat en samvaro som en kollega till dem, tr\u00e4ffande beskrev som \u00f6msint och dr\u00e5plig. Ett tillst\u00e5nd inte olikt estetiken hos Beckett vars Slutspel <\/em>ligger n\u00e4rmast till hands \u00e4ven om dess galghumor inte \u00e4r riktigt j\u00e4mf\u00f6rbar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi p\u00e5minns om hur komplicerat det \u00e4r att leva fullv\u00e4rdigt, att n\u00e5 sin potential. Den yngre av dem som illa klarar av att bed\u00f6mas, p\u00e5st\u00e5r att vissa f\u00f6ds h\u00e5gl\u00f6sa och passiva. Den samme filosoferar dessutom om s\u00f6mnens betydelse. Finns som sagt egendomligheter inskrivna i ber\u00e4ttelsen. Man reflekterar som \u00e5sk\u00e5dare \u00f6ver om \u00f6ppningsscenen \u00e5terkommer, eller om det ist\u00e4llet \u00e4r ett m\u00f6nster av rutiner som upprepas. Och vi f\u00e5r acceptera att v\u00e4ldigt lite sipprar ut om hur personerna f\u00f6rs\u00f6rjt sig eller vad de helst sysslar med. Den \u00e4ldre i sin s\u00e4rk och sina raggsockor organiserar sina tankar i den bok han har i famnen. H\u00e4vdar att deras lek m\u00e5ste h\u00e5lla sig till \u00f6verenskomna regler. F\u00f6runderligt hur Lasse Carlsson och Carl Harl\u00e9n f\u00e4ngslar sina betraktare med diffusa ledtr\u00e5dar vilka ger upphov till flera t\u00e4nkbara tolkningar. En form av specifikt facit avsl\u00f6jas faktiskt i sk\u00e4rningspunkten mellan fiktion och realitet. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Manus & regi: Carl-Marcus Wickstr\u00f6m Rum\/ ljusdesign\/ attributmakare: R\u00e5ger Johansson, Fredrik Glans och Frida Wernersson Producent: Esperantoscenen Medverkande: Lasse Carlsson och Carl Harl\u00e9n Urpremi\u00e4r 27\/4 2024 Spelas p\u00e5 Esperantoscenen i G\u00f6teborg till och med 16\/5 Carl-Marcus Wickstr\u00f6ms namn f\u00f6rknippar jag med triss i nerviga alternativt l\u00e4tt absurda upps\u00e4ttningar p\u00e5 Tofta i sommarfagra Bohusl\u00e4n, med groteska […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-180681","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180681","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=180681"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180681\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":180698,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180681\/revisions\/180698"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=180681"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=180681"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=180681"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}