{"id":177438,"date":"2024-02-20T18:44:34","date_gmt":"2024-02-20T17:44:34","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177438"},"modified":"2024-02-21T11:58:25","modified_gmt":"2024-02-21T10:58:25","slug":"foredomligt-musikaliskt-portratt-av-tove-jansson-hon-ar-som-havet-pa-goteborgs-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177438","title":{"rendered":"F\u00f6red\u00f6mligt musikaliskt portr\u00e4tt av Tove Jansson &#8211; &#8221;Hon \u00e4r som havet&#8221; p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"434\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428469397_18423037780025655_5884679658725957351_n-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-177439\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428469397_18423037780025655_5884679658725957351_n-1.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428469397_18423037780025655_5884679658725957351_n-1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>v 7 2024<\/p>\n\n\n\n<p>Lunchteater &#8211; G\u00f6teborgs Stadsteater<\/p>\n\n\n\n<p>Blir ibland lite orolig f\u00f6r att det kan uppfattas som om jag sysslar med att promota vissa kulturarbetare. Vad och vilka jag recenserar handlar mycket om slump, inbjudningar och positiva erfarenheter. Tycker det \u00e4r h\u00e4lsosamt att ventilera, kanske till och med problematisera v\u00e4nskapsband. Till syvende och sist handlar det dock f\u00f6r mig, om att  \u00e4gna sig \u00e5t f\u00f6reteelser v\u00e4rda nedlagd tid och anstr\u00e4ngning.  Blir s\u00e5 tom p\u00e5 inspiration av vad som visar sig mediokert, att jag helst vill slippa offra tid p\u00e5 att redovisa argument varf\u00f6r ett verk inte h\u00f6ll m\u00e5ttet. Amanda Arnborg &amp; Erik Bj\u00f6rksten har f\u00f6rekommit h\u00e4r ett antal g\u00e5nger, vilket beror p\u00e5 inbjudningar j\u00e4mte en lust att ta emot vad de g\u00f6r, eftersom  ett angel\u00e4get tilltal p\u00e5 i princip varje g\u00e5ng h\u00f6g niv\u00e5 \u00e4r standard hos dem.<\/p>\n\n\n\n<p>Med olika samarbetspartners har paret gjort Lunchteater-program med olika teman, ofta tillsammans med konstn\u00e4rlige ledaren Marie Delleskog. S\u00e5 ock i ink\u00e4nnande portr\u00e4ttet p\u00e5 den finlandssvenske f\u00f6rfattare och illustrat\u00f6r som ju blev en megak\u00e4ndis i och med skapandet av Mumintrollen. Den fj\u00e4rde personen p\u00e5 scen \u00e4r Ida G\u00f6rsch, initiativtagare till denna full\u00f6diga presentation i ord och ton,  huvudansvarig f\u00f6r inneh\u00e5llet. Jag s\u00e5g veckans avslutande f\u00f6rest\u00e4llning. M\u00e4rkte att flera kom fram efter\u00e5t och tackade f\u00f6r en exceptionellt bra Lunchteater. Kvartettens framtr\u00e4dande p\u00e5 den h\u00f6ga scenen lockade sammanlagt \u00f6ver femhundra (fullsatt) matg\u00e4ster vid lunchtid eller p\u00e5 AW.<\/p>\n\n\n\n<p>   <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"435\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428475057_18423037798025655_1064319003221235450_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-177444\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428475057_18423037798025655_1064319003221235450_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428475057_18423037798025655_1064319003221235450_n-300x201.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Omv\u00e4xling f\u00f6rn\u00f6jer! Den truismen tas det fasta p\u00e5. Kvinnorna turas smidigt om att ber\u00e4tta och ta ton. Ibland sjungs duett och minst en g\u00e5ng sjunger man unisont. Till sin hj\u00e4lp har de ett bildspel p\u00e5 backdrop.  N\u00e4r Amanda belyser den industri av prylar och verk som Mumintrollen genererat, beklagas att man p\u00e5 grund av r\u00e4ttighetssk\u00e4l inte kan visa n\u00e5gra bilder. Ackompanjerar g\u00f6r Erik s\u00f6ml\u00f6st p\u00e5 gitarr, munspel och dragspel samt enstaka g\u00e5ng Amanda med diskret pianospel.<\/p>\n\n\n\n<p> Borde kanske inte komma som en \u00f6verraskning. M\u00e5ste \u00e4nd\u00e5 verkligen understrykas vilka str\u00e5lande st\u00e4mmor vi h\u00f6r. Varje ord och nyans f\u00f6rmedlas med h\u00f6gsta h\u00f6rbarhet p\u00e5 ett frapperande vitalt vis. Ett omd\u00f6me som ocks\u00e5 fullt ut st\u00e4mmer vad betr\u00e4ffar de upplysningar vi f\u00e5r om Tove Jansson. Hennes bedrifter och \u00e5sikter, de m\u00e5nga konstn\u00e4rliga uttrycken och passionen f\u00f6r Paris och havet. Att l\u00e5ta tre r\u00f6ster bytas av f\u00f6r att ge h\u00e5llpunkter i biografin g\u00f6r att framst\u00e4llningen vibrerar, ett rikt liv dramatiseras med enkla medel. Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen f\u00f6rvandlar sig Amanda till huvudpersonen, \u00e5terger yttranden i jagform. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428361642_18423037771025655_1764180005475102598_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-177447\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428361642_18423037771025655_1764180005475102598_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/428361642_18423037771025655_1764180005475102598_n-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Ett tiotal s\u00e5nger\/ visor interfolierar ber\u00e4ttandet under den timsl\u00e5nga f\u00f6rest\u00e4llningen vars precision i anslaget \u00f6r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Det sjungs p\u00e5 svenska, franska och finska. Fyra av den portr\u00e4tterades texter har tonsatts av Erna Tauro. Deras samarbete kr\u00f6ntes ju av framg\u00e5ngen med <em>H\u00f6stvisa<\/em>, logiska finalen p\u00e5 <em>Hon \u00e4r som havet. <\/em>Ida G\u00f6rsch och hennes medskapare vet efter noggrann research vad som ska finnas p\u00e5 repertoaren, hur materialet ska s\u00e4ndas ut. Blir s\u00e5 tillfreds, s\u00e5 tacksam n\u00e4r proffsiga ut\u00f6vare med noga genomt\u00e4nkt rytm sammanst\u00e4ller sina produktioner. Noterar en osviklig, inarbetad tajming hos detta rutinerade g\u00e4ng, vars skiftningar av st\u00e4mning betonar att vi ser p\u00e5 lunchteater och inte p\u00e5 konsert med mellansnack. <\/p>\n\n\n\n<p>Marie redog\u00f6r f\u00f6r Tove Janssons passion f\u00f6r teater. Det citeras ur Mumin-bok d\u00e4r det lustiga begreppet &#8221;uppfostringsanstalt&#8221; ing\u00e5r. Kvinnorna avl\u00f6ser varandra med uppgifter om Tove Jansson, hennes dr\u00f6mmar, k\u00e4rleksliv, imponerande cv och var hon ville vistas. Framh\u00e5lls hur sj\u00e4lvst\u00e4ndig konstn\u00e4ren och f\u00f6rfattaren var. Jag har tyv\u00e4rr inte sett den biopic som kom f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. D\u00e4remot l\u00e4st ett par novellsamlingar. <em>Lyssnerskan <\/em>l\u00e4stes med beh\u00e5llning i lustl\u00e4sarcirkel. <em>Docksk\u00e5pet och andra ber\u00e4ttelser <\/em>finns i bokhyllan i en utg\u00e5va fr\u00e5n Bonniers 1978. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/424591228_951137143678699_5787778290378190919_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-177449\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/424591228_951137143678699_5787778290378190919_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/424591228_951137143678699_5787778290378190919_n-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Vill \u00e5nyo betona det ur ett vokalt perspektiv stora registret, vilket framkommer i f\u00f6ljsamma ackompanjemang av Erik Bj\u00f6rksten.  Den gemensamma bravaden i Arja Saijomaas paradnummer <em>Jag vill tacka livet<\/em>, finst\u00e4mda finalen som omn\u00e4mnts och anm\u00e4rkningsv\u00e4rda bedriften fr\u00e5n framf\u00f6r allt Ida i Bizets mest klassiska aria utg\u00f6r tre av topparna. Inf\u00f6rlivandet av <em>Satumaa\/ Sagolandet<\/em>, Finlands &#8221;nationaltango&#8221; skickar en f\u00f6rbindelse till ett annat Lunchteater-program jag skrivit om, n\u00e4mligen den sl\u00e4ktkr\u00f6nika Anna Heikkinen och L\u00e4ngtans Kapell turnerat med. Arctur Hern\u00e1ndez sk\u00f6tte som vanligt ljud och ljus med den \u00e4ran.<\/p>\n\n\n\n<p>Foton: (troligen) Arctur Hern\u00e1ndez <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>v 7 2024 Lunchteater &#8211; G\u00f6teborgs Stadsteater Blir ibland lite orolig f\u00f6r att det kan uppfattas som om jag sysslar med att promota vissa kulturarbetare. Vad och vilka jag recenserar handlar mycket om slump, inbjudningar och positiva erfarenheter. Tycker det \u00e4r h\u00e4lsosamt att ventilera, kanske till och med problematisera v\u00e4nskapsband. Till syvende och sist handlar [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-177438","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-film","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=177438"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177438\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":177463,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177438\/revisions\/177463"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=177438"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=177438"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=177438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}