Om alla bara drar<\/strong>
\nRegiss\u00f6r: Karin Wegsj\u00f6 och Nazira Abzalova
\nEn mycket \u00e4rlig och rakryggad ber\u00e4ttelse om att leva i ett omr\u00e5de som Tensta som av polis f\u00e5tt st\u00e4mpel som utsatt och farligt. Nazira bor med sin familj i Tensta och hon trivs. Hon och hennes familj har k\u00f6pt en bostadsr\u00e4tt i ett lugnare omr\u00e5de i Tensta. Hon har inrett l\u00e4genheten s\u00e5 hon \u00e4r n\u00f6jd och k\u00e4nner sig hemma och hon tycker om grannarna.
\nEn dag n\u00e4r hon och hennes familj varit ute och handlat och ska parkera bilen har n\u00e5gra g\u00e4ngkriminella ungdomar parkerat sin bil p\u00e5 deras p-plats. En av dessa tv\u00e5 unga g\u00e4ngkriminella viftar med ett vapen och hotar dem. Varken Nazira, hennes man eller tv\u00e5 sm\u00e5 barn k\u00e4nner dessa tv\u00e5 kriminella.<\/p>\nNazira och hennes man polisanm\u00e4lde h\u00e4ndelsen. Beh\u00f6ver jag ens n\u00e4mna att polisen inte grep de hotfulla ungdomarna som viftade med vapen? Polisen gjorde ingenting mer \u00e4n sparade anm\u00e4las som ett \u00e4rende.<\/p>\n
Allt eskalerar. P\u00e5 lekplatsen och n\u00e4ra grillplatsen d\u00e4r familjerna i omr\u00e5det brukar umg\u00e5s h\u00e4nger numer unga som s\u00e4ljer knark. N\u00e4r Nazira ringer polisen och ber dem \u00e5tminstone f\u00e5 knarkf\u00f6rs\u00e4ljaren att flytta p\u00e5 sig h\u00e4nder ingenting.<\/p>\n
Polis g\u00f6r ingenting, politiker g\u00f6r ingenting. Och v\u00e5ldet \u00f6kar och blir v\u00e4rre med d\u00f6ds-skjutningar b\u00e5de i Tensta och andra f\u00f6rorter. En dag blir en ung man som inte ens var med i ett g\u00e4ng skjuten till d\u00f6ds i Tensta. Han r\u00e5kade bara befinna sig p\u00e5 fel plats vid fel tidpunkt.<\/p>\n
Mer och mer av infrastrukturen i Tensta l\u00e4ggs ned. Gymnasiet som var en s\u00e5dan satsning flyttar och Lidl flyttar. Ingen vill bege sig till Tensta.<\/p>\n
Nazira \u00e4lskar sitt omr\u00e5de och trivs med sina grannar men n\u00e5gonstans g\u00e5r det en gr\u00e4ns vad en barnfamilj orkar med.<\/p>\n
P\u00e5 Tempos hemsida st\u00e5r:
\nOm alla bara drar \u00e4r en k\u00e4rleksf\u00f6rklaring till Tensta, skildrat ur ett inifr\u00e5nperspektiv.<\/em>
\nDokument\u00e4ren \u00e4r mer \u00e4n s\u00e5. Det \u00e4r en skildring av hur polis och politiker tycks ha gett upp. En skildring av att n\u00e4r polis inte tar itu med n\u00e4r n\u00e5gon viftar med vapen g\u00e5r det inte att stoppa eskalering. N\u00e4r att hota med ett vapen inte l\u00e4ngre r\u00e4knas som grovt nog f\u00f6r att polis ska ingripa, d\u00e5 har samh\u00e4llet misslyckats. Eller om det till och med \u00e4r \u00e4nnu v\u00e4rre: n\u00e4r det sker i fel omr\u00e5de finns det inga resurser. Vad hade h\u00e4nt om en familj i ett omr\u00e5de med h\u00f6g medelinkomst hade blivit hotad p\u00e5 samma s\u00e4tt? Det t\u00e5l att fundera p\u00e5.<\/p>\nDet om\u00e4tbara<\/strong>
\nRegiss\u00f6r: Nils Petter L\u00f6fstedt
\nNils Petter L\u00f6fstedts f\u00f6r\u00e4ldrar har b\u00e5da arbetat inom det som kallas ”v\u00e5rd och omsorg”. Den ena har arbetat som f\u00f6rskoll\u00e4rare, den andra som arbetsterapeut inom psykiatrin. N\u00e4r de g\u00e5r i pension best\u00e4mmer han sig f\u00f6r att skildra arbetet inom v\u00e5rd och omsorg, att lyfta fram alla de som arbetar d\u00e4r och \u00e4lskar sitt jobb och \u00e4r engagerade, trots att de tillh\u00f6r de mer l\u00e5gavl\u00f6nade i samh\u00e4llet.
\nDet \u00e4r en imponerande inspelning som p\u00e5g\u00e5tt under m\u00e5nga \u00e5r. N\u00e4r covid-pandemin slog till fick han inte l\u00e4ngre komma in och film p\u00e5 \u00e4ldreboenden eller f\u00f6rskolor. D\u00e5 fick han l\u00f6sa det genom att f\u00e5 personal att filma. En annan stor utmaning har varit att f\u00e5 tillst\u00e5nd att filma. Alla chefer p\u00e5 alla niv\u00e5er och all personal m\u00e5ste godk\u00e4nna att han kommer in med filmteam. F\u00f6r\u00e4ldrar till de barn som ska filmas m\u00e5ste ge godk\u00e4nnande och alla patienter eller brukare och deras anh\u00f6riga.<\/p>\nDet \u00e4r en stark dokument\u00e4r. I f\u00f6rsta delen m\u00f6ter vi flera mycket engagerade m\u00e4nniskor som jobbar d\u00e4r. Men allteftersom tiden g\u00e5r kommer problem. V\u00e5rd och omsorg f\u00e5r mindre resurser och barngrupperna blir st\u00f6rre och allt f\u00e4rre personal ska ta hand om allt fler beh\u00f6vande. F\u00f6r att inte tala om hemtj\u00e4nsten som \u00e4r vidrigt behandlad. Vi f\u00e5r se hur personal inom hemtj\u00e4nsten kan ha nio minuter p\u00e5 sig f\u00f6r att duscha en beh\u00f6vande. Att ge medm\u00e4nsklighet, att ha tid att bara prata en stund och inte beh\u00f6va utf\u00f6ra allt i rask takt – det finns inte med i planeringen. Vad som inte tas upp \u00e4r att f\u00f6rmodligen f\u00e5r de som sitter p\u00e5 h\u00f6ga chefsposter inom v\u00e5rd och omsorg h\u00f6gre bonus och mer betalt ju mer de kan sk\u00e4ra ned p\u00e5 kostnader f\u00f6r personal.<\/p>\n
N\u00e4r jag ser hur tjugo sm\u00e5knattar p\u00e5 f\u00f6rskolan f\u00e5r l\u00e4gga sig p\u00e5 golvet p\u00e5 varsin liten matta som liknade yogamattor f\u00f6r att sova middag blir jag p\u00e5mind om varf\u00f6r jag och mina v\u00e4nner valde att ha v\u00e5ra barn p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrakooperativ. D\u00e5 kunde vi v\u00e4lja bort s\u00e5 stora barngrupper och vi kunde prioritera att ha tid f\u00f6r v\u00e5ra barn.<\/p>\n
En ung kvinna p\u00e5 en f\u00f6rskola s\u00e4ger i filmen att hon alltid vetat att hon vill jobba med barn. Hon vill vara med och hj\u00e4lpa dem att bli bra vuxna. Det \u00e4r fint sagt men jag skulle inte vilja att n\u00e5gon annan \u00e4n jag och min man \u00e4r de som st\u00e5r v\u00e5ra barn n\u00e4rmast. S\u00e5 jag \u00e4r lite skeptisk till att samh\u00e4llet ska ta \u00f6ver barnens trygghet och barnens v\u00e4g in i samh\u00e4llet. Och v\u00e4rre har det blivit d\u00e5 resurserna minskat och det blir st\u00f6rre barngrupper och f\u00e4rre personal.<\/p>\n
I programmet st\u00e5r att filmskaparen Nils Petter L\u00f6fstedt skildrar den hoppl\u00f6sa kampen mot samtidens tidm\u00e4tningar och effektivisering. Det g\u00f6r han, mycket v\u00e4l och tydligt. Detta \u00e4r en stark dokument\u00e4r som jag hoppas n\u00e5r ut till m\u00e5nga och jag hoppas den kan s\u00e4tta ig\u00e5ng diskussioner kring f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r v\u00e5rd och omsorg. Att ha tid f\u00f6r att m\u00f6ta en annan m\u00e4nniska ska inte m\u00e4tas i minuter.<\/p>\n
Meteoriten<\/strong>
\n\u200bRegiss\u00f6r: Johan Palmgren och Isabel Andersson
\nOm det absurda i att n\u00e5gon kan anse sig \u00e4ga rymden. Vem \u00e4ger meteoriter som faller fr\u00e5n himlen?<\/p>\nEn meteorit f\u00f6ll n\u00e5gonstans i trakten kring Enk\u00f6ping och Uppsala. M\u00e5nga rymd-intresserade begav sig ut och letade. Tv\u00e5 entusiaster, varav en har en rej\u00e4l akademisk examen i geologi, hittar stenen. Nu r\u00e5kar det finns en greve som \u00e4ger marken d\u00e4r denna stora j\u00e4rnmeteorit hittas. Stenbumlingen v\u00e4ger fjorton kilo. Greven anser att \u00e4gander\u00e4tten \u00e4r en viktig princip och han startar en r\u00e4ttsprocess f\u00f6r att kr\u00e4va att han f\u00e5r meteoriten som de tv\u00e5 entusiasterna sk\u00e4nkt till vetenskapen och Naturhistoriska museet, f\u00f6r att viktig forskning ska kunna g\u00f6ras och alla ska kunna f\u00e5 se meteoriten.<\/p>\n
Greven bryr sig inte ett dugg om att de tv\u00e5 som hittade stenen inte alls \u00e4r lika rika som han utan tvingar dem att g\u00e5 till domstol och betala advokater. Det \u00e4r helt sjukt. Detta har h\u00e4nt och h\u00e4nder i Sverige idag. Det \u00e4r som om det vore en absurd komedi. Greven planerar ett monument p\u00e5 platsen d\u00e4r meteoriten hittades. Han bjuder in tv och tidningar f\u00f6r att fira meteoriten, han l\u00e5ter en s\u00e4rskilt t\u00e5rta bakas f\u00f6r att fira meteoriten. Han g\u00f6r helt klart business av det hela.<\/p>\n
Dokument\u00e4ren st\u00e4ller viktiga fr\u00e5gor om \u00e4gander\u00e4tten och visar hur v\u00e5r lag har luckor som m\u00e5ste fyllas i. Vem \u00e4ger rymden? Vad s\u00e4ger att en greve som \u00e4rvt sin mark och sitt herres\u00e4te har r\u00e4tten till allt som rymden placerar p\u00e5 hans mark? Hur kommer det sig ens att n\u00e5gra sl\u00e4kter kan \u00e4ga mark i m\u00e5nga generationer? Det \u00e4r film som s\u00e4tter ig\u00e5ng m\u00e5nga funderingar,<\/p>\n
Blix Not Bombs<\/strong>
\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/unnamed-13-201x300.jpg\")
Regiss\u00f6r: Greta Stocklassa
\nBlix Not Bombs \u00e4r ett djupg\u00e5ende intervjuportr\u00e4tt av den svenske toppdiplomaten Hans Blix som h\u00f6ll v\u00e4rldshistorien i sina h\u00e4nder f\u00f6r drygt tjugo \u00e5r sedan.<\/p>\nGreta Stocklasa, filmens regiss\u00f6r, hade precis fyllt \u00e5tta \u00e5r n\u00e4r flygplanen kraschade in i World Trade Center den 11 september 2001. Under de efterf\u00f6ljande m\u00e5naderna s\u00e5g hon hur den svenska diplomaten Hans Blix blev en central del i den globala krisen. I det nuvarande politiska klimatet f\u00e5r Greta id\u00e9n om att h\u00f6ra av sig till Hans, som nu \u00e4r 94 \u00e5r gammal, f\u00f6r att se om han kan hj\u00e4lpa henne f\u00f6rst\u00e5 sig p\u00e5 v\u00e4rlden.<\/p>\n
Filmen hade v\u00e4rldspremi\u00e4r vid CPH:DOX i t\u00e4vlan och \u00e4r nominerad till den tjeckiska motsvarigheten till v\u00e5r Guldbagge, Tjeckiska lejonet (\u010cesk\u00fd lev) \u2013 en \u00e5rlig utm\u00e4rkelse som bel\u00f6nar prestationer inom film och TV. Det \u00e4r den h\u00f6gsta utm\u00e4rkelsen inom film som delas ut i Tjeckien. Juryn best\u00e5r av medlemmar i den tjeckiska film- och tv-akademin (\u010cFTA).<\/p>\n
En stor del av filmen \u00e4gnas \u00e5t tiden efter elfte september och attacken mot World Trade Center. Iraks diktator Saddam Hussein var en besv\u00e4rlig diktator. USA och flera l\u00e4nder h\u00e4vdade att han hade massf\u00f6rst\u00f6relsevapen. Hans Blix, den svenske toppdiplomaten, hade egentligen g\u00e5tt i pension men han gick med p\u00e5 att leda FN:s inspektionskommission f\u00f6r k\u00e4rnvapen f\u00f6r att utreda om Irak hade k\u00e4rnvapen.<\/p>\n
Vi som kan historien vet att inspektionen inte hittade n\u00e5gra bevis f\u00f6r att det fanns k\u00e4rnvapen i Irak men det \u00e4r ju inte samma sak som att det inte fanns. USA och Storbritannien valde att attackera Irak och Saddam Hussein f\u00f6ll. Greta Stocklasa menar denna amerikanska invasion \u00e4r orsaken till det som h\u00e4nder i v\u00e4rlden idag. Men hon gl\u00f6mmer att Saddam Hussein var en diktator och det fanns m\u00e4nniskor som flydde fr\u00e5n Irak under hans regim. Vi vet ju ocks\u00e5 vad han var kapabel till. Vem har gl\u00f6mt sasattacken i Halabja den 16 mars 1988, i samband med kriget mellan Iran och Irak. Iraks arm\u00e9 bombarderade d\u00e5 staden Halabja i Irakiska Kurdistan i norra Irak med giftgaser, vilket kr\u00e4vde cirka 5.000 m\u00e4nniskoliv; tre fj\u00e4rdedelar av dem var kvinnor och barn.<\/p>\n
Det \u00e4r tydligt att Greta Stocklasa best\u00e4mt sig f\u00f6r sin bild av vad som h\u00e4nt och hur det p\u00e5verkat nutiden. Hon menar tydligt att om USA med allierade inte hade g\u00e5tt in i Irak hade v\u00e4rlden idag varit mer fredlig. Jag har sv\u00e5rt att se hur hon kan dra paralleller till invasionen av Irak med Putins invasion av Ukraina. Det \u00e4r trots allt tv\u00e5 v\u00e4ldigt olika skeenden.<\/p>\n
Men \u00e4ven om jag inte h\u00e5ller med om hennes analys ger filmen ger underlag f\u00f6r viktiga diskussioner och visar m\u00e5nga klipp fr\u00e5n tiden f\u00f6re USA:s invasion av Irak, mycket som jag som har \u00e5ldern inne minns s\u00e5 v\u00e4l. Vad jag ocks\u00e5 minns var flera tv-klipp fr\u00e5n bland annat Iraks statliga tv d\u00e4r Saddam Hussein uttalade sig oerh\u00f6rt skr\u00e4mmande med hot om vad han skulle g\u00f6ra med v\u00e4stv\u00e4rlden. S\u00e5dana filmklipp finns dock inte med i filmen, s\u00e5 det \u00e4r uppenbart att filmen skildrar regiss\u00f6rens \u00e5sikt. Det g\u00f6r ingenting. Det \u00e4r viktiga fr\u00e5gor som filmer tar upp och som \u00e4r viktiga att reflektera kring och prata om. Och framf\u00f6r allt skulle v\u00e4rlden beh\u00f6va fler som Hans Blix som inte rusar in och tar beslut utan s\u00f6ker sanningen noggrant. V\u00e4rlden skulle helt klart beh\u00f6va fler noggranna toppdiplomater.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/tempo2024.png\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/Broderna_Andersson_ett-edited-768x432-1-300x169.jpg\")
Br\u00f6derna Andersson,<\/strong> i regi av Johanna Bernhardson, skildrar ett m\u00f6te med fyra br\u00f6der: Kjell, Leif, Ronny och Roy Andersson. De v\u00e4xte alla upp i under 1940- och 1950-talet i ett arbetarklass-omr\u00e5de i G\u00f6teborgstrakten. De bodde med sina f\u00f6r\u00e4ldrar i tv\u00e5 rum och k\u00f6k, f\u00f6r\u00e4ldrarna sov i det ena rummet och br\u00f6derna i det andra.<\/p>\n