{"id":176258,"date":"2024-01-29T00:19:31","date_gmt":"2024-01-28T23:19:31","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=176258"},"modified":"2024-01-29T02:49:36","modified_gmt":"2024-01-29T01:49:36","slug":"stralande-tolkningar-till-intimt-tajt-och-luftigt-ackompanjemang-ulla-fluur-pa-nefertiti","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=176258","title":{"rendered":"Str\u00e5lande tolkningar till intimt, tajt och luftigt ackompanjemang – Ulla Fluur p\u00e5 Nefertiti"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Pernilla Warberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

26\/1 2024<\/p>\n\n\n\n

Nefertiti i G\u00f6teborg (arrang\u00f6r: SWEJS)<\/p>\n\n\n\n

Ideella f\u00f6reningen SWEJS ( Swedish Executive Jazz Society) bildades av ett kompisg\u00e4ng f\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan med syftet att f\u00f6r sina medlemmar i Stockholm och G\u00f6teborg anordna lunchkonserter. Blev inbjuden och bes\u00f6kte en regnig fredag gamla Nef, vilket torde vara f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6r evenemang mitt p\u00e5 dagen f\u00f6r min del. F\u00f6rh\u00e5ller sig n\u00e4mligen p\u00e5 det viset att jag i uppskattande ordalag recenserat de tv\u00e5 skivproduktioner s\u00e5ngerskan Ulla Fluur gjort, vilka b\u00e5da sl\u00e4ppts i n\u00e4rtid.<\/p>\n\n\n\n

Det har varit en l\u00e5ng v\u00e4g fram till debuten f\u00f6r en jazzig vokalist j\u00e4mn\u00e5rig med undertecknad. I ungdomen spelades piano och sj\u00f6ngs i k\u00f6r. Kvinnan som varit all\u00e4tare testade att sjunga jazz f\u00f6rsta g\u00e5ngen i 25-\u00e5rs \u00e5ldern. Men det blev inte n\u00e5gon musikrelaterad karri\u00e4r. Annat kom emellan. Efter att ha g\u00e5tt kurs i jazzs\u00e5ng stakades p\u00e5g\u00e5ende verksamhet ut, vilket vi h\u00e4ngivna lyssnare \u00e4r tacksamma f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Hon hade aldrig st\u00e5tt p\u00e5 n\u00e5gon scen i G\u00f6teborg tidigare trots att mamma kommer fr\u00e5n Munkedal. Ulla reste med t\u00e5g fr\u00e5n huvudstaden utan sin producent och arrang\u00f6r Martin H\u00f6per ( tr\u00e4ffade kuri\u00f6st nog honom h\u00e4rom veckan p\u00e5 Utopia), tillika skivornas basist. Reses\u00e4llskap var ist\u00e4llet pianisten Leo Lindberg som anlitade sin v\u00e4n Arvid Jullander fr\u00e5n Hisingen, en numera oerh\u00f6rt efterfr\u00e5gad musiker, till att framst\u00e4lla basg\u00e5ngarna. Har h\u00f6rt den unga duon otaliga g\u00e5nger live och i inspelad form, i synnerhet Arvid eftersom han bor och mestadels verkar i G\u00f6teborg med omnejd. B\u00e5da f\u00f6rtj\u00e4nar st\u00e4mpeln f\u00f6re detta underbarn, fast de inte fokuserar p\u00e5 att visa upp bl\u00e4ndande tekniska f\u00e4rdigheter, \u00e4ven om dylika drag ibland kan urskiljas. <\/p>\n\n\n\n

Spelningen genomf\u00f6rs i ett svep under cirka 65 minuter inf\u00f6r en skapligt stor skara sittande publik. Den reslige Mats Ander som synts i \u00e5tskilliga storband presenterar lunchkonserten, g\u00e4star d\u00e4rtill med ljuva toner p\u00e5 trumpet i l\u00e5ngsamt framskridande ”schlager-floppen” En g\u00e5ng i Stockholm. <\/em>Kan framh\u00e5llas att det blivit n\u00e5got av ett idiom hos Ulla Fluur att g\u00e5 bortom vad som rubriceras som amerikanska s\u00e5ngboken. F\u00f6rstlingsverket One <\/em>\u00e4r d\u00f6pt efter U2:s ber\u00f6mda rockballad medan uppf\u00f6ljaren f\u00e5tt sin titel efter Melodifestivalbidrag fr\u00e5n -66 skrivet av legendaren Jan Johansson och dennes sv\u00e4gerska. Okonventionella strategin att \u00e4gna sig \u00e5t \u00e4delschlagers fr\u00e5n fr\u00e4mst 60-talet och en brokig flora av covers p\u00e5 kompositioner av Nisse Hellberg, Nick Drake, Tom Waits, Peter Gabriel, Prince med flera, har visat sig vara ett alldeles utm\u00e4rkt koncept, blivit Fluurs nisch. Och med konstn\u00e4rlig frihet som ledstj\u00e4rna arbetas arr. fram i visjazzig tappning. Att utan \u00f6verdriven respekt f\u00f6r originalen utvinna en egen touch har blivit en framg\u00e5ngsformel.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
pressfoto Andreas Lundberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Trions angen\u00e4ma gig inneh\u00e5ller n\u00e4rmare dussinet l\u00e5tar. I en s\u00e4ttning utan varken p\u00e5drivande\/ underst\u00f6djande trumbeat eller f\u00f6ljsamma ackordf\u00f6ljder p\u00e5 gitarr lyfts texter f\u00f6rtj\u00e4nstfullt fram. H\u00e4vdar att Fluur utvecklat sin vokala f\u00f6rm\u00e5ga sedan inspelningarna av debuten. F\u00f6red\u00f6mlig frasering och tajming kombineras numera med ett st\u00f6rre omf\u00e5ng. I alla fall \u00e4r det vad mina \u00f6ron noterar utifr\u00e5n hur r\u00f6sten l\u00e5ter live. Upprymd inledning hakar tag i mig i form av svensk version av uppiggande Jeepers Creeper. <\/em>F\u00f6ljs av ett av alla lysande exempel p\u00e5 icke ”exploaterade” l\u00e5tar. Mollinlindat tema fr\u00e5n prisbel\u00f6nta spelfilmen (s\u00e5g den p\u00e5 bio) Cold War <\/em>kryper in under huden. Soundtracket fr\u00e5n polska historiska dramat g\u00f6rs i suver\u00e4n samklang emellan unga instrumentalister och frontande s\u00e5ngerska. Grabbarnas gemensamma bravader i stick \u00e4r oerh\u00f6rt snitsiga. En f\u00f6rsta s\u00e5dan remarkabel sekvens infaller i det svepande gung som uppst\u00e5r i tolkning av det danska vinnarbidraget i ESC 1963.<\/p>\n\n\n\n

Har oftast h\u00f6rt Leo Lindberg traktera orgel och andra varianter av keyboard. Vid n\u00e5gra tillf\u00e4llen har jag f\u00e5tt m\u00f6jlighet att f\u00f6rsjunka i hans kapacitet p\u00e5 v\u00e4lst\u00e4md flygel. L\u00f6pningar av eftert\u00e4nksam eller undantagsvis rask art, i form av elegant broderade melodier j\u00e4mte n\u00e4stan osannolikt precisa pauseringar, gjorde att det var en fr\u00f6jd att lyssna p\u00e5 den fantastiskt beg\u00e5vade pianisten. En handfull g\u00e5nger var musicerandet p\u00e5 en s\u00e5dan ber\u00f6rande niv\u00e5, att ilningar av v\u00e4lbehag spreds inombords. Lindberg gl\u00e4nser i ett kompletterande nyskrivet alster av Niklas Lind Gabrielsson p\u00e5 duo med ljuvligt textande s\u00e5ngerska. Bitterljuv, ypperlig visjazz fr\u00e5n l\u00e5tskrivare som turnerat med Eagle Eye Cherry. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Pernilla Warberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4nde ju som sagt till n\u00e4stan hela repertoaren. Visste att Fluur och hennes musiker \u00e5stadkommit en underbar version av Owe Th\u00f6rnqvists N\u00e4r min v\u00e4n<\/em>. Att den t\u00e4vlade tidigt 60-tal i v\u00e5r inhemska schlagerfestival ter sig sm\u00e5tt obegripligt, eftersom den, \u00e5tminstone i detta arr, befinner sig \u00e5tskilliga niv\u00e5er \u00f6ver Mello-genren. Rytmiserande f\u00f6rm\u00e5gan fr\u00e5n vokalist och ackompanjemang i Jan Johanssons intrikata En r\u00f6d vals <\/em>\u00e4r ocks\u00e5 enast\u00e5ende. Vilken frapperande kvalitet melodifestival-l\u00e5tar kunde ha p\u00e5 60-talet. <\/p>\n\n\n\n

Tidig hit av Dylan som kl\u00e4tts i svensk spr\u00e5kdr\u00e4kt av Ola Magnell g\u00f6rs i kul, studsande harmonik. Arvid Jullander levererar h\u00e4r avancerat solo med str\u00e5ke. Extranumret h\u00e4mtas fr\u00e5n Lill Lindfors sambadoftande 80-tal. K\u00e4nnetecknas av str\u00e5lande frasering. Dessutom f\u00e5r vi en slags forts\u00e4ttning p\u00e5 de dramatiska verser som utg\u00f6r Trubbel<\/em>, Olle Adolphsons klassiker p\u00e5 samma melodi signerad Niklas Lind Gabrielsson, samt betr\u00e4ffande attack och tempo en radikalt nedtonad cover p\u00e5 sprudlande Wilmer X-d\u00e4nga. Genom att ta bort Nisse Hellbergs drivande beat avrockifieras deras humoristiska hit. Firma Lindberg & Jullander briljerar med dels bluesiga ackord, dels flyh\u00e4nt framtagna basg\u00e5ngar. Tippar p\u00e5 att mycket n\u00f6jd publik lade ett nytt namn p\u00e5 minnet, rent av fick en ny favorit. Och i detta avskalade skick motsvarade melodierna live definitivt h\u00f6gt st\u00e4llda f\u00f6rv\u00e4ntningar. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

26\/1 2024 Nefertiti i G\u00f6teborg (arrang\u00f6r: SWEJS) Ideella f\u00f6reningen SWEJS ( Swedish Executive Jazz Society) bildades av ett kompisg\u00e4ng f\u00f6r tjugofem \u00e5r sedan med syftet att f\u00f6r sina medlemmar i Stockholm och G\u00f6teborg anordna lunchkonserter. Blev inbjuden och bes\u00f6kte en regnig fredag gamla Nef, vilket torde vara f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6r evenemang mitt p\u00e5 dagen f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-176258","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/176258","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=176258"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/176258\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":176311,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/176258\/revisions\/176311"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=176258"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=176258"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=176258"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}