{"id":176856,"date":"2024-02-07T22:30:38","date_gmt":"2024-02-07T21:30:38","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=176856"},"modified":"2024-02-07T22:38:11","modified_gmt":"2024-02-07T21:38:11","slug":"filmrecension-jevida-en-berattelse-om-att-bli-frantagen-sitt-sprak-och-sin-kultur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=176856","title":{"rendered":"Filmrecension: Je\u00b4vida – en ber\u00e4ttelse om att bli fr\u00e5ntagen sitt spr\u00e5k och sin kultur"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Je\u00b4vida
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 6 februari 2024
\nRegi Katja Gauriloff<\/p>\n

En ber\u00e4ttelse om hur m\u00e4nniskor p\u00e5verkas av att bli fr\u00e5ntagna sitt spr\u00e5k, sin kultur och sin tillh\u00f6righet. I filmen handlar det om samer i Finland men det \u00e4r en ber\u00e4ttelse som upprepats v\u00e4rldens \u00f6ver, om och igen, d\u00e4r majoriteten i ett samh\u00e4lle inte accepterar minoriteter.<\/p>\n

Iida \u00e4r en tv\u00e4r och sur, \u00f6verviktig, storr\u00f6kande, \u00e4ldre kvinna som blir upps\u00f6kt av en systerdotter, som hon inte visste existerade. Iida inte hennes riktiga namn. Hennes namn var Je’vida innan det togs fr\u00e5n henne d\u00e5 hon som barn skulle assimileras i det finska samh\u00e4llet och tv\u00e5ngs-placerades p\u00e5 skolinternat.<\/p>\n

Den finska assimileringspolitiken startade efter v\u00e4rldskrigen och innebar att alla samebarn skulle v\u00e4xa upp p\u00e5 skol-internat. De skulle tas ifr\u00e5n sina familjer, l\u00e4ra sig tala finska och fick inte tala sitt spr\u00e5k. Detta p\u00e5gick till 1980-talet<\/p>\n

Innan Je’vida flyttades till internatet bodde hon med mormor, morfar, mamma och syster i en stuga n\u00e4ra fiskevatten i norra Finland. Je’vida var redan som liten envis och r\u00e4tt jobbig att ha att g\u00f6ra med. Hennes syster var mycket smidigare. N\u00e4r de bodde p\u00e5 internat fick hennes syster flytta till en finsk familj och systrarna f\u00f6rlorade helt kontakten med varandra.<\/p>\n

Filmen b\u00f6rjade i nutid och den \u00e4ldre Iida\/Je’vida har blivit upps\u00f6kt av sin systerdotter Sanna, som \u00e4rvt stugan d\u00e4r Je’vida med syster v\u00e4xte upp. Sanna \u00f6vertalar henne att f\u00f6lja med dit f\u00f6r att t\u00f6mma huset eftersom det ska s\u00e4ljas. Innan Sannas mamma dog visste Sanna inte att Iida\/Je’vida existerade. Sanna hade ingen aning om att hon hade en moster och hon visste inte att hennes mamma som barn bott d\u00e4r uppe i norr, i samernas omr\u00e5de. Det verkar som att systerdottern inte ens visste att de var samer. Systerdottern har m\u00e5nga fr\u00e5gor och vill att Iida\/Je’vida ska ber\u00e4tta om sin barndom. Iida\/Je’vida bara surar och svarar knappt. Om hon svarar \u00e4r det korthugget och otrevligt. Det \u00e4r inte l\u00e4tt att k\u00e4nna sympati f\u00f6r denna buttra, argsinta kvinna.<\/p>\n

\"\"Sakta b\u00f6rjar f\u00f6rem\u00e5l i huset s\u00e4tta fart p\u00e5 minnena inom Iida\/Je’vida. Filmen hoppar mellan nutid och 1950-talet och ocks\u00e5 n\u00e5gon tid d\u00e4remellan. Allt \u00e4r mycket vackert filmat i svartvitt med skog, sj\u00f6 och djur fr\u00e5n norra Finland och fr\u00e5n samernas tr\u00e4ffar. Tidshoppen ger en k\u00e4nsla av att alla tider finns samtidigt, att tid bara \u00e4r en illusion. Sakta b\u00f6rjar vi f\u00f6rst\u00e5Iida\/Je’vida och k\u00e4nna med henne d\u00e5 vi f\u00e5r se \u00f6vergreppen p\u00e5 skolinternatet och vi f\u00e5r uppleva hennes starka band till morfar och fisket, vi f\u00e5r se hennes dr\u00f6mmar d\u00e5 hon var n\u00e4ra att d\u00f6 under flykten fr\u00e5n internatet. Iida b\u00f6rjar sakta tina upp och Je’vida f\u00e5r komma fram.<\/p>\n

Je’vida ska vara v\u00e4rldens f\u00f6rsta l\u00e5ngfilm p\u00e5 skoltsamiska, det spr\u00e5k som hon talade som barn. Ett spr\u00e5k som i dag talas av ungef\u00e4r 300 personer.<\/p>\n