{"id":177003,"date":"2024-02-12T05:57:44","date_gmt":"2024-02-12T04:57:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177003"},"modified":"2024-02-13T12:41:13","modified_gmt":"2024-02-13T11:41:13","slug":"rexed-briljerar-i-hejdlost-manus-om-absurd-maktutovning-hilda-pa-goteborgs-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=177003","title":{"rendered":"Rexed briljerar i hejdl\u00f6st manus om absurd maktut\u00f6vning – Hilda p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
pressfoton Ola Kjelbye<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av Marie NDiaye<\/p>\n\n\n\n

Koncept: K. Polyfon<\/p>\n\n\n\n

Regi: Gustav Englund<\/p>\n\n\n\n

Scenografi och kostym: Annika Tosti<\/p>\n\n\n\n

Ljus: Mira Svanberg<\/p>\n\n\n\n

Ljud och komposition: Niclas Anderstedt Lindgren<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Eva Rexed, Jesper S\u00f6derblom och Isabelle Grill<\/p>\n\n\n\n

Sverigepremi\u00e4r 10\/2 2024<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 9\/3 p\u00e5 Lilla scen G\u00f6teborgs Stadsteater<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Enaktaren s\u00e4tts upp l\u00e4ngst ner i en del av teatern som renoverades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Nytt f\u00f6r denna produktion vars premi\u00e4r var uppskjuten, \u00e4r att publiken sitter p\u00e5 tv\u00e5 b\u00e4nkrader i tre v\u00e4derstreck. Vi sitter t\u00e4tt, i l\u00e4ngden t\u00e4mligen obekv\u00e4mt f\u00f6r ryggen. Det \u00e4r nog ett avsiktligt grepp f\u00f6r att vi ska k\u00e4nna oss drabbade av den gradvisa perversa p\u00e5sp\u00e4dningen av ett arbetsgivarkontrakt, den process av lidande som p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 scen. \u00c5sk\u00e5darna kommer f\u00f6rmodligen n\u00e4rmare sk\u00e5despelarna \u00e4n vad som n\u00e5gonsin skett i huset, p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minner om hur Backa Teater ibland inr\u00e4ttat publikplatserna. Scenografin \u00e4r minimal med tv\u00e5 stolar i tr\u00e4, en v\u00e4gg med tr\u00e4ribbor vars \u00f6ppna fyrkanter \u00e4r \u00f6verdragna av plast. Den minst sagt sterila milj\u00f6n belyses med skarpt vitt ljus. I exceptionellt h\u00f6g grad g\u00e5r K. Polyfons estetik ut p\u00e5 att kontinuerligt uppr\u00e4tta \u00f6verenskommelser med publiken. Ocks\u00e5 s\u00e5 som pj\u00e4sen skrivits kr\u00e4vs det att vi f\u00f6rest\u00e4ller oss ett p\u00e5g\u00e5ende skeende, ett f\u00f6rlopp som det kontinuerligt refereras till. H\u00e4ndelser \u00e5terber\u00e4ttas ist\u00e4llet f\u00f6r att gestaltas. Och publiken m\u00e5ste g\u00e5 med p\u00e5 att en person skadat sig fast det inte framg\u00e5r, samma sak med yttrandet om att Hildas syster skulle vara slank. <\/p>\n\n\n\n

Dramatikern och f\u00f6rfattaren Marie NDiaye v\u00e4xte upp med fransk mamma och en fr\u00e5nvarande far fr\u00e5n Senegal. 56-\u00e5ringen som erh\u00e5llit Goncourtpriset har gett ut \u00f6ver femton prosaverk plus fyra pj\u00e4ser och filmmanus, vilket gjort henne till en respekterad r\u00f6st i Frankrike. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att Hilda <\/em>utg\u00f6r debuten, ursprungligen skriven som radioteater. Pj\u00e4sen liknar mer en speedad monolog \u00e4n ett m\u00e4rkligt kammarspel, med tanke p\u00e5 f\u00f6rdelningen av repliker. Motorn, Mme. Lemarchand st\u00e5r sannolikt f\u00f6r mer \u00e4n 95% av inneh\u00e5llet i manus med sitt allt mer f\u00f6rryckta s\u00e4tt att ber\u00e4ttiga sitt handlande, sitt f\u00f6rvirrade argumenterande. Hon blir till symbol i ett id\u00e9drama, en karikatyr p\u00e5 en narcissistisk despot utan social f\u00f6rankring, vilket inneb\u00e4r att Hilda <\/em>inte kan rubriceras som psykologisk realism. Underrubriken \u00e4r ”en mardr\u00f6mslik thriller om \u00f6ver- och underordning”.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Dramat s\u00e4tts i rullning n\u00e4r madame verkar ha tappat kontakten med verkligheten. Eskalerande bokstavsdiagnos g\u00f6r \u00f6verklasskvinnan provocerande gr\u00e4nsl\u00f6s. S\u00e4ger sig l\u00f6sa ekonomisk knipa f\u00f6r familjef\u00f6rs\u00f6rjaren Frank genom att l\u00e4gga beslag p\u00e5 hans fru Hilda. Beg\u00e4r att hon ska tj\u00e4na som hush\u00e5llerska och nanny. Varit f\u00f6rutseende i planeringen och placerat Hildas egna barn p\u00e5 f\u00f6rskola, n\u00e4ra det fashionabla omr\u00e5de d\u00e4r arbetsk\u00f6paren bor med upptagen make och barn. Trots att anst\u00e4llningen utvecklas till ett alltmer uppslukande projekt med drag av Pinters bisarrerier och klassm\u00e4ssiga bildningsresan hos Shaw (Pygmalion<\/em>) och i praktiken som att skaffa sig en slav; p\u00e5st\u00e5r Mrs. Lemarchand att hon vet allt om lidande. H\u00e4vdar att det ska ses som en v\u00e4lg\u00e4rning, att hon l\u00e4t bli att rekrytera en l\u00e4gre st\u00e5ende invandrare vars anspr\u00e5k skulle vara v\u00e4sentligt l\u00e4gre.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5gverksarbetaren Frank blir en alltmer deprimerad mottagare av den v\u00e4lvillige slav\u00e4garens utgjutelser n\u00e4r betalningen \u00f6verl\u00e4mnas kontant, tvingas h\u00f6ra om Hildas f\u00f6rehavanden insp\u00e4rrad p\u00e5 arbetsplatsen. Undfallenheten p\u00e5g\u00e5r l\u00e4nge f\u00f6r att slutligen samlas ihop till motst\u00e5nd, till d\u00f6dshot. N\u00e4r hans sv\u00e4gerska uppenbarar sig (Isabelle Grill i en perifer roll) sker en dramatisk knorr, styrkef\u00f6rh\u00e5llandet rubbas. Franks reaktioner ter sig inte s\u00e4rskilt sannolika. \u00c5 andra sidan \u00e4r hans kvalfyllda maktl\u00f6shet – tilltar efter sjukskrivning p\u00e5 grund av olycksfall p\u00e5 jobbet – mer trov\u00e4rdig \u00e4n det bakv\u00e4nda resonerande den mentalt st\u00f6rda madame Lemarchand \u00e4gnar sig \u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

Dramatikerns koloniala kritiska perspektiv g\u00f6r sig indirekt g\u00e4llande. Mest uppseendev\u00e4ckande i den maktfullkomlige exploat\u00f6rens filosofi, \u00e4r att ett par g\u00e5nger betonas av den orerande dominanten i i pj\u00e4sen att politiskt befinner hon sig till v\u00e4nster. F\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 hyckleriet inom woke-r\u00f6relsen. De vilka stoltserar med r\u00e4tt v\u00e4rdegrund, men aktivt undviker s\u00e5 kallade utsatta omr\u00e5den och fram till nyligen f\u00f6rnekade misslyckad integration. Den mest bef\u00e4ngda uppfattningen fr\u00e5n den som dikterar villkoren \u00e4r att Frank vars liv slagits i spillror, har behandlats som en j\u00e4mlike. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Hur groteskt manus \u00e4n kan f\u00f6refalla har det avsev\u00e4rda kvaliteter, maktens korrumperande frestelser avsl\u00f6jas skoningsl\u00f6st. Det kryllar av giftig dubbelmoral. P\u00e5 ett teoretiskt plan understryker h\u00e4rskaren att Hilda inte f\u00e5r l\u00e5ta sig utnyttjas. I praktiken v\u00e4dras tv\u00e4rtom ett missn\u00f6je med hennes person, eftersom hon n\u00f6jer sig med att utf\u00f6ra plikter oklanderligt och vill beh\u00e5lla sin sj\u00e4l. N\u00e4r den f\u00f6r\u00f6dande gr\u00e4nsl\u00f6sheten tilltar hos befallande part, insisteras p\u00e5 att ha betalat f\u00f6r hundraprocentig n\u00e4rvaro, att Hilda (hur m\u00e5nga g\u00e5nger yttras namnet i pj\u00e4sen?) som ocks\u00e5 blir ett kroppsligt projekt med p\u00e5tvingad ny stil, m\u00e5ste foga sig. I l\u00e4ngden blir det alltf\u00f6r m\u00e5nga \u00f6verdrifter att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Vid en n\u00e4rmare analys inser man att hon inte \u00e4r tillr\u00e4knelig, saknar kapacitet f\u00f6r den st\u00e4llning hon er\u00f6vrat, sannolikt genom gifterm\u00e5l.. Ur den aspekten kan inte pj\u00e4sen tas p\u00e5 allvar, vilket p\u00e5pekas i Variety efter premi\u00e4ren i USA.<\/p>\n\n\n\n

Vibrerar verkligen om Eva Rexeds gestaltning av en st\u00f6rd individ som \u00e5 det gr\u00f6vsta missbrukar sin position. Tror inte jag sett henne p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater tidigare. Frilansaren har gjort avtryck i s\u00e5v\u00e4l frigrupper som p\u00e5 film och tv och p\u00e5 Riksteatern och Dramaten. Vilken bedrift att i sent skede ers\u00e4tta i huvudrollen, l\u00e4ra sig framv\u00e4llande haranger , genomg\u00e5ende utan motrepliker att h\u00e4nga upp framforsande meningar p\u00e5. Mycket imponerande! Och tillsammans med regiss\u00f6r och team har Rexed snillrikt kommit fram till hur replikerna ska avlossas, med vilken impulsiv energi och hur ofta med byte av temperament. M\u00e5nga tv\u00e4ra kast f\u00f6rekommer.<\/p>\n\n\n\n

Har sannolikt varit en rej\u00e4l utmaning f\u00f6r hennes motspelare Jesper S\u00f6derblom att vara s\u00e5 avvaktande och icke-verbal. Torde vara extremt anstr\u00e4ngande att instrueras agera \u00e5terh\u00e5llsamt, med endast glimtvisa utbrott. F\u00f6r mig har han varit en favorit i drygt ett tiotal ledande roller under sin tid i fasta ensemblen. Vrede och resignation g\u00e5r h\u00e4r hand i hand, endera uttryck v\u00e4ger \u00f6ver. \u00d6vertygar allra mest genom att framh\u00e4va ober\u00e4knelig aspekt och hur Frank pl\u00e5gas, Rollfigurens tillst\u00e5nd efter en alltmer ensidig uppg\u00f6relse, framst\u00e4lls ned ob\u00f6nh\u00f6rlig sk\u00e4rpa, i successivt framtagna r\u00f6relser vilka indikerar att han imploderar. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Rytmen \u00e4r tyv\u00e4rr inte idealisk, vilket g\u00f6r att det blir f\u00f6r utdraget innan uppl\u00f6sningen. F\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver att regiss\u00f6ren inte insett att pj\u00e4sen tappar i densitet sista fasen. Man hade tj\u00e4nat p\u00e5 att korta l\u00e4ngden med \u00e5tminstone en kvart. Laborerande med ljus och r\u00f6k j\u00e4mte dramatisk f\u00f6rh\u00f6jning med tonal komposition och sm\u00e4rre ljudeffekter bidrar delvis till en slags thriller-st\u00e4mning. Anv\u00e4ndandet av dessa effekter har dock marginell inverkan p\u00e5 helheten. Vissa inv\u00e4ndningar till trots rekommenderas upps\u00e4ttningen. T\u00e5l att upprepas hur exklusivt det k\u00e4ndes att kunna studera sk\u00e5despelarnas agerande, p\u00e5 s\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll att de rent bokstavligt ibland var inom r\u00e4ckh\u00e5ll. Och Eva Rexed \u00e5stadkommer en exceptionell insats, levererar ett of\u00f6rgl\u00f6mligt portr\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Marie NDiaye Koncept: K. Polyfon Regi: Gustav Englund Scenografi och kostym: Annika Tosti Ljus: Mira Svanberg Ljud och komposition: Niclas Anderstedt Lindgren I rollerna: Eva Rexed, Jesper S\u00f6derblom och Isabelle Grill Sverigepremi\u00e4r 10\/2 2024 Spelas till och med 9\/3 p\u00e5 Lilla scen G\u00f6teborgs Stadsteater Enaktaren s\u00e4tts upp l\u00e4ngst ner i en del av teatern […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":["post-177003","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177003","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=177003"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177003\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":177083,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/177003\/revisions\/177083"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=177003"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=177003"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=177003"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}