![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/65afd4a3910dd_thumbnail.jpg.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Upproret
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 2 februari 2024
\nRegi: Nils Gaup<\/p>\n
Stora delar av nordisk historia f\u00e5r s\u00e4llan m\u00f6jligheten att filmatiseras. Till skillnad mot det stora landet i v\u00e4st, d\u00e4r alla t\u00e4nkbara segment ur landets historia blivit till film, \u00e4r ett multum dramatiska och avg\u00f6rande nordiska skeenden fortfarande f\u00f6rpassade till historieb\u00f6ckerna.<\/p>\n
D\u00e4rf\u00f6r finns det en f\u00f6rhoppning att Upproret skall visa att det finns m\u00f6jlighet och kompetens nog att frambringa de ber\u00e4ttelser som amerikanska producenter aldrig skulle \u00f6verv\u00e4ga att g\u00f6ra film av. Ber\u00e4ttelsen om gruvstaden Sulitjelma \u00e4r dessutom en period i nordisk historia som vi s\u00e4llan f\u00e5tt ta del av. Det \u00e4r en tid d\u00e5 Skandinavien fortfarande \u00e4r en utpost f\u00f6r oj\u00e4mlikhet, h\u00e4nsynsl\u00f6shet och likgiltighet inf\u00f6r m\u00e4nskligt lidande. Den tidiga arbetarr\u00f6relsen \u00e4r fundamental f\u00f6r det moderna nordiska samh\u00e4llet, d\u00e4rf\u00f6r hade en film utrustad med god kompetens och engagerande ber\u00e4ttande varit v\u00e4lkommet. Tyv\u00e4rr grusas alla f\u00f6rhoppningar d\u00e5 det blir uppenbart att regiss\u00f6ren Nils Gaup \u00e4r lika varsam med sin ber\u00e4ttelse som en rivningskula i full swing.<\/p>\n
Det fundamentala problemet med Upproret \u00e4r att det helt saknas rutin och erfarenhet f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5llinjen. Detta uppenbarar sig tidigt i en alltf\u00f6r prydlig och finputsad scenografi. M\u00e5nga g\u00e5nger om f\u00f6rs\u00f6ker filmens karakt\u00e4rer belysa den mis\u00e4r gruvarbetarna tvingas befinna sig i, men det \u00e4r genuint sv\u00e5rt att acceptera d\u00e5 allt m\u00f6blemang tycks vara inf\u00f6rskaffat fr\u00e5n en IKEA-katalog \u00e5rg\u00e5ng 1907. Allting \u00e4r \u00f6verdrivet polerat, fixat och tillr\u00e4ttalagt, vilket leder till att filmen saknar all form av \u00e4kthet. Och det \u00e4r inte bara i det rent scenografiska som det brister. Manuset \u00e4r spr\u00e4ngfyllt med dialog som orsakar allergiska reaktioner f\u00f6r alla som inte t\u00e5l klyschor och schabloner i kubik och kvadrat. Den uppenbara bristen p\u00e5 expertis drabbar ocks\u00e5 hela karakt\u00e4rsgalleriet som \u00e4r lika intressanta som kolbitar. Oavsett om det \u00e4r huvudpersonen Konrad Nilsson spelad av svensken Otto Fahlgren eller Rune Temte i rollen som arbetsledare \u00e4r det en samling helt sj\u00e4ll\u00f6sa och likbleka m\u00e4nniskor som filmen desperat f\u00f6rs\u00f6ker skapa intresse f\u00f6r. Dock \u00e4r ointresse och likgiltighet att f\u00f6redra d\u00e5 Simon J. Berger stormar in p\u00e5 scen. Fr\u00e5n att ha varit ett taffligt hafsverk blir det hela till n\u00e5gon erbarmlig norsk variant av n\u00f6jesparken High Chaparral. Berger trattar in som en parodisk version av Henry Fondas Frank fr\u00e5n Once Upon A Time In The West och g\u00f6r sig sj\u00e4lv till \u00e5tl\u00f6je med ett sk\u00e5despel som \u00e4r stelt bortom all beskrivning.<\/p>\n
Och miss\u00f6dena – eller den allm\u00e4nna inkompetensen, blir bara v\u00e4rre f\u00f6r varje sekund som g\u00e5r. D\u00e5 filmens soundtrack b\u00f6rjar titta fram \u00e4r den enda utv\u00e4gen att stoppa popcorn i \u00f6ronen f\u00f6r att f\u00f6rskona sig fr\u00e5n en gnagande Alexander Rybak-fiol som sk\u00e4r s\u00f6nder den goda smaken. F\u00f6r en film som behandlar tematik som revolution och revolt mot or\u00e4ttvisa \u00e4r ber\u00e4ttelsen och framf\u00f6randet chockerande tr\u00e5kigt, det finns inte tillstymmelse till puls eller sp\u00e4nning. Den relativt m\u00e5ttliga speltiden p\u00e5 drygt 100 minuter k\u00e4nns trefalt l\u00e4ngre. Sedan forts\u00e4tter pajaskonsterna med en av de s\u00e4msta filmromanser som sk\u00e5dats p\u00e5 \u00e5ratal, samt ett klimax som r\u00f6r det hela fr\u00e5n inkompetent till tortyrlik pekoral.<\/p>\n
Upproret borde vara en frisk fl\u00e4kt som st\u00e5tligt och kraftfullt visar hur det nordiska v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet byggdes, ist\u00e4llet blir det en patetisk uppvisning i bristf\u00e4llig kunskap och \u00e4n s\u00e4mre personregi.<\/p>\n