{"id":180654,"date":"2024-04-28T14:38:07","date_gmt":"2024-04-28T12:38:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=180654"},"modified":"2024-04-30T15:58:24","modified_gmt":"2024-04-30T13:58:24","slug":"fyndigt-ordvrangeri-och-imponerande-sanginsatser-till-stralande-ackompanjemang-show-show-av-jacke-sjodin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=180654","title":{"rendered":"Fyndigt ordvr\u00e4ngeri och imponerande s\u00e5nginsatser till str\u00e5lande ackompanjemang &#8211; Show Show av Jacke Sj\u00f6din"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/438710530_973726877642545_8307315354224069662_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-180678\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/438710530_973726877642545_8307315354224069662_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/438710530_973726877642545_8307315354224069662_n-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">bild fr\u00e5n Jacke Sj\u00f6dins fb-sida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">24\/4 2024<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lorensbergsteatern i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Manus &amp; regi: Jacke Sj\u00f6din<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ensemble: Jacke Sj\u00f6din, Eleonor \u00c5geryd, Lina Melander och Klas Norberg<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Orkester: Per-\u00c5ke Stockberg (kapellm\u00e4stare), Klas Toresson, Jan Ottesen, Fredrik Jonsson, Mikael Skoglund och Christian Sundeqvist<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Min ing\u00e5ng till denna f\u00f6r mig ok\u00e4nda n\u00f6jesv\u00e4rld heter Lina Melander. S\u00e5ngerskan kommer fr\u00e5n samma stad som &#8221;direkt\u00f6ren&#8221; f\u00f6r <em>Show Show <\/em>(extra accentuering ska indikera att den \u00e4r dubbelt s\u00e5 bra, dubbelt s\u00e5 pr\u00e5lig som en vanlig show). Har f\u00e5tt stifta bekantskap med Melanders talang genom hennes samarbete med Madel\u00e9ne Birgenius i Log Lady. Sett tv\u00e5 konserter i Masthuggskyrkan plus en enast\u00e5ende konsert p\u00e5 Utopia h\u00e4rom m\u00e5naden, omgav sig d\u00e5 i vanlig ordning med ett knippe manliga (jazz)musiker av b\u00e4sta snitt. Gl\u00e4ds \u00e5t denna sena uppt\u00e4ckt eftersom Log Lady besitter f\u00f6rm\u00e5gan att ta publiken med storm, genom att med auktoritet framf\u00f6ra en repertoar med osviklig tyngd, oavsett om det handlar om svart, sv\u00e4ngig och soulig musik med kvinnliga f\u00f6rtecken, eller specialprogram i form av tribut till favoriten Carole King.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I <em>Show Show <\/em>bildar Melander vokalkvartett med Eleonor \u00c5geryd, Klas Norberg och Jacke Sj\u00f6din influerade av Real Gruop och klassiska Gals &amp; Pals. D\u00e4rtill tar vokalisterna chansen att gl\u00e4nsa i solonummer, gener\u00f6st tillkomna genom regiss\u00f6rens f\u00f6rsorg. Vid det h\u00e4r laget har de blivit otroligt synkade eftersom man kamperat tillsammans i ett femtiotal f\u00f6rest\u00e4llningar. Med undantag av Sj\u00f6din verkar de fr\u00e4mst vara interpreter, frapperande m\u00e5ngsidiga s\u00e5dana. Kan stundtals sakna en personlig avs\u00e4ndare. Se det som en notering i marginalen. \u00c5geryd borde egentligen inte vara ett nytt ansikte f\u00f6r mig d\u00e5 hon gjort album med jazzgeniet Joel Lyssarides, \u00e4r medlem i folkrockbandet R\u00e5, tribut-bandet P-Floyd och ing\u00e5tt i ett par framst\u00e5ende vokalgrupper. Klas Norberg som har sin bas i \u00c5ngermanland ser sig sj\u00e4lv som trubadur och estrad\u00f6r. Han har en look och r\u00f6st som kan p\u00e5minna om Ola Salo och lanseras genom ett p\u00e5st\u00e5ende som faktiskt har viss t\u00e4ckning: Beh\u00e4rskar en sp\u00e4nnvidd fr\u00e5n Elvis till Pavarotti.  Har upptr\u00e4tt med Tomas Ledin och Helen Sj\u00f6holm. Ocks\u00e5 Sj\u00f6din vars strida str\u00f6m av nya visor under pandemin publicerades i videor p\u00e5 Kulturbloggen, har turnerat med musikalstj\u00e4rnan. Vidare \u00e4r underh\u00e5llaren och artisten k\u00e4nd fr\u00e5n Karlavagnen i P4 och som manusf\u00f6rfattare till \u00e5tskilliga produktioner i Uppsala. K\u00f6rledaren och pedagogen Melander skiftar ocks\u00e5 ledigt emellan genrer och har d\u00e4rtill skrivit eget material. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"400\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Jacke2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-180662\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Jacke2.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/Jacke2-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Att ocks\u00e5 Sj\u00f6din platsar i detta illustra s\u00e4llskap vad betr\u00e4ffar vokala f\u00e4rdigheter \u00f6verraskar. 57-\u00e5ringens odiskutabla styrka \u00e4r annars en till synes outsinlig kreativitet j\u00e4mf\u00f6rbar med den sansl\u00f6se Per Andersson, fast Sj\u00f6dins texter b\u00e4rs upp av mer substans. Han kan placeras in i en tradition d\u00e4r Peter Carlsson finns och Lasse Eriksson fanns (som Sj\u00f6din samarbetat med) \u00d6ver dem sv\u00e4var m\u00e4staren Povel Ramel (h\u00e4nvisar till min recension i h\u00f6stas av Jenny Almsenius Povel-program). Kreat\u00f6ren uttalar sig om sin outsinliga k\u00e4lla: <em>&#8221;<\/em>Jag har m\u00e5nga sticksp\u00e5r i huvudet.&#8221;<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Show Show <\/em>\u00e4r befriande renons p\u00e5 politiska st\u00e4llningstaganden. Vi slipper woke-kulturens f\u00f6r\u00f6dande godhetssignalering. D\u00e4remot h\u00f6g nostalgifaktor. Texter p\u00e5 temat igenk\u00e4nning f\u00f6rekommer frekvent. V\u00e4js inte heller f\u00f6r existentiella fr\u00e5gor, snarare tv\u00e4rtom. Med rytm h\u00e4mtad fr\u00e5n ikonisk rapp av Povel och Wenche Myhre avhandlas en genomsnittlig livsresa p\u00e5 samma tid som en popsingel varar. En av flera h\u00f6jdpunkter signerade rimsmeden Sj\u00f6din. Tacksamma grepp f\u00f6r att framkalla skratt i ord och ton. Evenemanget p\u00e5g\u00e5r i 2 \u00bd timma inklusive paus. Tippar att Lorensbergsteaterns bel\u00e4ggning uppg\u00e5r till drygt nittio procent. F\u00f6rmodar att publiken l\u00e4mnar leende, mycket bel\u00e5tna \u00f6ver vad de besk\u00e5dat och blivit uppfyllda av. Publiken v\u00e4lkomnades i foaj\u00e9n av de medverkande vilka t\u00e5gade runt i huset, sjungandes och spelandes. Trevligt och ov\u00e4ntat!<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"432\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-180724\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/1-300x199.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">H\u00f6g tid att presentera den lika f\u00f6rtr\u00e4ffliga som flexibla orkestern. Kapellm\u00e4staren bakom sina klaviaturer tillh\u00f6r landets duktiga kader av frilansare, f\u00f6rvisso nytt namn f\u00f6r mig. Allsidige Per-\u00c5ke Stockberg med geografisk hemvist \u00c5ngermanland \u00f6verl\u00e5ter saxofonspelandet till specialisten Klas Toresson, en f\u00f6rn\u00e4mlig tenorist fr\u00e5n Sandviken med polerad och uttrycksfull ton som jag recenserat b\u00e5de live och p\u00e5 skiva. Fredrik Jonsson p\u00e5 kontra- och elbas, gitarrist Jan Ottesen och Mikael Skoglund p\u00e5 synt och soundscape \u00e4r etablerade, mycket respekterade musiker som jag st\u00f6tt p\u00e5 i h\u00f6gkvalitativa jazziga sammanhang. De kompletteras galant av vikarierande trumslagaren Christian Sundeqvist. Orkestern har fullst\u00e4ndig koll, vet exakt hur de ska f\u00f6rfara och i vilket \u00f6gonblick drastiska \u00f6verg\u00e5ngar ska exekveras.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"> Denna synkade konstellation exponerar med stor spelgl\u00e4dje sin n\u00e4rmast osannolika yrkeskunskap, sitt osannolikt breda register. Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen l\u00f6sg\u00f6r de sig och levererar aptitliga solon, vilka oftast kommer fr\u00e5n Klas Toresson som om jag minns r\u00e4tt f\u00f6rutom tenorsaxofon trakterar klarinett och fl\u00f6jt med den \u00e4ran. D\u00e4rtill ing\u00e5r han tillsammans med Fredrik Jonsson och deras arbetsgivare Sj\u00f6din i k\u00f6ren &#8221;Egghead Brothers&#8221; (syftar p\u00e5 att herrarna saknar h\u00e5r p\u00e5 huvudet). Oanade talanger fr\u00e5n musikerna. Vad g\u00e4ller det dignande sm\u00f6rg\u00e5sbordet av sound b\u00f6r de som arrat framh\u00e5llas. Ett p\u00e4rlband av ofta k\u00e4nda l\u00e5tar har f\u00e5tt inte bara ny text av ekvilibristen Sj\u00f6din, utan ocks\u00e5 ny  kostym anpassad f\u00f6r orkestern. Mikael Skoglund, Martin \u00d6stergren, Jocke Hallin, Anders Ekdahl och Per-\u00c5ke Strockberg delar p\u00e5 ansvarsfulla uppdraget att arrangera framf\u00f6rda kompositioner och potpurrier. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/440387816_10160498899148409_4656209189404300816_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-180666\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/440387816_10160498899148409_4656209189404300816_n.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/440387816_10160498899148409_4656209189404300816_n-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Har meddelat Melander att jag sannerligen imponerades \u00f6ver s\u00e5v\u00e4l inneh\u00e5ll som utf\u00f6rande, att uppl\u00e4gget fungerade f\u00f6rtr\u00e4ffligt. Kan t\u00e4nka mig att regiss\u00f6r Sj\u00f6din justerat h\u00e4r och var under resans g\u00e5ng. N\u00e5got som kommit att k\u00e4nneteckna denna underh\u00e5llande formel d\u00e4r vardagens bekymmer eliminerats, \u00e4r \u00e5terkommande interaktion med slumpvis utvalda objekt. Sj\u00f6din beter sig p\u00e5 samma s\u00e4tt som exempelvis Claes Malmberg, Lill Lindfors och Stand Up-parnassen. En praktik som f\u00e5r l\u00e4ttroade att skratta. Of\u00f6rargligt spontan metod som ger Sj\u00f6din stimulans, roar improvisat\u00f6ren mer \u00e4n den roade mig. Visst kan medges att det \u00e4r en smula fantastiskt hur Sj\u00f6din tillverkar en l\u00e5t utifr\u00e5n nyckelord framtagna av r\u00f6ster i publikhavet, medan \u00c5geryd drillar hisnande med Alice Babs som f\u00f6rebild. Det svunna Sverige utg\u00f6r n\u00e5got av en r\u00f6d tr\u00e5d i Sj\u00f6dins monologer och i flera av hans visbetonade kompositioner. Rutinerat praktiseras cliffhanger-metoden n\u00e4r anekdot om tidningsl\u00e4sande gubbar p\u00e5 vischan ber\u00e4ttas. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"488\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/440355821_10160498898758409_2775687526513539788_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-180674\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/440355821_10160498898758409_2775687526513539788_n.jpg 488w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/440355821_10160498898758409_2775687526513539788_n-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 488px) 100vw, 488px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Lyckades inte undvika att bli l\u00e5ngrandig, vilket brukar intr\u00e4ffa n\u00e4r jag blir exalterad. Ska som avslutning skanna anteckningarna f\u00f6r att lyfta fram n\u00e5gra h\u00f6jdpunkter. Makal\u00f6sa bedrifter fr\u00e5n samtliga i inslaget om musikhistoriens evolution, fr\u00e5n gregoriansk s\u00e5ng till f\u00e4rsk hit av Loreen. Extranumret som en drift med motst\u00e5ndet att jobba \u00f6vertid. Vill h\u00e4vda att manus var rent av genialt n\u00e4r Sj\u00f6din spann loss p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningar genom att rikta till oss och undra &#8221;\u00e4r ni f\u00f6r eller emot?&#8221; Inflationen i valfrihet exempelvis. Tokroligt blev det n\u00e4r <em>B\u00e4 b\u00e4 vita lamm <\/em>gjordes i ett antal diametralt olika versioner, som ett s\u00e4tt att spegla vidden av genrer man skapligt beh\u00e4rskar (kanske uppstod tanken vid uppt\u00e4ckten av Pughs \u00f6sigt rockiga tolkning inspelad f\u00f6r drygt femtio \u00e5r sedan). Fusionen av \u00e4lskad Taube-visa och Manhattan Transfers fyrst\u00e4mmiga virtuoseri \u00e4r underh\u00e5llning i stunden p\u00e5 h\u00f6g niv\u00e5. Snacka om udda id\u00e9! Uppskattade k\u00e4rlekss\u00e5ngen till moder jord och \u00f6verhuvudtaget hur otroligt rapp och v\u00e4lformulerad Jacke Sj\u00f6din var, \u00e4ven d\u00e5 han till\u00e5ter sig tramsiga str\u00e5k. Allra sist m\u00e5ste \u00e5nyo understrykas vilken power vokalkvartetten uppvisade, i gemensamma aktioner och p\u00e5 individniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>24\/4 2024 Lorensbergsteatern i G\u00f6teborg Manus &amp; regi: Jacke Sj\u00f6din Ensemble: Jacke Sj\u00f6din, Eleonor \u00c5geryd, Lina Melander och Klas Norberg Orkester: Per-\u00c5ke Stockberg (kapellm\u00e4stare), Klas Toresson, Jan Ottesen, Fredrik Jonsson, Mikael Skoglund och Christian Sundeqvist Min ing\u00e5ng till denna f\u00f6r mig ok\u00e4nda n\u00f6jesv\u00e4rld heter Lina Melander. S\u00e5ngerskan kommer fr\u00e5n samma stad som &#8221;direkt\u00f6ren&#8221; f\u00f6r Show [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":["post-180654","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180654","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=180654"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180654\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":180727,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/180654\/revisions\/180727"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=180654"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=180654"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=180654"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}