![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2024\/01\/unnamed-7-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
The Old Oak
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 26 januari 2024
\nRegi Ken Loach<\/p>\n
The Old Oak \u00e4r en lovs\u00e5ng till ordet solidaritet. Ken Loach har sagt att The Old Oak blir hans sista film, efter en karri\u00e4r som inleddes f\u00f6r \u00f6ver femtio \u00e5r sedan. Ken Loach har vunnit flera stora priser med flera filmer men \u00e4ven om denna film i h\u00f6r grad \u00e4r sev\u00e4rt r\u00e4knar jag den inte bland hans allra b\u00e4st. The Old Oak \u00e4r en sliten gammal pub i avfolkad nordengelsk gruvby. Ken Loach vrider och v\u00e4nder p\u00e5 begreppet solidaritet och ber\u00e4ttelsen ger en hel del att prata om, vilket \u00e4r bra. Vi borde prata mer om solidaritet. Men samtidigt har den flera orealistiska, \u00f6verdrivna scener och den skummar lite f\u00f6r mycket p\u00e5 ytan av problemen och slutet \u00e4r b\u00e5de f\u00f6ruts\u00e4gbart och f\u00f6r sv\u00e5rt att tro p\u00e5. Men det visar att solidaritet handlar mer \u00e4n ord, det handlar om konkreta handlingar.<\/p>\n
En grupp syriska flyktingar anl\u00e4nder till byn. M\u00e5nga bybor \u00e4r aggressiva och v\u00e4lkomnar inte flyktingarna. Byn har mycket problem redan och m\u00e5nga fattiga familjer. N\u00e4r en av de som hj\u00e4lper flyktingarna sk\u00e4nker en cykel till en av flyktingflickorna kommenterar flera av de engelska barnen att de g\u00e4rna skulle haft en cykel ocks\u00e5, men deras f\u00f6r\u00e4ldrar har inte r\u00e5d. Alla engelska barn i byn f\u00e5r inte ens \u00e4ta sig m\u00e4tta varje dag. D\u00e4r s\u00e4tter Ken Loach fingret p\u00e5 att problem, d\u00e4r han visar hur fr\u00e4mlingsfientlighet kan v\u00e4xa fram p\u00e5 grund av or\u00e4ttvisor i det brittiska samh\u00e4llet.<\/p>\n
Byn har inte mycket att erbjuda. Den enda plats som finns kvar att samlas i \u00e4r puben The Old Oak. Pub\u00e4garen TJ Ballantyne (Dave Turner) blir v\u00e4n med en ung flyktingkvinna Yara (Ebla Mari). Deras v\u00e4nskap f\u00e5r ringar-p\u00e5-vattnet-effekt och g\u00f6r att fler bybor knyter kontakt med de syriska flyktingarna. Delvis har filmen ett tema som k\u00e4nns igen fr\u00e5n till exempel boken och filmen En man som heter Ove. Fast den k\u00e4ndes mer trov\u00e4rdig och ber\u00f6rde mycket mer. <\/p>\n
Bitvis drar filmen dock in mig helt. Det k\u00e4nns som att jag \u00e4r d\u00e4r, p\u00e5 puben. Jag k\u00e4nner mig som hemma och l\u00e4ngtar tillbaka till de sm\u00e5 pubar jag h\u00e4ngde p\u00e5 n\u00e4r jag bodde i England. Puben \u00e4r ofta en samlingsplats i England f\u00f6r grannskapet. Dit g\u00e5r man efter tr\u00e4ningen med sina tr\u00e4ningskompisar, d\u00e4r m\u00f6ter man grannar och snackar. Den k\u00e4nslan lyckas Ken Loach f\u00f6rmedla mycket starkt. \u00c4ven flera av m\u00e4nniskorna k\u00e4ndes \u00e4kta och TJ \u00e4r en charmig \u00e4ldre man. Yara \u00e4r en fram\u00e5t ung kvinna.<\/p>\n
En av de situationer som g\u00f6r att m\u00e5nga bybor \u00f6ppnar sig f\u00f6r de syriska flyktingarna \u00e4r n\u00e4r Yara f\u00e5r kontakt med byns damfris\u00f6rska och blir ombedd att fotografera kvinnorna i fris\u00f6rsalongen. Yara \u00e4r en duktig fotograf och hennes foton f\u00e5r en viktig betydelse i filmen. Det \u00e4r ganska typiskt att det \u00e4r kvinnorna som f\u00f6rst v\u00e4lkomnar flyktingarna<\/p>\n
Filmen har flera budskap eller teman och speciellt tv\u00e5 \u00e4r framtr\u00e4dande och de f\u00f6rmedlar n\u00e5got viktigt: Genom att \u00e4ta tillsammans byggs v\u00e4nskapsband och att ha tillg\u00e5ng till kultur tillsammans \u00f6ppnar v\u00e4gen mellan m\u00e4nniskors hj\u00e4rtan. Det finns n\u00e5gra mycket fina scener kring dessa tv\u00e5 teman.<\/p>\n
Ber\u00e4ttelsen i The Old Oak s\u00e4tter fingret p\u00e5 flera orsaker till fr\u00e4mlingsfientlighet och visar ocks\u00e5 att de \u00e4r de fattigaste som blir utnyttjade och som st\u00e4lls mot varandra.<\/p>\n
Men det finns problemst\u00e4llningar som regiss\u00f6ren tycks blunda f\u00f6r. Yara bes\u00f6ker en katedral tillsammans med TJ. Yara vandrar runt i en storslagna kyrkobyggnaden och njuter av alla intryck.
\nSom muslimsk kvinna f\u00e5r hon ju aldrig betr\u00e4da det stora rummen i en mosk\u00e9, hon ju inte ens g\u00e5 in genom samma d\u00f6rr som m\u00e4n. S\u00e5 \u00e4r det i mosk\u00e9er v\u00e4rlden \u00f6ver, ocks\u00e5 i Sverige. Denna skillnad mellan m\u00e4ns och kvinnors r\u00e4ttigheter och st\u00e4llning ber\u00f6rs inte i filmen och jag har m\u00e4rkt att det g\u00f6rs n\u00e4stan aldrig n\u00e4r det \u00e4r m\u00e4n som har regipinnen. \u00c4r m\u00e4n blinda f\u00f6r detta? Det \u00e4r lite konstigt, det \u00e4r trots allt m\u00e5nga, m\u00e5nga kvinnor v\u00e4rlden \u00f6ver som v\u00e4xer upp i sammanhang d\u00e4r de inte \u00e4r j\u00e4mst\u00e4llda med m\u00e4n. <\/p>\n
Det som \u00e4r lite konstigt i filmen \u00e4r att i stort sett alla de syriska kvinnorna har n\u00e5gon form av sl\u00f6ja som t\u00e4cker deras huvud men inte Yara. Hon \u00e4r en fri kvinna. Det \u00e4r lite intressant. \u00c4ven om det inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r filmens tema.<\/p>\n
I f\u00f6rbifarten n\u00e4mns ocks\u00e5 ett annat skr\u00e4mmande fenomen som p\u00e5g\u00e5r v\u00e4rlden \u00f6ver och d\u00e4r Storbritannien \u00e4r h\u00e5rd drabbat: att stenrika multimiljarder k\u00f6per fastigheter utan att rusta upp dem, utan att bry sig om de som bor d\u00e4r och ofta till och med l\u00e5ter fastigheterna st\u00e5 tomma. De k\u00f6per fastigheterna enbart som en investering som f\u00e5r st\u00e5 d\u00e4r och bara v\u00e4xa i v\u00e4rde utan att n\u00e5got g\u00f6rs.<\/p>\n
Filmen s\u00e4tter ig\u00e5ng m\u00e5nga tankar och den bjuder in till ett bes\u00f6k i verkligheten. <\/p>\n
Om regiss\u00f6ren och manusf\u00f6rfattaren:<\/strong>
\nKen Loach och manusf\u00f6rfattaren Paul Laverty (f\u00f6dd 1957) \u00e4r ett sammansvetsat team, som med The Old Oak gjort sin fjortonde film tillsammans. Laverty, som har en bakgrund som m\u00e4nniskor\u00e4ttsadvokat, kontaktade i slutet av \u00e5ttiotalet Ken Loach med en manusid\u00e9 som n\u00e5gra \u00e5r senare resulterade i deras f\u00f6rsta samarbete Carlas s\u00e5ng. D\u00e4refter kom Mitt namn \u00e4r Joe och Br\u00f6d och rosor, samt Sweet Sixteen f\u00f6r vilken Laverty vann manuspriset vid filmfestivalen i Cannes. Bland deras filmer m\u00e4rks de b\u00e5da Guldpalmsvinnarna Frihetens pris och Jag, Daniel Blake. Duon har varvat dramafilmer med komedier som Looking for Eric, Riff-Raff och \u00c4nglarnas andel. The Old Oak \u00e4r sista delen i en trilogi om tillvaron i nord\u00f6stra England, som \u00e4ven innefattar Jag, Daniel Blake och Sorry We Missed You.
\nKen Loach har bland annat bel\u00f6nats med tv\u00e5 Guldpalmer i Cannes, och nyligen kunde han l\u00e4gga ett Lifetime Achievement Award fr\u00e5n Stockholm Film festival till sin prissamling. <\/p>\n