![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/maja.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Stormsk\u00e4rs Maja
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 19 april 2024
\nRegi Tiina Lymi<\/p>\n
Tanken \u00e4r att g\u00f6ra en svepande, grandios och oerh\u00f6rt romantisk ber\u00e4ttelse som sp\u00e4nner \u00f6ver flera \u00e5rtionden. Rent spirituellt finns det flera paralleller med Jan Troells tv\u00e5
\nWilhelm Moberg-adaptioner Utvandrarna och Nybyggarna. F\u00f6rvisso utspelas inte Stormsk\u00e4rs Maja p\u00e5 andra sidan jorden men flera tematiska likheter \u00e4r sl\u00e5ende. Det \u00e4r ett gift par som sl\u00e5ss mot om\u00f6jliga odds och d\u00e4r flera situationer pr\u00f6var livhanken och d\u00e4r vardagen best\u00e5r av kolossala utmaningar. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan de tv\u00e5 huvudpersonerna \u00e4r ocks\u00e5 central och blir det prim\u00e4ra drivmedlet f\u00f6r ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n
M\u00e5nga g\u00e5nger om s\u00e5 kolliderar v\u00e4rldsomskapande h\u00e4ndelser med det vardagliga och skapar massiv friktion. Flera paralleller finns ocks\u00e5 till ett annat Troell-projekt, Maria Larssons Eviga \u00d6gonblick, som fokuserade p\u00e5 en oerh\u00f6rt sj\u00e4lvmedveten och m\u00e5linriktad kvinna som befann sig p\u00e5 en tid och plats som skydde b\u00e5de hennes ambitioner och k\u00f6n. \u00c4ven h\u00e4r har vi en huvudperson vars excentriska man\u00e9r och tankeg\u00e5ngar g\u00e5r emot det d\u00e5varande samh\u00e4llets normer.<\/p>\n
Det l\u00e5ter som uppgjort f\u00f6r n\u00e5got storslaget, speltiden p\u00e5 n\u00e4stan tre timmar understryker ocks\u00e5 de oerh\u00f6rda visionerna. Men likt ett klassikt fuskbygge faller allt samman d\u00e5 gummit m\u00f6ter asfalten. F\u00f6r v\u00e4ldigt snart uppenbarar sig den faktiska filmen och dess olika attribut som visar sig vara av ohyggligt l\u00e5g kvalit\u00e9. Filmskapare har olika grader av precision och f\u00f6rsiktighet d\u00e5 det kommer till att g\u00f6ra film. En del \u00e4lskar att m\u00e5la med bred pensel, andra f\u00f6redrar en skalpell. Ingen av metoderna \u00e4r r\u00e4tt eller fel, det beror helt och h\u00e5llet p\u00e5 i vilken kontext den till\u00e4mpas. Men Tiina Lymi som st\u00e5r som regiss\u00f6r har ett rekordartat klumpigt s\u00e4tt att g\u00f6ra film p\u00e5. Om vi bortser fr\u00e5n att filmen \u00e4r fullkomligt ointressant visuellt, att scenografi och kostym k\u00e4nns som h\u00e4mtade fr\u00e5n en bod p\u00e5 Skansen, \u00e4r den \u00f6vergripande regin f\u00f6rf\u00e4rande inkompetent. Den livsviktiga romansen – eller de m\u00e5nga viktiga nyanser som genomsyrar huvudpersonen, kan inte ens kallas amat\u00f6rm\u00e4ssiga. Ist\u00e4llet har vi att g\u00f6ra med ett handlag som inte ens skulle platsa p\u00e5 en m\u00e4ssa f\u00f6r gycklare. Lymi undviker allt det varsamma och subtila, varenda sekvens presenteras med ett burdust br\u00f6lande. Personregin \u00e4r mer eller mindre obefintlig, och d\u00e5 Lymi inte kan tygla filmen som hon vill tar hon till kreativt v\u00e5ld. Varenda best\u00e5ndsdel av Stormsk\u00e4rs Maja \u00e4r ihopsatt med en motors\u00e5g och sl\u00e4gga. Ist\u00e4llet f\u00f6r att ta sig tiden och l\u00e5ta ber\u00e4ttelsen utvecklas naturligt s\u00e5 forceras st\u00e4ndigt h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet vilket resulterar i en film som k\u00e4nns ofokuserad och stressad. Den klippning som anv\u00e4nds \u00e4r minst lika brutal, klippning av den bra sorten skapar fl\u00f6de, ett liv och en sorts magnetisk kvalit\u00e9. Detta \u00e4r ist\u00e4llet som att \u00e5ka p\u00e5 en motorv\u00e4g best\u00e5ende av otaliga potth\u00e5l, det skakar, g\u00f6r ont och leder till en f\u00e4rd mer helvetisk \u00e4n den Orfeus tvingades till.<\/p>\n
Jag kan inte p\u00e5minna mig en film som varit s\u00e5h\u00e4r rumphuggen och opolerad vad g\u00e4ller ber\u00e4ttarteknik. F\u00f6r att kompensera f\u00f6r bristen p\u00e5 det mesta f\u00e5r vi ett motbjudande soundtrack som gn\u00e4ller och sk\u00e4r i \u00f6ronen. Delar som \u00e4r avsedda att vara intima och finst\u00e4mda dr\u00e4nks av denna ljudtortyr som passar lika v\u00e4l som huligantutor p\u00e5 en begravning.<\/p>\n
F\u00f6rst i mitten av ber\u00e4ttelsen lugnar det ned sig, d\u00e4r f\u00e5r sekvenser och personer lov att i alla fall andas. D\u00e5 stabiliserar det hela sig en aning och blir h\u00f6gst mediokert men inte outh\u00e4rdligt. Tyv\u00e4rr s\u00e5 kommer Lymi p\u00e5 att detta inte g\u00e5r an och avrundar denna mer dr\u00e4gliga sekvens p\u00e5 ett f\u00f6rkastligt vis. Och d\u00e5 det emotionella vulkanutbrottet ska komma blir det endast en patetisk knallpuff. I filmens kanske viktigaste stund, som \u00e4r menad att slita publikens hj\u00e4rta i stycken, f\u00e5r vi se den mest skrattretande inkompetens jag sett sedan Rambo Last Blood f\u00f6rs\u00f6kte vrida om t\u00e5rkanalen.<\/p>\n
Amanda Jansson i huvudrollen g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att skapa ett m\u00e5ngfacetterat och komplext portr\u00e4tt av den inte helt enkla Maja. Men det hj\u00e4lper f\u00f6ga d\u00e5 Tiina Lymi leker r\u00f6vare och regisserar Jansson som om det hela vore ett utdraget sk\u00e4mt.<\/p>\n
Stormsk\u00e4rs Maja m\u00e5 har episka kvalit\u00e9er men dessa avr\u00e4ttas kallblodigt av v\u00e4rdel\u00f6s regi och ett allm\u00e4nt hantverk som l\u00e4mnar det mesta att \u00f6nska.<\/p>\n