{"id":173321,"date":"2023-10-30T16:13:07","date_gmt":"2023-10-30T15:13:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=173321"},"modified":"2023-10-30T16:13:07","modified_gmt":"2023-10-30T15:13:07","slug":"angenamt-sound-kryddas-med-enastaende-solon-jeff-lorber-fusion-pa-valand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=173321","title":{"rendered":"Angen\u00e4mt sound kryddas med enast\u00e5ende solon – Jeff Lorber Fusion p\u00e5 Valand"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

26\/10 2023<\/p>\n\n\n\n

Valand i G\u00f6teborg (Arrang\u00f6r: Jazzf\u00f6reningen Nefertiti)<\/p>\n\n\n\n

Produktive ”klaviatur-hanteraren” Jeff Lorbers katalog best\u00e5r av cirka 25 album, i eget namn eller angivna som Jeff Lorber Fusion. 2018 tilldelades han h\u00f6gst v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nst en Grammy f\u00f6r b\u00e4sta samtida instrumentalalbum. Vill h\u00e4vda utan att ha skivorna att 70-\u00e5ringens erfarenhet och raffinerade samspel med utvalda v\u00e4nner l\u00e4mpar sig b\u00e4st att till\u00e4gna sig live. Jag h\u00f6rde honom minst en g\u00e5ng under perioden d\u00e5 jag kunde anv\u00e4nda mitt publikombudskort p\u00e5 Nef. Han har samarbetat med flera av de st\u00f6rsta namnen inom fusion och funk. Men ocks\u00e5 gjort mer tillr\u00e4ttalagd ”smooth” jazz och pop som session-musiker (Kenny G, Herb Alpert, Laura Branigan med flera). P\u00e5 Youtube finns videor med honom tillsammans med exempelvis Chick Corea och George Duke. <\/p>\n\n\n\n

I h\u00f6st \u00e4r hans virtuosa powertrio ute p\u00e5 Europaturn\u00e9. Betraktar dem p\u00e5 liknande s\u00e4tt som med respekterade gitarristen Carl Verheyen n\u00e4r han g\u00e4stade Kungsbacka under pandemin. Gitarristen i all \u00e4ra. Att han hade anlitat giganterna Alphonso Jonson och Chad Wackerman f\u00f6rl\u00e4nade det eventet en extra lyster (fick dessutom tr\u00e4ffa musikerna efter\u00e5t) Jeff Lorbers partners p\u00e5 scen \u00e4r inga mindre \u00e4n Jimmy Haslip p\u00e5 elbas och bakom trumsetet den tio \u00e5r yngre Sonny Emory. Haslip, en av grundarna av Yellow Jackets har jag ocks\u00e5 sett p\u00e5 Nef och dessutom p\u00e5 Nalen etc. Emory som ocks\u00e5 \u00e4r l\u00e5tskrivare och s\u00e5ngare har senaste sex \u00e5ren turnerat med Eric Clapton. Annars bygger hans ber\u00f6mmelse p\u00e5 att ha varit medlem i Earth, Wind & Fire, det beat som pr\u00e4glade dansant d\u00e4nga av B\u00b452:s, att ha ing\u00e5tt i Bruce Hornsby\u00b4s band samt samarbeten med Al Jarreau, Steely Dan, Bette Midler, David Sanborn, Phyllis Hyman, Chic, Lee Ritenour med flera. <\/p>\n\n\n\n

Konserten beh\u00f6vde flyttas till ett h\u00f6rnrum p\u00e5 andra v\u00e5ningen d\u00e4r ett ordenss\u00e4llskap annars h\u00e5ller till. Folk satt antingen kring tv\u00e5 l\u00e5ngbord eller intog st\u00e5platser. Ljudet var lyckligtvis alldeles lagom dimensionerat. Lorber presenterade merparten av l\u00e5tarna, fast f\u00f6rsm\u00e4dligt nog var titlarna sv\u00e5ra att uppfatta. Man \u00f6verraskar genom att lira utan paus. Blev s\u00e5 entusiastisk att jag gl\u00f6mde ta tiden, fast tippar att konserten p\u00e5gick i halvannan timme inklusive extranummer. Bandledaren trakterade stundtals ett Nord keyboard med v\u00e4nsterhanden medan den h\u00f6gra tog ut melodislinga p\u00e5 vad jag tror var fender rhodes. <\/p>\n\n\n\n

Redan f\u00f6rsta l\u00e5ten antar olika skepnader, inneh\u00e5ller fr\u00e4cka \u00f6verg\u00e5ngar. Vi informeras om att Water Sign <\/em>och He Had A Hat <\/em>framf\u00f6rs. Sprudlande optimistiskt sound sl\u00e5r \u00f6ver till avsp\u00e4nt, fl\u00f6dande groove med ypperligt bas-feature. Oklanderlig inledning fungerar delvis som uppv\u00e4rmning. Sedan blir det \u00e5ka av i sp\u00e4nnande f\u00f6rlopp.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Emory agerar ibland p\u00e5drivare. Och efter tv-tre potenta l\u00e5tar kreeras uppbruten rytmik p\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntat virtuost maner fr\u00e5n trion. Avl\u00f6ses av sn\u00e4rtig, sprittande melodi med makal\u00f6s leverans fr\u00e5n den taggade Haslip som spelat med Lorber under tio \u00e5rs tid.. Noterar att musikernas vidunderliga teknik och deras samh\u00f6righet, som s\u00e5 snyggt ramar in l\u00e5tarna, resulterar i \u00f6nskv\u00e4rd livek\u00e4nsla. \u00c4r \u00f6vertygad om att publiken \u00e4r mycket n\u00f6jd, fast det \u00e4r musikerna som attraherar i h\u00f6gre grad \u00e4n kompositionerna. Tekniken f\u00f6rl\u00f6ser och f\u00f6rh\u00f6jer v\u00e4rdet p\u00e5 l\u00e5tarna tillg\u00e4ngliga p\u00e5 studioinspelningar. Otroligt smidiga bassolon l\u00e4gger ett par g\u00e5nger grunden till vidare instrumentala konversationer. Med infallsrika betoningar styr melodimakaren skeendet p\u00e5 sina tangenter, med avbrott f\u00f6r intron och solon fr\u00e5n basist respektive batterist.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r rytmsektionen anf\u00f6rd av sammanh\u00e5llande kraften Haslip drar iv\u00e4g sv\u00e4nger det hejdl\u00f6st. Associerar hans pr\u00e4gling lika mycket till legendaren John Entwistle som till genrekollegan Jeff Andrews. Sonny Emorys bedrifter \u00e4r egentligen ett kapitel f\u00f6r sig. K\u00e4nnetecknas i egna uppt\u00e5g av en snabbhet vars blixtrande kaskader kan konkurrera med overkligt snabba trummisar inom speed metal. Vid ett par hisnande utbrott var det som om han vistades p\u00e5 en annan planet, gick loss kopi\u00f6st. Kul och sm\u00e5tt chockerande uppvisning i denna kontext! Givetvis tillf\u00f6r han i \u00f6vrigt ett tajt och l\u00e4ckert groove och i ett par sekvenser behagliga kontraster i l\u00e5ngsamt, framglidande beat. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
bild fr\u00e5n Bratislava n\u00e5gra dagar tidigare (fotograf ok\u00e4nd) – fr\u00e5n Jeff Lorbers facebooksida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sv\u00e4ngigt popfusionbeat i medium tempo genererar glipor att brodera i, vilket Haslip f\u00f6rvaltar str\u00e5lande. Det stretchas ekvilibristiskt inom ramarna i en av deras favoriter, som s\u00e4gs fokusera p\u00e5 den sv\u00e5r\u00f6versatta musiktermen ”chops”. What\u00b4s New <\/em>presenteras liksom den av flera hip hop stj\u00e4rnor samplade Rain Dance<\/em> fr\u00e5n 1979. Efter en subtilt luftig l\u00e5t garnerad med vispspel v\u00e4xlas \u00f6ver till den bekymmersl\u00f6st lediga stil man brukar ben\u00e4mna som V\u00e4stkust-sound. Kan ha varit Tune 88. <\/em>Kanske en illusion, tycker mig h\u00f6ra att fragment fr\u00e5n andras hits v\u00e4vts in. Ett avsp\u00e4nt gung med aptitligt h\u00e4ng bevisar sannerligen att trion kommunicerar p\u00e5 samma v\u00e5gl\u00e4ngd. V\u00e4rt att \u00e5nyo betona vad man visste p\u00e5 f\u00f6rhand. N\u00e4mligen hur oerh\u00f6rt tajt dessa tre kapaciteter interagerar.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 beg\u00e4ran serveras ett extranummer vars titel indikerar att en av orgeljazzens och boppens funkiga ambassad\u00f6rer hyllas, n\u00e4mligen Horace Silver. Denne pionj\u00e4r till\u00e4gnas en underbart pulserande melodi. Initiativrika Lorber och Haslips flinka fingrar uppr\u00e4ttar en avancerad dialog. H\u00e4r f\u00e5r vi en groovig anr\u00e4ttning d\u00e4r vad jag brukar kalla sj\u00e4lvg\u00e5ende sv\u00e4ng uppst\u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

26\/10 2023 Valand i G\u00f6teborg (Arrang\u00f6r: Jazzf\u00f6reningen Nefertiti) Produktive ”klaviatur-hanteraren” Jeff Lorbers katalog best\u00e5r av cirka 25 album, i eget namn eller angivna som Jeff Lorber Fusion. 2018 tilldelades han h\u00f6gst v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nst en Grammy f\u00f6r b\u00e4sta samtida instrumentalalbum. Vill h\u00e4vda utan att ha skivorna att 70-\u00e5ringens erfarenhet och raffinerade samspel med utvalda v\u00e4nner l\u00e4mpar sig […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":["post-173321","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/173321","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=173321"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/173321\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":173349,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/173321\/revisions\/173349"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=173321"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=173321"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=173321"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}