{"id":173206,"date":"2023-10-27T14:06:11","date_gmt":"2023-10-27T13:06:11","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=173206"},"modified":"2023-10-27T15:52:20","modified_gmt":"2023-10-27T14:52:20","slug":"teaterkritik-pappas-fodelsedag-smart-skrivet-nutida-kammardrama-med-varme-humor-och-traffsaker-dialog","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=173206","title":{"rendered":"Teaterkritik: Pappas f\u00f6delsedag \u2013 smart skrivet nutida kammardrama med v\u00e4rme, humor och tr\u00e4ffs\u00e4ker dialog"},"content":{"rendered":"
\"\"
<\/p>\n

<\/figcaption><\/figure>\n

Pappas f\u00f6delsedag<\/strong>
\nAv Alejandro Leiva Wenger
\nRegi Frida R\u00f6hl
\nScenografi, kostym Charlotta Nylund
\nPeruk, mask Mimmi Lindell, Freja Stige
\nLjus Carina Backman
\nMusik Joel Hammad Magnusson
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten 26 oktober 2023
\nMedverkande Ana Gil Di Melo Nacimento, C\u00e9car Sarachu, David Fukamachi Regnfors, Omid Khansari, Pablo Leiva Wenger, Sanna Sundqvist,<\/p>\n

N\u00e4r Alejandro Leiva Wengers pj\u00e4s Pappas f\u00f6delsedag har premi\u00e4r denna h\u00f6stkv\u00e4ll i Sverige \u00e4r det 50 \u00e5r sedan juntan st\u00f6rtade president Salvador Allende. Wenger kom till Sverige som nio\u00e5ring och har sj\u00e4lv barn idag. Men i en DN-intervju inf\u00f6r premi\u00e4ren s\u00e4ger han att det chilenska spelar mindre roll i pj\u00e4sen. Den var ocks\u00e5 f\u00e4rdig redan f\u00f6re pandemin. Det r\u00f6r sig om en familj \u2013 som alltid n\u00e4r han skriver \u2013 och denna g\u00e5ng om dolda hemligheter, s\u00e5som f\u00f6rsvunna personers \u00f6den. F\u00f6r mig \u00e4r det f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag ser ett verk av Wenger.<\/p>\n

Handlingen kretsar kring tre vuxna syskon som samlas f\u00f6r att fira sin fars f\u00f6delsedag. Pappan – som ensam uppfostrat barnen i det nya landet \u2013 har \u00f6verlevt tortyr. Denna f\u00f6delsedag upplever de att han beter sig lite extra m\u00e4rkligt. Han yrar om en hemlig g\u00e4st och en stol syns vid bordet. F\u00f6rvirrat s\u00e4ger han att han tr\u00e4ffat barnens mamma, men alla barn vet att hon f\u00f6rsvann n\u00e4r de var mycket sm\u00e5. Barnen – vars minnen \u00e4r vaga – har skilda versioner av hur allt gick till.<\/p>\n

Innan pj\u00e4sens huvudscen avt\u00e4cks m\u00f6ter vi hastigt storasyster Marta, som ocks\u00e5 \u00e4r konstn\u00e4r. Det \u00e4r innan hennes nya pojkv\u00e4n dyker upp. Videon som visar Marta vid ett skrivbord – \u00e4r ganska n\u00e4rg\u00e5ngen och projiceras p\u00e5 en tunn rid\u00e5 som senare rivs ner. Deras liv blir som en zoom-ruta mot publiken d\u00e4r sk\u00e5despelarnas ansiktsuttryck tydligt kommer fram. Ana Gil Di Melo Nacimento gestaltar en trov\u00e4rdig saklig storasyster med ett akademiskt sanningss\u00f6kande som konstn\u00e4r. Men varf\u00f6r har hon v\u00e5gat s\u00e5 \u00f6ppet skildra sin familj i sitt senaste konstverk, var det att g\u00e5 \u00f6ver gr\u00e4nsen eller? Fr\u00e5gan h\u00e4nger i luften i parets dialog, men f\u00e5r inget svar. En feministisk hint glimmar till n\u00e4r pojkv\u00e4nnen, levande och humoristiskt skildrad av Omid Khansari, syns komma in och st\u00f6ra henne mitt i arbetet. Vi ser henne besv\u00e4ras, men inte protestera. Han \u00e4r ju man.<\/p>\n

D\u00e4refter dras den flortunna rid\u00e5n bort och allt utspelar sig i pappans vardagsrum. Att det \u00e4r C\u00e9sar Sarachu som \u00e4r navet – som med v\u00e4rme och komisk tr\u00e4ffs\u00e4kerhet gestaltar den n\u00e5got f\u00f6rvirrade pappan – b\u00e4r hem mycket av f\u00f6rest\u00e4llningen. Runt honom tvingas de anh\u00f6riga \u2013 trots mycket olika perspektiv – agera s\u00e5som det \u00e4r m\u00f6jligt i den lite skruvade familjesituationen. Att det \u00e4r hans f\u00f6delsedag tar alla h\u00e4nsyn till. Lillasystern i familjen blir i Sanna Sundqvist tolkning \u00f6msint och levande. I sin New Age- aktiga, men ink\u00e4nnande foliehatt-inst\u00e4llning till verkligheten \u00e4r hon en total kontrast till storasyster. Den trassliga skyddsdr\u00e4kten mot elektrisk str\u00e5lning blir en varm k\u00e4rleksg\u00e5va. Hur de pratar f\u00f6rbi varandra med skilda inst\u00e4llningar till vetenskap \u00e4r en fr\u00f6jd att se. Men fr\u00e5gan \u00e4r vem som segrar.<\/p>\n

Vartefter \u00f6kar oklarheterna n\u00e4r fadern pl\u00f6tsligt irrar ut – och Kristina T\u00f6rnqvists kvinnogestalt tr\u00e4der in. T\u00f6rnqvists stabila rolltolkning b\u00e4r fram repliker som vrider familjens verklighet ett varv extra. Men pj\u00e4sens \u00f6vergripande tema kring trauma ryms mot slutet i monologen som familjens unga – ganska uppenbart psykiskt st\u00f6rda granne – h\u00e5ller. Det \u00e4r den unge mannen som har problem med att tala logiskt och klart – mycket balanserat spelad av David Fukamachi Regnfors \u2013 som p\u00e5 ett genialiskt s\u00e4tt tar till orda. Han mumlar om \u201den kula\u201d, och pekar p\u00e5 kroppen. Kulan \u201dg\u00e5r inte att beskriva i ord\u201d \u2013 men den f\u00f6rde honom samman med fadern och s\u00e5 blev han en n\u00e4ra v\u00e4n till familjen. H\u00e4r k\u00e4nns en fin koppling till det k\u00e4nda att det \u00e4r fr\u00e5n galningar och barn vi f\u00e5r h\u00f6ra det mest sanna.<\/p>\n

Pablo Levia Wenger (sl\u00e4kting till Alejandro?) spelar den lite buffliga sonen i familjen som tidigare sysslat med n\u00e5got fuffens. Initialt b\u00e4r han en hemlig v\u00e4ska in p\u00e5 scenen. I denna f\u00f6renas minnet av mor, m\u00f6jlig kriminalitet, men sedan n\u00e5got mycket m\u00e4nskligt och f\u00f6renande.<\/p>\n

N\u00e4r spelet \u00e4r slut g\u00e5r mina tankar b\u00e5de till Jonas Hassen Khemiris roman Ett \u00f6ga r\u00f6tt och till Moli\u00e8res komedi Tartuffe. V\u00e4rmd av f\u00f6rest\u00e4llningens ordgl\u00e4dje och tr\u00e4ffs\u00e4kra dialoger \u00e4r det empatin och nutidsk\u00e4nslan samt \u00f6verraskande och smarta v\u00e4ndningar i kompositionen som givit intryck. Det \u00e4r en svart komedi som b\u00e5de underh\u00e5ller och har djup.<\/p>\n

V\u00e4lskriven som ett klassiskt kammardrama med utmejslade karakt\u00e4rer l\u00e4r vi k\u00e4nna en familj. \u00c4ven om handlingen dr\u00e5pligt f\u00f6rs fram med finesser och humor anas deras m\u00f6rka f\u00f6rflutna. Spr\u00e5kets roll hos exilchilenare \u2013 vikten av att beh\u00e4rska svenska s\u00e5v\u00e4l som modersm\u00e5let spanska \u2013 kommer med. Missf\u00f6rst\u00e5nd kring ord blir roliga att ta del av – men vi k\u00e4nner samtidigt hur deras identitet p\u00e5verkas av f\u00f6rbistringen. Men det mer \u00f6vergripande temat \u00e4r ur ett medm\u00e4nskligt perspektiv – vad ett upplevt trauma g\u00f6r med en familj. Vi ser de anh\u00f6riga ta extra h\u00e4nsyn till sin pappa som i en lite galen karusell. Sanningss\u00f6kande och tillf\u00e4llig efterl\u00e4ngtad gl\u00e4dje \u2013 verkar st\u00e4llas mot varandra. \u00c4r det s\u00e5 noga med \u00e4rligheten eller duger de sidor de orkar visa f\u00f6r varandra?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Pappas f\u00f6delsedag Av Alejandro Leiva Wenger Regi Frida R\u00f6hl Scenografi, kostym Charlotta Nylund Peruk, mask Mimmi Lindell, Freja Stige Ljus Carina Backman Musik Joel Hammad Magnusson Premi\u00e4r p\u00e5 Dramaten 26 oktober 2023 Medverkande Ana Gil Di Melo Nacimento, C\u00e9car Sarachu, David Fukamachi Regnfors, Omid Khansari, Pablo Leiva Wenger, Sanna Sundqvist, N\u00e4r Alejandro Leiva Wengers pj\u00e4s […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[1366,7643],"class_list":{"0":"post-173206","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"tag-dramaten","12":"tag-teaterkritik","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/173206","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=173206"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/173206\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":173225,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/173206\/revisions\/173225"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=173206"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=173206"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=173206"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}