{"id":177745,"date":"2024-02-25T12:25:12","date_gmt":"2024-02-25T11:25:12","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177745"},"modified":"2024-02-25T12:25:12","modified_gmt":"2024-02-25T11:25:12","slug":"filmrecension-the-peasants-en-episk-roman-blir-ett-levande-konstverk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177745","title":{"rendered":"Filmrecension: The Peasants &#8211; en episk roman blir ett levande konstverk"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-177748\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-15.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"356\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-15.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-15-300x164.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p>The Peasants<br \/>\nBetyg 4<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 1 mars 2023<br \/>\nRegi DK Welchman och Hugh Welchman<\/p>\n<p>En episk roman av Nobelpristagaren W\u0142adys\u0142aw Reymont stiger in i konstverk som skildrar livet p\u00e5 den polska landsbygden &#8211; litteratur och konst m\u00f6ts och blir en film, rent bokstavligt dessutom. Konstverk f\u00e5r liv och m\u00e4nniskor och djur p\u00e5 tavlorna b\u00f6rjar r\u00f6ra p\u00e5 sig och tr\u00e4d r\u00f6r sig i vinden. Regiss\u00f6rsparet DK Welchman och Hugh Welchman \u00e4r tidigare k\u00e4nda f\u00f6r filmen Loving Vincent som totalt h\u00e4nf\u00f6rde <a href=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=110694\">Kulturbloggens recensent och gav den betyg 5 och skrev:<\/a><em>\u00c5rets och kanske till och med \u00e5rtiondets konstn\u00e4rligaste film, helt enkelt ett m\u00e4sterverk och en hyllning till konsten och Vincent van Gogh. Filmen \u00e4r skapad av hundra konstn\u00e4rer och allt i filmen, varenda filmsekvens, \u00e4r oljem\u00e5lningar.<\/em><\/p>\n<p>The Peasants \u00e4r ocks\u00e5 skapad av handm\u00e5lade oljem\u00e5lningar som m\u00e5lats \u00f6ver det inspelade materialet. Det \u00e4r gediget och det \u00e4r en stark och sorglig ber\u00e4ttelse om hur om\u00f6jligt det var f\u00f6r en kvinna att vara sj\u00e4lvst\u00e4ndig och ha konstn\u00e4rliga ambitioner i en fattig by under 1800-talet i Polen. Det \u00e4r utan tvekan ett imponerande filmarbete och en episk ber\u00e4ttelse med djup i d\u00e4r inget \u00e4r enbart svart eller vitt men d\u00e4r m\u00e4nniskor som springer i flock blir fruktansv\u00e4rda. Sk\u00e4let till att denna film inte f\u00e5r betyg 5 \u00e4r att de animerade sk\u00e5despelarna och milj\u00f6bilderna \u00e4r skakiga och ansiktena ser ut som AI-genererade bilder. Ofta \u00e4r det dock fantastiskt och oerh\u00f6rt lyckat och det k\u00e4nns som att konstverk f\u00e5r liv framf\u00f6r mina \u00f6gon.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-177749\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-2-4-300x162.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"162\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-2-4-300x162.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-2-4.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/>Handlingen utspelas i en liten by, Lipce, i Polen under sent 1800-tal. Jagna \u00e4r en ung kvinna som lever tillsammans med sin mamma. Hon \u00e4r en av byns vackra unga kvinnor men hon vill inte leva efter de regler som styr. Hon vill skapa, hon vill vara kreativ och hon vill inte gifta sig av materiella sk\u00e4l. Det fick dock inte utrymma f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndiga kvinnor i en s\u00e5dan by. <\/p>\n<p>Byns rikaste bonde Maciej Boryna, en \u00e4ldre man, har blivit \u00e4nkling. Omgivningen r\u00e5der honom att gifta om sig, fast han egentligen inte \u00e4r s\u00e5 intresserad. Han \u00e4r ganska n\u00f6jd med att ha vuxna barn och barnbarn. Borgm\u00e4staren \u00f6vertalar honom att fria till Jagna. Att fria betyder att komma med ett rent aff\u00e4rsf\u00f6rslag till Jagnas mamma. Maciej Boryna och Jagnas mamma skriver ett avtal om hur mycket mark som blir Jagnas n\u00e4r de gifter sig. D\u00e4rmed har Jagna inget val utan m\u00e5ste gifta sig.<\/p>\n<p>Maciej Boryna\u00e4r ingen ond man. Att Jagna inte \u00e4r k\u00e4r i honom \u00e4r inte n\u00e5got stort problem, egentligen. Det som st\u00e4ller till det \u00e4r att Jagna uppvaktas passionerat av Maciejs \u00e4ldste son Antek.<\/p>\n<p>Ber\u00e4ttelsen \u00e4r gripande, det tar tag i mig och jag skulle vilja tr\u00e4da in i konstverken, in i filmen, och prata m\u00e4nniskor tillr\u00e4tta. Ge Jagna st\u00f6d. Det \u00e4r fruktansv\u00e4rt att se hur bybor kan lura varandra och ljuga och egga upp varandra till hat. Det \u00e4r en tydlig metafor f\u00f6r hur hat \u00e4n idag kan s\u00e4tta fart och dominera en stor flock.<\/p>\n<p>Ber\u00e4ttelsens styrka \u00e4r att den \u00e4r m\u00e4nsklig och begriplig. Med m\u00e4nsklig menar jag b\u00e5de ur en skr\u00e4mmande och ur realistisk synvinkel. Ingen \u00e4r enbart god eller enbart ond, m\u00e4nniskorna drivs av olika krafter. Ibland g\u00f6r m\u00e4nniskor andra illa av r\u00e4dsla, ibland av bekv\u00e4mlighet, det skulle kosta f\u00f6r mycket att bryta byns oskrivna regler.<\/p>\n<p>Livet i byn \u00e4r inte bara tungt och arbetsamt med patriarkala strukturer, det k\u00e4nns ocks\u00e5 gl\u00e4dje, fest och musik. Om ett samh\u00e4lle enbart innebar s\u00e5dant som \u00e4r begr\u00e4nsande och gr\u00e5tt skulle m\u00e4nniskor inte finna sig i de regler som omg\u00e4rdar deras liv. Vi f\u00e5r ocks\u00e5 f\u00f6lja v\u00e4xlingarna mellan de fyra \u00e5rstiderna. Det \u00e4r mycket vackert m\u00e5lat, ofta har animat\u00f6rerna utg\u00e5tt fr\u00e5n konstverk och vi f\u00e5r f\u00f6ljande med p\u00e5 en odyss\u00e9 genom de fyra \u00e5rstiderna. <\/p>\n<p>Jagnas situation skulle utspelas i de flesta europeiska l\u00e4nder under 1800-talet &#8211; procentuellt sett bodde m\u00e5nga fler p\u00e5 landsbygd \u00e4n i st\u00e4der under den tiden \u00e4n idag. Patriarkala strukturer fanns ocks\u00e5 i st\u00e4der p\u00e5 den tiden men var nog \u00e4nnu mer utpr\u00e4glade i byar. <\/p>\n<p>Filmen \u00e4r vacker men ocks\u00e5 mycket sorglig och \u00e4nd\u00e5 bubblar lite hopp under utan. En episk romanserie blir ett levande konstverk.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" width=\"560\" height=\"315\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/ieeY4jUrMWs?si=hdXXeZHB3efseNa-\" title=\"YouTube video player\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>The Peasants Betyg 4 Svensk biopremi\u00e4r 1 mars 2023 Regi DK Welchman och Hugh Welchman En episk roman av Nobelpristagaren W\u0142adys\u0142aw Reymont stiger in i konstverk som skildrar livet p\u00e5 den polska landsbygden &#8211; litteratur och konst m\u00f6ts och blir en film, rent bokstavligt dessutom. Konstverk f\u00e5r liv och m\u00e4nniskor och djur p\u00e5 tavlorna b\u00f6rjar [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20,13624],"tags":[294,1728,1738,3009,9316,4415],"class_list":{"0":"post-177745","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-filmer","8":"category-recension","9":"category-film","10":"category-toppnytt","11":"tag-animerad","12":"tag-filmkritik","13":"tag-filmrecension","14":"tag-konst","15":"tag-nobelpristagare","16":"tag-polen","17":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177745","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=177745"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177745\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":177777,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177745\/revisions\/177777"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=177745"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=177745"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=177745"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}