{"id":177797,"date":"2024-02-27T04:36:39","date_gmt":"2024-02-27T03:36:39","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177797"},"modified":"2024-02-28T03:20:17","modified_gmt":"2024-02-28T02:20:17","slug":"roas-av-hur-granslost-kreativt-ego-paverkar-sin-stackars-omgivning-broderna-mozart-pa-folkteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177797","title":{"rendered":"Roas av hur gr\u00e4nsl\u00f6st kreativt ego p\u00e5verkar sin stackars omgivning – Br\u00f6derna Mozart p\u00e5 Folkteatern"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foton Mats B\u00e4cker<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Efter ett filmmanus av Etienne Glaser, Suzanne Osten och Niklas R\u00e5dstr\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Scenbearbetning: Kristian Hallberg och Magnus lindman<\/p>\n\n\n\n

Regi: Frida R\u00f6hl<\/p>\n\n\n\n

Scenograf & kostymdesigner: Charlotta Nylund<\/p>\n\n\n\n

Ljusdesigner: Carina Backman<\/p>\n\n\n\n

Maskdesigner: Suz \u00c5berg<\/p>\n\n\n\n

Koreograf: Cecilia Milocco<\/p>\n\n\n\n

Musikaliskt arrangemang och musiker p\u00e5 scen: Joel Igor Hammad Magnusson<\/p>\n\n\n\n

Medverkande: Magnus Krepper, Sanna Hultman, Anna Lundstr\u00f6m, Nina Haber, Kjell Wilhelmsen, Jonas Sj\u00f6qvist, Lena B Nilsson, Andrea Edwards, Elsa Kihlberg (praktikant), Millan Baceckstr\u00f6m (praktikant p\u00e5 Operaprogram), Linnea Simon (praktikant p\u00e5 Operaprogram), Ludvig Stynsberg (praktikant) och Jonas Egfors (praktikant p\u00e5 Operaprogram) <\/p>\n\n\n\n

Urpremi\u00e4r 24\/2 2024 <\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 23\/3 p\u00e5 Stora scen, Folkteatern i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

. Kan omg\u00e5ende basuneras ut att scenversionen av Suzanne Ostens spelfilm fr\u00e5n 1986 v\u00e4ckte mitt gillande. Det tacksamt tokroliga spektaklet klarade i Frida R\u00f6hls regi av, av att under cirka tv\u00e5 timmar h\u00e5lla intresset uppe hos mig, i motsats till exempelvis R\u00f6varna <\/em>och nu senast Ett dr\u00f6mspel<\/em>. Bland premi\u00e4rpubliken fanns minst tre k\u00e4nda ansikten fr\u00e5n filmens rollista. Hade inte hunnit f\u00f6rbereda mig, varken sett om Br\u00f6derna Mozart <\/em>eller uppdaterat mig p\u00e5 operan Don Giovanni<\/em>. Recenserade f\u00f6rvisso h\u00e4rom \u00e5ret Hilda Hellwigs upps\u00e4ttning av Don Juan p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater. Minns att jag p\u00e5 bio s\u00e5g Br\u00f6derna Mozart <\/em>veckan efter att statsminister Olof Palme hade sett den p\u00e5 Grand. Mindre \u00e4n en halvtimme efter filmens slut begicks mordet p\u00e5 honom, ett d\u00e5d ocks\u00e5 mot Sverige vars s\u00e5riga trauma inte l\u00e4kt, s\u00e4rskilt inte som den st\u00f6rsta mordutredningen n\u00e5gonsin havererade. <\/p>\n\n\n\n

Bristf\u00e4lliga researchen g\u00f6r att jag inte kan peka ut de mest uppseendev\u00e4ckande till\u00e4ggen. Men det funkar utm\u00e4rkt att bevittna kaoset en ensemble och ett operahus drabbas av, n\u00e4r en gr\u00e4nsl\u00f6s h\u00e4rskare kr\u00e4ver att alla ska dansa efter hans pipa och realisera dennes vansinniga id\u00e9er. En \u00e4lskad Mozart-opera utan k\u00f6r och orkester och kanske till och med utan libretto? En parabel i light-tappning skulle kunna vara den autofiktion som Teatern <\/em>av Jenny Andreasson best\u00e5r av, d\u00e4r hennes planer p\u00e5 att s\u00e4tta upp en feministisk tolkning av Hamlet p\u00e5 Dramaten kraschade. Aprop\u00e5 minimala f\u00f6rberedelser k\u00e4ndes Magnus Kreppers r\u00f6st bekant. Men jag hade missat att just han skulle pocka p\u00e5 v\u00e5r odelade uppm\u00e4rksamhet. Till slut kom jag p\u00e5 vem han var han. Samme man jag tr\u00e4ffade p\u00e5 Glenn Miller Caf\u00e9 efter att jag intervjuat Lars Nor\u00e9n. Krepper hade vid det tillf\u00e4llet haft en dominerande roll i en Bj\u00f6rn Runge-upps\u00e4ttning p\u00e5 Studion p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater som blev f\u00f6r skr\u00e4mmande f\u00f6r somliga ber\u00e4ttade han.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c4mnet \u00e4r som sagt tacksamt att utg\u00e5 fr\u00e5n. Metaaspekten f\u00f6rekommer ju ofta inom filmens v\u00e4rld och p\u00e5 teatern. Konfliktfyllda filminspelningar och repetitionsperioder skildras storartat hos till exempel Fellini, Herzog, Bob Fosse och i Birdman <\/em>fr\u00e5n 2014. Publiken <\/em>av Lorca i omissk\u00e4nnlig regi av Suzanne Osten tillh\u00f6r de exempel p\u00e5 \u00f6verlag god scenkonst jag spontant kommer p\u00e5 fr\u00e5n G\u00f6teborg under 2000-talet, j\u00e4mte Sex roller s\u00f6ker en f\u00f6rfattare<\/em>, Fulltr\u00e4ffen Shoot – kameran g\u00e5r<\/em> baserad p\u00e5 samma nobelpristagare, P\u00e5kl\u00e4daren<\/em> och Erik Holmstr\u00f6ms snabbproducerade och mycket vitaliserande Don Quijote-<\/em>kreationer. <\/p>\n\n\n\n

Underrubriken p\u00e5 Folkteaterns lustiga spektakel med vassa undertoner lyder: ”en pj\u00e4s om att pl\u00e5ga sig sj\u00e4lv och alla andra”. Min entusiasm blandas samtidigt med en farh\u00e5ga att Hallberg\/ Lindmans finurliga och medvetet plumpa (vilket en uppburen recensent klassificerade som \u00f6nskv\u00e4rt obekv\u00e4m) bearbetning kan te sig alltf\u00f6r intern. D\u00e4rmed utest\u00e4nga teaterbes\u00f6kare vilka inte bryr sig lika mycket om en regiss\u00f6rers excentriska infall. Folkteaterns lunga som en tummelplats f\u00f6r diskussioner om arbetarr\u00f6relsen \u00e4r ett minne blott. Och med tanke p\u00e5 f\u00f6r samh\u00e4llet systemhotande problem, skulle dessa teaterlekar kunna betraktas som sl\u00f6seri med resurser. <\/p>\n\n\n\n

Mozarts musik \u00e4r som redan listats ut inte n\u00e5got huvudsp\u00e5r. Sj\u00e4lvklart f\u00f6rh\u00e5ller sig den gravt egensinnige regiss\u00f6ren (syftar p\u00e5 rollen Krepper v\u00e4llustigt v\u00e4ltrar sig i) och hans peppade ensemble till det av operakonn\u00e4s\u00f6rer \u00e4lskade partituret. Folkteatern ”husmusiker” Joel Igor Hammad Magnusson s\u00e4ger att han matat in det i ett musikprogram. Med analoga syntar har elektroniska arrangemang tillverkats. Resultatet \u00e4r fr\u00e4ckt och funktionellt om \u00e4n inte unikt. Associerar de mest medryckande partierna till aningen svulstigt sound \u00e1 la Pet Shop Boys. En anledning till att vi f\u00f6rm\u00e5r fokusera p\u00e5 vad p\u00e5g\u00e5r i ett svep, \u00e4r de arior som sj\u00f6ngs fr\u00e5n tre lovande studenter under utbildning i operaprogram. Utan att fullst\u00e4ndigt \u00e4ga scen utf\u00f6rs finfina insatser vilka resulterar i h\u00f6gst ber\u00e4ttigade appl\u00e5der.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

En annan framg\u00e5ngsfaktor r\u00f6r scenografin och den ytterligare fest-f\u00f6r-\u00f6gat dimension som utg\u00f6rs av kostym, mask och koreografi. Dubbelarbetande Charlotta Nylund f\u00f6rtj\u00e4nar att harangeras, inte minst f\u00f6r \u00f6verd\u00e5digt fyndig scenografi. T\u00e4nker att kulisserna med tyllbullar och rokokom\u00f6nster delvis alluderar p\u00e5 Confidencen och Drottningholmsteatern. Gradvisa inre och yttre s\u00f6nderfallet exponeras fyndigt. Finns ocks\u00e5 skr\u00e4mmande bilder att besk\u00e5da f\u00f6r den observante. Symboliken kring den s\u00e5 kallade Steng\u00e4sten och hur detta v\u00e4sen materialiseras tillf\u00f6r ocks\u00e5 sk\u00e4rpa till dramaturgin. <\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r veta att scener kommer virvla f\u00f6rbi utan logik eller sammanhang, likt de nedsinglande l\u00f6v som den ober\u00e4knelige Walter vill byta ut till sn\u00f6flingor vars gravitation ska stanna halvv\u00e4gs. Eller kommer han riva upp sitt beslut? I presentationen av dramats f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6respeglas att man bryter mot alla regelverk. Kaotiska repeterandet av Don Giovanni f\u00f6rsv\u00e5ras \u00e4n mer av att scenografen (Sanna Hultman) varken drar j\u00e4mt med konstn\u00e4rlige diktatorn eller Operans chef (Lena B Nilsson) och dessutom beh\u00f6ver f\u00e5 sina visioner godk\u00e4nda av Tekniske chefen. Att mitt p\u00e5 scen s\u00e5ga upp ett h\u00e5l som ska f\u00f6rest\u00e4lla en vattenfylld grav var i den notoriske f\u00f6rf\u00f6raren ska hamna, medf\u00f6r givetvis komplikationer, skrattframkallande s\u00e5dana n\u00e4r ingreppet ses som ett arbetsmilj\u00f6problem. Sanna Hultman, numera typecastad som frustrerat uppr\u00f6rd i olika positioner, g\u00f6r en av sina mest k\u00f6ttiga och underh\u00e5llande rolltolkningar p\u00e5 l\u00e4nge.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Inga tecken tyder p\u00e5 att uppkomna problem kan l\u00f6sas. \u00c5 andra sidan intr\u00e4ffar ibland konstn\u00e4rliga mirakel. Och m\u00e4nnen som bearbetat Br\u00f6derna Mozart <\/em>kan n\u00e4ppeligen skriva om filmmanuset. Publiken f\u00e5r helt enkelt f\u00f6ruts\u00e4tta att en v\u00e4g fram\u00e5t hittats sent i processen utan att vi bevittnar kreativa \u00f6ppningen. <\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6r estetik den omst\u00f6rtande Walter (Magnus Krepper) praktiserar? Jo detta poserande \u00fcberpretto sexualiserar instrument och kroppar, vill visa livet ist\u00e4llet f\u00f6r n\u00e5got f\u00f6rkonstlat, p\u00e5st\u00e5r att librettot m\u00e5ste kasseras eftersom det \u00e4r uselt, menar att Don Giovanni ska reflektera Mozarts liv genom att g\u00f6ras som ett dr\u00f6mspel, \u00f6nskar skapa scener med s\u00e5dan n\u00e4rvaro att tiden tycks ha stoppat upp (vilket han h\u00e4pen ser h\u00e4nda) och fordrar att ensemblen funderar p\u00e5 vad man kan \u00e5stadkomma. ”Vad g\u00f6r vi med v\u00e5rt konstn\u00e4rskap?” Huruvida resonemangen om kulturelit och att agera enligt Stanislavskijs metod, inf\u00f6rlivats i sceniska bearbetningen eller var med i filmmanus sv\u00e4var jag i ovisshet om. Kan d\u00e4remot fastsl\u00e5s att referensen till David Denciks yttre tillf\u00f6rts av duon som st\u00e5r f\u00f6r bearbetningen. Klokt att varva de m\u00e5nga egentligen f\u00e5niga, snuskiga och infantila infallen fr\u00e5n som det framst\u00e5r kontraproduktiv kraft (pj\u00e4sens huvudroll), med stimulerande och utmanande tankegods. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Till upps\u00e4ttningen har osedvanligt m\u00e5nga nya ansikten rekryterats, vilket i detta fallet uppskattas. De tre s\u00e5ngarna befinner sig l\u00e4ngst ner i hierarkin, agerar st\u00e4dpersonal, g\u00f6r som n\u00e4mnts goda insatser, Komiska beg\u00e5vningen Ludvig Stynsberg f\u00f6rkroppsligar den stackars orkestermedlemmen med sin omhuldade kontrabas, verkar h\u00e4mta n\u00e4ring ur Galenskaparnas mest f\u00f6ror\u00e4ttade typer. Kompenserar f\u00f6r tafattheten i sin funktion som skyddsombud, vilket genererar skrattsalvor. Veteranen Lena B Nilsson firar i vanlig ordning triumfer med sina sn\u00e4rtiga repliker och vidh\u00e4ngande kroppsh\u00e5llning som utstr\u00e5lar makt alternativt f\u00f6rvirring.. Av de fyra som i rollistan anges vara s\u00e5ngare sticker Kjell Wilhelmsen (k\u00e4nd fr\u00e5n Backa Teater och tv) ut mest som \u00f6mklig f\u00f6rf\u00f6rdelad varelse tillsammans med den besvikna figur Elsa Kihlberg \u00f6vertygande gestaltar. Anna Lundstr\u00f6ms spetsiga receptionist tillf\u00f6r en air av prosaiska bekymmer. <\/p>\n\n\n\n

Andrea Edwards, van vid att f\u00e5 \u00e4nnu mer utrymme, bottnar fullkomligt en central biroll. Hon kliver in i handlingen med osviklig pondus i egenskap av sanningss\u00e4gande Mozart himself. Tar nappatag med teamet och framf\u00f6r allt den ober\u00e4knelige Walter, vars mission synes vara att bryta mot normer och teaterns vedertagna konventioner. Redan i inledande scen n\u00e4r den coolt poserande, l\u00e4tt hjulbente regiss\u00f6ren g\u00f6r entr\u00e9 etablerar Magnus Krepper en gestalt som f\u00f6r konstens skull kr\u00e4ver underkastelse. Insk\u00e4rper i oss att Walter, som f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan skilt sig fr\u00e5n Marian (Nina Haber) inte \u00e4r n\u00e5gon ordin\u00e4r person. Karismatiska intrycket f\u00f6rst\u00e4rks av f\u00e4rdigheter som illusionist. Hade gl\u00f6mt av att den kompetensen finns i verktygsl\u00e5dan. Krepper tillh\u00f6r sedan V\u00e4gen ut <\/em>fr\u00e5n 1999 landets mest anlitade och fr\u00e4msta sk\u00e5despelare vad avser tv-serier och betydande filmroller. Han k\u00e4nns gjuten som den stundom obehaglige dompt\u00f6ren och b\u00f6r h\u00e4r betraktas som en publikmagnet. Mannen med rykte om sig att vara en m\u00e4stare p\u00e5 att skildra obehag g\u00f6r aldrig n\u00e5got halvhj\u00e4rtat, vilket framg\u00e5r i Frida R\u00f6hls lyckade regi. <\/p>\n\n\n\n

Foton: Mats B\u00e4cker<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter ett filmmanus av Etienne Glaser, Suzanne Osten och Niklas R\u00e5dstr\u00f6m Scenbearbetning: Kristian Hallberg och Magnus lindman Regi: Frida R\u00f6hl Scenograf & kostymdesigner: Charlotta Nylund Ljusdesigner: Carina Backman Maskdesigner: Suz \u00c5berg Koreograf: Cecilia Milocco Musikaliskt arrangemang och musiker p\u00e5 scen: Joel Igor Hammad Magnusson Medverkande: Magnus Krepper, Sanna Hultman, Anna Lundstr\u00f6m, Nina Haber, Kjell Wilhelmsen, […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,13624],"tags":[],"class_list":["post-177797","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177797","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=177797"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177797\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":177872,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177797\/revisions\/177872"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=177797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=177797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=177797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}