![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/image001_103.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
D\u00fcsseldorf, Sk\u00e5ne
\nBetyg 3
\nVisas p\u00e5 G\u00f6teborg Filmfestival
\nSvensk biopremi\u00e4r 9 februari 2024
\nManus, regi och originalmusik Patrik Blomberg Book
\nI rollerna Erik Svedberg-Zelman, Rebecca Plymholt, Anna Blomberg, Magnus Schmitz, Karin Lithman, Daniel Gustavsson med flera<\/p>\n
En Coming to age-film som utspelas i synthmilj\u00f6 p\u00e5 sk\u00e5nska landsbygden under 1980-talet. Jag hade h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 den h\u00e4r filmen. Jag minns s\u00e5 v\u00e4l den tiden. Det var viktigt att ta st\u00e4llning: synth eller h\u00e5rdrock. Mina f\u00f6rv\u00e4ntningar blev inte infriade. Det \u00e4r dumt att ha f\u00f6rv\u00e4ntningar, egentligen. I f\u00f6rhandssnacket har det sagts flera g\u00e5nger att det h\u00e4r ska vara v\u00e4rldens, eller \u00e5tminstone Sveriges, f\u00f6rsta synthfilm. Om det \u00e4r den Ff\u00f6rsta kan jag inte avg\u00f6ra men jag \u00e4r tveksam till att definiera den som en synthfilm. Det \u00e4r synthmusik med i filmen och huvudpersonerna gillar den musiken och kl\u00e4r sig som synthare och har dessa friserna, men jag saknar musik. Jag hade hoppats p\u00e5 en kavalkad av synthfavoriter. Jag t\u00e4nker att det f\u00f6rmodligen hade kostat f\u00f6r mycket att betala f\u00f6r r\u00e4tten att anv\u00e4nda musiken i filmen.<\/p>\n
Filmen handlar om kraften i kreativitet f\u00f6r att ta sig igenom sv\u00e5ra utmaningar i livet. Nu r\u00e5karhuvudpersonen Fredrik (spelas av Erik Svedberg-Zelman) syssla med synthmusik men ber\u00e4ttelsen skulle kunna handla om h\u00e5rdrockare eller dansbandsmusiker eller om n\u00e5gon som dr\u00f6mmer om att skriva. Det \u00e4r en skildring av en ung, fattig ton\u00e5ringskille som har stora dr\u00f6mmar och riktigt usla hemf\u00f6rh\u00e5llanden. Han bor med sin ensamst\u00e5ende mamma i ett ruckel till hus och mamman tillbringar dagarna med att dricka vin eller annat \u00e4nnu starkare, sova och l\u00e4sa veckotidningar och Fredrik \u00e4r ocks\u00e5 arbetsl\u00f6s. Hans pappa bor inte s\u00e5 l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n och det enda pappan \u00e4ter \u00e4r korv.<\/p>\n
D\u00e5 blir Fredriks situation \u00e4nnu v\u00e4rre. Hans flickv\u00e4n Nina \u00e4r duktig p\u00e5 att fotografera och har s\u00f6kt till en fotoh\u00f6gskola i Stockholm. Fredrik upplever det som en katastrof om hon skulle flytta.<\/p>\n
Fredriks syssels\u00e4ttning \u00e4r musiken och nu n\u00e4rmar sig dagen d\u00e5 han och hans tv\u00e5 kompisar i ortens lokala synthband ska ge sin f\u00f6rsta konsert i ortens medborgarhus. <\/p>\n
Jag \u00e4r r\u00e4tt kluven till denna film. Kl\u00e4der, h\u00e5rstil med mera \u00e4r konsekvent genomf\u00f6rt liksom interi\u00f6r fr\u00e5n t\u00e5get. Minnen fr\u00e5n 1980-talet s\u00e4tter fart inom mig. Erik Svedberg-Zelman som \u00e4r 28 \u00e5r \u00e4r dock f\u00f6r gammal f\u00f6r att vara trov\u00e4rdig som en ton\u00e5rskille. Obs det s\u00e4gs aldrig i filmen vilken \u00e5lder som Fredrik eller Nina ska ha, vi f\u00e5r bara reda p\u00e5 att de g\u00e5tt i skolan samtidigt n\u00e4r hon flyttade dit fr\u00e5n Stockholm. Det \u00e4r min tolkning att de \u00e4r i \u00f6vre ton\u00e5ren. Men d\u00e5 Nina s\u00f6kt till h\u00f6gskolan \u00e4r det r\u00e4tt naturligt att se dem som ton\u00e5ringar eller n\u00e4rmare tjugo \u00e5r. Det blir s\u00e5 konstigt om en man p\u00e5 n\u00e4stan trettio \u00e5r lever som Fredrik g\u00f6r. Det blir en olika ber\u00e4ttelser om det \u00e4r en kille i \u00f6vre ton\u00e5ren eller om det \u00e4r en man som snart \u00e4r trettio. Jag tror att om filmen haft en sk\u00e5despelare som var yngre i den rollen hade jag mer fastnat f\u00f6r filmen. Erik Svedberg-Zelman \u00e4r absolut inte d\u00e5lig, det skriver jag inte. Han \u00e4r duktig sk\u00e5despelare men som f\u00f6r mig \u00e4r lite f\u00f6r gammal f\u00f6r den rollen.<\/p>\n
Det \u00e4r v\u00e4ldigt sorgligt att se vilket liv Fredrik har. Klasskillnaderna mellan hans liv och flickv\u00e4nnens Nina \u00e4r gigantiska. Nina bor med sin mamma, pappa och syster i ett fint hus, f\u00f6r\u00e4ldrarna jobbar inom kultur eller media och har intressanta samtal kring middagsbordet. F\u00f6r\u00e4ldrarna \u00e4r kloka och f\u00f6rst\u00e5ende och Nina och hennes syster kan prata med dem om det mesta. Den delen av filmen \u00e4r mycket v\u00e4lgjord och s\u00e4ger mycket om olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar i livet.<\/p>\n
Filmen \u00e4r absolut sev\u00e4rd \u00e4ven om den inte riktigt motsvarade mina f\u00f6rv\u00e4ntningar. Sj\u00e4lva grundhistorien om fattigdomen och hur Fredriks f\u00f6r\u00e4ldrar ljuger f\u00f6r sig sj\u00e4lva har skildrats m\u00e5nga g\u00e5nger tidigare och ger inga nya insikter. Det \u00e4r bara sorgligt att livet kunde vara s\u00e5 d\u00e5 p\u00e5 1980-talet och fortfarande kan vara s\u00e5, fast i andra milj\u00f6er. Idag finns v\u00e4l inte samma slags synthare.<\/p>\n