{"id":179113,"date":"2024-03-26T22:31:37","date_gmt":"2024-03-26T21:31:37","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=179113"},"modified":"2024-03-26T22:32:53","modified_gmt":"2024-03-26T21:32:53","slug":"nihilism-orsakar-skrammande-spiral-bland-triggande-elever-intet-pa-masthuggsteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=179113","title":{"rendered":"Nihilism orsakar skr\u00e4mmande spiral hos triggande elever – Intet p\u00e5 Masthuggsteatern"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foton Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av Pelle Koppel efter Janne Tellers roman<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Kristina Ros<\/p>\n\n\n\n

Bearbetning: Kristina Ros & Marcus Carlsson i samarbete med ensemblen<\/p>\n\n\n\n

Regi: Marcus Carlsson<\/p>\n\n\n\n

Scenografi & kostymdesign: R\u00e5ger Johansson<\/p>\n\n\n\n

Komposition & ljuddesign: Liis Ring<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesign: Anna Wemmert<\/p>\n\n\n\n

Maskdesign: Josefin Eker\u00e5s<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Silan Maria Budak Rasch & Erik Lennerblad<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r 22\/3 2024<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 2\/5 p\u00e5 Masthuggsteatern i G\u00f6teborg och p\u00e5 turn\u00e9 <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n 14 \u00e5r – Med st\u00f6d av Kulturr\u00e5det, G\u00f6teborgs Stad & V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

B\u00f6rjar i en f\u00f6r mig ovanlig \u00e4nde genom att ge en kontext till regiss\u00f6ren, en 80-talist fr\u00e5n V\u00e4rmland jag bytte n\u00e5gra ord med precis innan vi steg in och satte oss p\u00e5 b\u00e4nkarna. Marcus Carlsson fanns p\u00e5 plats ocks\u00e5 under f\u00f6rmiddagen d\u00e5 man hade sin f\u00f6rsta premi\u00e4r, d\u00e5 med den unga m\u00e5lgruppen som publik. Visar sig vara debut f\u00f6r honom p\u00e5 Masthuggsteatern.<\/p>\n\n\n\n

Regiss\u00f6ren vars handlag jag kunnat studera i en handfull upps\u00e4ttningar \u00e4r lika aktiv p\u00e5 filmomr\u00e5det (prisad f\u00f6r kortfilm) och var tidigt i karri\u00e4ren ocks\u00e5 sk\u00e5despelare i mindre skala. Jag har recenserat lyckade upps\u00e4ttningar av Europas kniv <\/em>med Jakob Eklund i huvudrollen, Faces<\/em> p\u00e5 G\u00f6teborgs Dramatiska Teater samt Isadora & k\u00e4rleken <\/em>p\u00e5 Hagateatern. Vidare skrivit om den g\u00e5tfullt tredelade Shirins vargar <\/em>och om besvikelsen futtiga kammarspelet Helen och Agnes <\/em>genererade. Att han som kanske det f\u00f6rsta st\u00f6rre regiuppdraget gav sig p\u00e5 l\u00e4skiga Kentaur <\/em>(sett pj\u00e4sen med GDT f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan) kan ses som symtomatiskt. Carlsson tycks frapperande ofta dras till verk vilka rymmer kusliga inslag och destruktiva handlingar, ibland o\u00e5terkalleligt fatala. Romanen som manuset till Intet <\/em>baseras p\u00e5 kan inte betraktas som n\u00e5got annat \u00e4n en skr\u00e4ckhistoria. <\/p>\n\n\n\n

Janne Tellers s\u00e4gs ha revolutionerat genren sk\u00f6nlitteratur f\u00f6r ungdomar med den omskakande ber\u00e4ttelse som ryms mellan p\u00e4rmarna i Intet<\/em>. Kan vara v\u00e4rt att n\u00e4mna hennes anst\u00e4llning som r\u00e5dgivare i konflikthantering f\u00f6r EU och FN. Hon har publicerat en m\u00e4ngd ess\u00e4er och bott i m\u00e5nga l\u00e4nder i Europa och Afrika. F\u00f6rfattaren med r\u00f6tter i \u00d6sterrike och Tyskland bor f\u00f6r n\u00e4rvarande i New York. Sex romaner plus ett par novellsamlingar finns p\u00e5 den prisade 59-\u00e5ringens cv.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Vi sitter p\u00e5 l\u00e5ga b\u00e4nkar l\u00e4ngs tv\u00e5 v\u00e4ggar och tittar mot en ganska kal scen. Sk\u00e5despelarna agerar under en rektangul\u00e4r rigg. I ena h\u00f6rnet visar de p\u00e5 ett story-board med modell av ett danskt samh\u00e4llet, var kedjan av eskalerande h\u00e4ndelser \u00e4ger rum, var de involverade eleverna bor. Mikrofon och r\u00f6kmaskin anv\u00e4nds och framf\u00f6r allt Erik Lennblad tar spj\u00e4rn mot st\u00e4llningen, lyfter n\u00e5gra g\u00e5nger fr\u00e5n golvet f\u00f6r att illustrera sin redog\u00f6relse. Enaktaren har en idealisk l\u00e4ngd p\u00e5 70 minuter. <\/p>\n\n\n\n

Den eskalerande intrigen \u00e5terges v\u00e4xelvis av sk\u00e5despelarna. Pj\u00e4sen handlar om en yngling som deklarerar att str\u00e4vanden inte leder n\u00e5gon vart eftersom livet saknar mening. allt levande kommer ju f\u00f6rsvinna lyder hans krassa logik. Denne Pierre Anthon slutar skolan f\u00f6r att inreda sitt ovanifr\u00e5nperspektiv i ett plommontr\u00e4d. Klasskamraten Agnes tar d\u00e5 initiativ till att samla ihop en h\u00f6g av betydelser fr\u00e5n var och en i klassen, f\u00f6r att motbevisa tesen av f\u00f6rnekelse. Vad som b\u00f6rjar med \u00f6verkomliga offer av \u00e4godelar utvecklas omg\u00e5ende till en ruljans utom kontroll. Man utmanar varandra till allt gr\u00f6vre insatser i handlingar som ger best\u00e5ende men, somliga skulle kunna rubriceras som v\u00e5ldsbrott. Motvilligt offras oskuld och med minst lika stor v\u00e5nda en kroppsdel. Stegringen i klassen sipprar f\u00f6rst\u00e5s ut till slut. Polis kopplas in och media s\u00e4tter ig\u00e5ng att nysta i allt mer makabra f\u00f6rlopp.<\/p>\n\n\n\n

Att en roman f\u00f6r unga f\u00f6rfattas utan att f\u00f6rmedla hopp \u00e4r uppseendev\u00e4ckande. F\u00f6ljdriktigt uppstod en debatt n\u00e4r den kontroversiella boken publicerades 2000. En period var tydligen Jane Tellers roman indragen. Den danska f\u00f6rfattarens fiktion \u00e4r \u00e4nnu grymmare \u00e4n ber\u00e4ttelsen bearbetad f\u00f6r scen. F\u00f6rvisso finns ett par liknande exempel. Men det \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis att bryta mot en gyllene regel, att s\u00e5 h\u00e4r skoningsl\u00f6st exponera ett samlat motst\u00e5nd mot farlig nihilism. Och d\u00e4rmed agera kontraproduktivt, skapa en traumatisk backlash d\u00e4r anstiftaren Agnes sj\u00e4lvfallet inte kunnat f\u00f6rutse vilka proportioner h\u00f6gen av betydelser skulle anta. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hade \u00f6nskat mer dekor och framf\u00f6r allt fler gestaltande scener. Ist\u00e4llet f\u00e5r vi h\u00e5lla till godo med att duon p\u00e5 scen med livfullt \u00e5terger den allt mer skr\u00e4mmande handlingen. V\u00e5rt intresse bibeh\u00e5lls tack vare den dramatiska laddningen. Regiss\u00f6ren naglar fast oss med skildringar av grupptryck som g\u00e5r \u00f6verstyr. Noterar \u00f6verensst\u00e4mmelser med Flugornas herre <\/em>eller 5boys-com om krigets fasor i forna Jugoslavien speglade i lekande pojkars \u00f6gon, en upps\u00e4ttning jag s\u00e5g med st\u00f6rande ton\u00e5rstjejer 2012 p\u00e5 Backa Teater. <\/p>\n\n\n\n

Sk\u00e5despelarna \u00e4r i 30-\u00e5rs \u00e5ldern. De \u00e4r skickliga p\u00e5 att g\u00e5 in i beteenden av personer h\u00e4lften s\u00e5 gamla. Tajmingen fungerar f\u00f6rtr\u00e4ffligt f\u00f6r den v\u00e4lutbildade duon. Mimik och gester sitter, k\u00e4nns trov\u00e4rdiga i pendlingar av redovisande karakt\u00e4r till att dyka ner i elevers olika personligheter. Silan Maria Budak Rasch som varit med i ensemble p\u00e5 Backa verkar vara en oerh\u00f6rd spr\u00e5kbeg\u00e5vning. Den dansk-kurdiska sk\u00e5despelaren och mezzosopranen talar utan n\u00e5gon brytning och beh\u00e4rskar ytterligare flera spr\u00e5k. Erik Lennblad som setts i Molanders p\u00e5 SVT och engagerats av Masthuggsteatern ett par g\u00e5nger tidigare, har en s\u00e4rskild kvalitet som roar. Syftar p\u00e5 hur kompetent han \u00e4r p\u00e5 att frambringa olika tonfall med underst\u00f6djande motorik. Tappade r\u00e4kningen p\u00e5 hur l\u00e5ng rollista han betade av. En talang som driver ber\u00e4ttandet, g\u00f6r det mer eggande att ryckas med av. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Foton Lina Ikse<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Pelle Koppel efter Janne Tellers roman \u00d6vers\u00e4ttning: Kristina Ros Bearbetning: Kristina Ros & Marcus Carlsson i samarbete med ensemblen Regi: Marcus Carlsson Scenografi & kostymdesign: R\u00e5ger Johansson Komposition & ljuddesign: Liis Ring Ljusdesign: Anna Wemmert Maskdesign: Josefin Eker\u00e5s Medverkande: Silan Maria Budak Rasch & Erik Lennerblad Premi\u00e4r 22\/3 2024 Spelas till och med 2\/5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":{"0":"post-179113","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teaterrecension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179113","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=179113"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179113\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":179196,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/179113\/revisions\/179196"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=179113"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=179113"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=179113"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}