![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/unnamed.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Stolen<\/strong> Kenneth Kvarnstr\u00f6m \u00e4r en av Nordens fr\u00e4msta koreografer inom modern dans. Han har arbetat fr\u00e4mst i Sverige och Finland \u2013 \u00e4ven internationellt – \u00e4r dansare, professor, teaterchef och tidigare konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Dansens Hus. En tid var han danschef p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern. 2022 fick han svenska Cullbergpriset.<\/p>\n Hans formspr\u00e5k \u201df\u00f6r det undermedvetna\u201d uppges har gjort honom internationellt k\u00e4nd. Verken Splitvision (2000) samt Mercuri (2009) n\u00e4mns (Wikipedia). Kvarnstr\u00f6m har gjort verk \u00e5t Finlands nationalbalett, Cullbergbaletten, Sk\u00e5nes Dansteater, Kungliga Baletten, G\u00f6teborgsoperans balett med mer.1987 startade han danskompaniet K Kvarnstr\u00f6m & Co \u2013 som v\u00e4lkomnats runt om i v\u00e4rlden. I b\u00f6rjan p\u00e5 1990-talet ansvarade han f\u00f6r dansutbildningen vid Teaterh\u00f6gskolan i Helsingfors \u2013 och blev d\u00e4r professor. Senare var han ocks\u00e5 konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r Helsingfors stadsteaters danskompani.<\/p>\n Kv\u00e4llens verk Stolen \u00e4r en forts\u00e4ttning p\u00e5 verket Sofa (r) (2013) som han ocks\u00e5 gjorde tillsammans med musikern Jonas Nordberg. Sofa (r) – handlade om d\u00f6den men var en \u201dl\u00e5gm\u00e4ld, filosofisk betraktelse \u00f6ver livets f\u00f6rg\u00e4nglighet och skapandets premisser\u201d. (SvD 16\/1 2014).<\/p>\n Det m\u00f6rka scengolvet visar ocks\u00e5 en kvadratisk tr\u00e4platta som h\u00e5ller upp ett svart kuddliknande bylte \u2013 en sp\u00e4nnande men vacker tygformation, och en hoprullad svart ryamatta.<\/p>\n De tre akterna inleds. F\u00f6rst h\u00f6r vi musik och ser det visuella men s\u00e5 bryts allt via ett v\u00e4nligt lotsande i form av sm\u00e5 klarg\u00f6randen. Personligt och med underfundig humor f\u00e5r vi mellan momenten veta lite sm\u00e5tt och gott kring verket. Halvt p\u00e5 allvar och med glimten i \u00f6gat meddelas att det ju \u00e4r en \u201dl\u00e5gbudgetproduktion\u201d, f\u00f6r \u201dman har ju varit frilansare\u201d stora delar av sitt liv, och vi ombeds t\u00e4nka in b\u00e5de h\u00e4star och dansare ist\u00e4llet f\u00f6r lutans alla str\u00e4ngar. Den glittriga svarta skjortan \u00e4r egentligen en stor och pampig orkester… Titeln Stolen \u2013 ska ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 engelska \u2013 \u201dstulen\u201d \u2013 och de har l\u00e5nat sakar av andra teatrar. Sista dansen inneh\u00e5ller dessutom ett steg som \u00e4r stulet av Niklas Ek.<\/p>\n De artikulerade h\u00e4nderna \u2013 alldeles i b\u00f6rjan – som en efter en sticker ut ur det svarta tygbyltet \u2013 den l\u00e5nade rekvisita \u2013 ger tankar om ett nyf\u00f6tt barns f\u00f6rsta s\u00f6kande. Med humor avslutas akten d\u00e5 ett brett lyckligt leende syns \u2013 s\u00e5som en gl\u00e4dje \u00f6ver att ha f\u00e5tt livet. F\u00f6rm\u00e5gan att leka med \u00e5sk\u00e5darens undermedvetna fantasier syns i scenen med dansen under det m\u00f6rka skynket. Fr\u00e5n sin plattfiskliknande position p\u00e5 golvet r\u00f6r sig formationen vartefter – stiger till en am\u00f6baliknande morra som \u00f6verg\u00e5r i n\u00e5got av en h\u00f6grest Voldemortfigur.<\/p>\n En h\u00e4rlig krock av associationer blir ocks\u00e5 vardagsgypmpa – dansen med en svart Alienliknande dr\u00e4kt p\u00e5 ryggen \u2013 utf\u00f6rd i kvadratisk ruta till lutans p\u00e4rlband av toner fr\u00e5n svunna tider.<\/p>\n Att ta del av hur l\u00e4tt en dansare springer \u2013 och den busiga v\u00e4nskapen dem emellan – n\u00e4r de som barn jagar varandra runt i sin egen vida hittep\u00e5v\u00e4rld\u2026var ocks\u00e5 en fr\u00f6jd.<\/p>\n Sm\u00e5 utskurna figurer bildar i slutet en folksamling som f\u00f6rst syns splittrad och sedan samlas. Man h\u00f6jer blicken och ser de tv\u00e5 v\u00e4nnerna som klottrats samman i gemenskap p\u00e5 v\u00e4ggen strax f\u00f6re.<\/p>\n Sammantaget blir verket som ett fragment av ett skapande, byggstenar i form av en f\u00e4rg, toner, en form, en id\u00e9. Samspelet gestaltar ocks\u00e5 v\u00e4nskap, kroppen som lyh\u00f6rt f\u00f6ljer den andres k\u00e4nsliga toner \u2013 eller respekten n\u00e4r de r\u00f6r sig sida vid sida – j\u00e4mlikt.<\/p>\n I slutet h\u00f6rs Walderstens dikt i h\u00f6gtalarna med strofer som m\u00e5nga b\u00f6rjar med \u201dmin pensel \u00e4r som\u201d . Jag h\u00f6r ordet \u201dsvart\u201d en ny \u201dryggs\u00e4ck fylld med bly\u201d, \u201dbarnhand\u201d, \u201den h\u00e4mnd som formas till en kyss\u201d, \u201dsom aldrig kommer fram\u2026.\u201d.<\/p>\n Att oms\u00e4tta k\u00e4nslor p\u00e5 detta s\u00e4tt blir som en tr\u00f6sterik hyllning till kreativitet och v\u00e4nskap.<\/p>\n Musik<\/strong> Del 2 \u200dDel 3 Stolen Av och med Kenneth Kvarnstr\u00f6m och Jonas Nordberg Ljus och k\u00f6rteknik Raimo Nyman Ljudteknik Niklas Nordstr\u00f6m En samproduktion mellan Orionteatern och K.Kvarnstr\u00f6m & Co, med st\u00f6d fr\u00e5n Statens Kulturr\u00e5d Foto Christopher Backholm Premi\u00e4r Orionteatern 1 april 2024 Kenneth Kvarnstr\u00f6m \u00e4r en av Nordens fr\u00e4msta koreografer inom modern dans. Han har arbetat fr\u00e4mst i Sverige […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[13750,16,20,13624],"tags":[1128,4202],"class_list":{"0":"post-179377","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-dans","7":"category-recension","8":"category-film","9":"category-toppnytt","10":"tag-dans","11":"tag-orionteatern","12":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179377","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=179377"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179377\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":179502,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179377\/revisions\/179502"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=179377"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=179377"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=179377"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nAv och med Kenneth Kvarnstr\u00f6m och Jonas Nordberg
\nLjus och k\u00f6rteknik Raimo Nyman
\nLjudteknik Niklas Nordstr\u00f6m
\nEn samproduktion mellan Orionteatern och K.Kvarnstr\u00f6m & Co, med st\u00f6d fr\u00e5n Statens Kulturr\u00e5d
\nFoto Christopher Backholm
\nPremi\u00e4r Orionteatern 1 april 2024<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/unnamed-2-300x200.jpg\")
Premi\u00e4rpubliken blir denna kv\u00e4ll visade in till Orionteaterns lilla \u201dbakficka\u201d. Framf\u00f6r ett r\u00e5tt liknande stengolv i mindre format vid h\u00f6ga m\u00f6rka tr\u00e4v\u00e4ggar \u2013 f\u00e5r vi sitta tillsammans i en liten f\u00e5radig b\u00e5ge f\u00e5t\u00f6ljer. Under tiden spelar Jonas Nordberg diskret svartkl\u00e4dd p\u00e5 ett vackert instrument som vi senare f\u00e5r veta tillh\u00f6r familjen luta. Hans musik sprider l\u00e5gm\u00e4lt harmoni och stillhet i m\u00f6rkret. Den uppm\u00e4rksamme ser att han v\u00e4xlar lite d\u00e5 och d\u00e5 bland de stolar som \u00e4r utplacerade p\u00e5 scenen.<\/p>\n
\nSom en poetisk lek blir scenen med n\u00e5got som liknar en mindre tr\u00e4d\u00f6rr som de f\u00f6rflyttar mellan sig. Den vrids, de s\u00e4tter sig p\u00e5 den p\u00e5 varandra (!), b\u00e4r den p\u00e5 huvudet. Allt sker smidigt, estetiskt och \u00f6dmjukt, rytmiskt.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/unnamed-3-1-300x200.jpg\")
En bit in i verket blir jag helt absorberad av den muskelkontroll och vackra precision o musikaliska lyh\u00f6rdhet som Kvarnstr\u00f6m har. Med endast \u00f6verkroppen \u2013 sittandes – lyckas han gestalta allt fr\u00e5n just en stol. Nordbergs toner leder, Kvarnstr\u00f6m f\u00f6ljer och f\u00f6rst\u00e4rker. Det sprider sig ett lugn \u2013 en arbetsro – som i ett bondk\u00f6k mellan piga och husmor som rytmiskt kardar garn, vant tillsammans. Det \u00e4r bara att njuta.<\/p>\n
\nDel 1
\nJohann Sebastian Bach – Preludium BWV999
\nSilvius Leopold Weiss – Siciliana i Ess-Dur
\nJean-Philippe Rameau – Les tendres plaintes
\nLoscil \u2013 Estuarine<\/p>\n
\nSilvius Leopold Weiss – Sonata 52 i c-moll:
\nOuverture
\nCourante
\nMenuet
\nBourr\u00e9e
\nPresto<\/p>\n
\nJames Blake – Lindisfarne I
\nRobert de Vis\u00e9e – Chaconne en sol majeur
\nWestern Skies Motel – Migratory Birds
\nJesper Waldersten – Min pensels mantra (inl\u00e4st av \u00c5ke Lundqvist)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"