{"id":174260,"date":"2023-11-30T20:33:38","date_gmt":"2023-11-30T19:33:38","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=174260"},"modified":"2023-11-30T20:33:38","modified_gmt":"2023-11-30T19:33:38","slug":"spannande-klanger-stiger-ur-reflekterande-nyskriven-jazz-serendippo-av-karl-wallmyr","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=174260","title":{"rendered":"Sp\u00e4nnande klanger stiger ur reflekterande nyskriven jazz &#8211; Serendippo av Karl Wallmyr"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"474\" height=\"474\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/OIP-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-174261\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/OIP-1.jpg 474w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/OIP-1-300x300.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/OIP-1-150x150.jpg 150w\" sizes=\"auto, (max-width: 474px) 100vw, 474px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Karl Wallmyr<\/p>\n\n\n\n<p>Serendippo<\/p>\n\n\n\n<p>4<\/p>\n\n\n\n<p>HOOB Records<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 29\/9 2023  (utgivning p\u00e5 vinyl och digitala plattformar)<\/p>\n\n\n\n<p>Texten var avsedd f\u00f6r JAZZ\/ Orkesterjournalen men tyv\u00e4rr hade redaktionen missat att skivan redan var recenserad, varf\u00f6r mina formuleringar kan ses som tips p\u00e5 ny svensk av jazz dignitet. Trots att jag har och till och med m\u00e5ste ha (ing\u00e5r i juryn f\u00f6r Gyllene skivan) viss koll p\u00e5 v\u00e5r egen jazzscen, dyker det st\u00e4ndigt upp aktuella namn jag inte tidigare h\u00f6rt. Trumpetaren och l\u00e5tskrivaren Karl Wallmyr som i h\u00f6stas sl\u00e4ppte sitt andra album tillh\u00f6r den skaran. Han befinner inte bara i en jazzig kontext, utan ing\u00e5r exempelvis i kretsen hos stj\u00e4rnan David Ritchard. H\u00e4r frontar han en kvintett med ganska originell s\u00e4ttning. Per Wallmyr (sannolikt en sl\u00e4kting) trakterar altsax och klarinett medan namnkunnige entrepren\u00f6ren och tr\u00e4bl\u00e5saren Nils Berg lirar tenorsaxofon, fl\u00f6jt och inte minst basklarinett. Kompet utg\u00f6rs av tv\u00e5 br\u00f6der Agnas (tv\u00e5 br\u00f6der jag f\u00f6r \u00f6vrigt tr\u00e4ffat tillsammans och var f\u00f6r sig). Syftar p\u00e5 Max vid flygeln och Mauritz p\u00e5 kontrabas. Som ni m\u00e4rker saknas trumslagare. S\u00e4ttningen genererar ett naket sound som attraherar. Den unge fast \u00e4nd\u00e5 rutinerade Mauritz Agnas f\u00e5r ta hand om gruppens rytmtillverkning, ibland f\u00f6rst\u00e4rkt med Nils Bergs ypperliga fraserande p\u00e5 dov basklarinett. \u00c4nd\u00e5 f\u00e5r erk\u00e4nnas att fr\u00e5nvaron av pulserande trummor p\u00e5 samma g\u00e5ng inneb\u00e4r en omst\u00e4llning.  <\/p>\n\n\n\n<p>Titeln <em>Serendippo <\/em>refererar till en saga om slump och gott omd\u00f6me, vald f\u00f6r att anspela p\u00e5  kompositionsprocessen. Trumpetaren som ansvarar f\u00f6r tillkomsten av tio slagkraftiga l\u00e5tar, menar att processen haft s\u00e5v\u00e4l vardaglig pr\u00e4gel som en lekfull spontanitet \u00f6ver sig. De tv\u00e5 singlarna <em>Mamma <\/em>respektive <em>Midsommar <\/em>gavs ut som aptitretare inf\u00f6r albumsl\u00e4ppet. Sp\u00e4nnvidden av influenser r\u00f6r sig fr\u00e5n Gullin till Grieg i en tydlig nordisk tradition och flera melodier s\u00e4gs ha blivit till efter resor. Har lyssnat ett antal g\u00e5nger p\u00e5 l\u00e4nken jag f\u00e5tt tillg\u00e5ng till, s\u00e5 beskrivning och bed\u00f6mning baseras helt p\u00e5 musiken jag h\u00f6rt i datorn (f\u00f6re jag investerade i lyxiga h\u00f6rlurar) vilket fungerat n\u00f6jaktigt \u00e4ven om recensionsex hade varit att f\u00f6redra. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-style-default\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"434\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/karl_220305-7.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-174302\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/karl_220305-7.jpg 434w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/karl_220305-7-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 434px) 100vw, 434px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">pressfoto<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>H\u00f6r ett raffinerat utforskande som genomg\u00e5ende, men inte alls enbart, h\u00e5ller sig inom en harmoniskt lyrisk niv\u00e5. Dylika st\u00e4mningar interfolieras med tillf\u00f6rsel av utsv\u00e4vande sound, d\u00e4r kammarjazz stundtals \u00f6verg\u00e5r i folkloristiska tong\u00e5ngar. Ur den f\u00f6rflyttningen uppst\u00e5r stundtals sofistikerat sv\u00e4ng. I finalen adderas till och med spretiga inslag, vilket man inte \u00e4r f\u00f6rberedd p\u00e5. Som mest ystert blir det i h\u00e4ndelserika <em>Midsommar. <\/em>Sker genom snyggt uppdelat bl\u00e5s vars konturer doftar av Dalarnas rika spelmanstradition. Och fr\u00e5n <em>Xavier <\/em>med ljuvligt pianosolo sprider sig ob\u00e4ndig livsaptit. <\/p>\n\n\n\n<p>Musiken har definitivt substans som ger l\u00e5tarna ett egenv\u00e4rde, en egen profil. Vad som p\u00e5st\u00e5s b\u00e4ra en vardaglig inramning sticker i sj\u00e4lva verket ut, l\u00e5ter absolut genomt\u00e4nkt och formas till ett inbjudande sammanhang med besj\u00e4lade musiker som vet vart de vill n\u00e5. P\u00e5 ett f\u00f6runderligt vis uppfattas s\u00e5 gott samtliga kompositioner som sj\u00e4lvst\u00e4ndiga med tyngd. Klanger och rytmik gifter sig p\u00e5 ett album med sp\u00e4nstiga features. Tilltalas av ett sound som sammantaget varken kan definieras som ECM-stuk eller boppigt.  <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Karl Wallmyr Serendippo 4 HOOB Records Releasedatum: 29\/9 2023 (utgivning p\u00e5 vinyl och digitala plattformar) Texten var avsedd f\u00f6r JAZZ\/ Orkesterjournalen men tyv\u00e4rr hade redaktionen missat att skivan redan var recenserad, varf\u00f6r mina formuleringar kan ses som tips p\u00e5 ny svensk av jazz dignitet. Trots att jag har och till och med m\u00e5ste ha (ing\u00e5r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-174260","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/174260","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=174260"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/174260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":174313,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/174260\/revisions\/174313"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=174260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=174260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=174260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}