![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/unnamed-11.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
This World is Not My Own
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 6 oktober 2023
\nRegi Petter Ringbom och Marquise Stillwell<\/p>\n
En fantastisk film och ber\u00e4ttelse som l\u00e5ter som en saga men handlar om verkliga h\u00e4ndelser, verkliga kvinnor. I centrum f\u00f6r filmen st\u00e5r konstn\u00e4ren Nellie Mae Rowe som var dotter till slavar och som aldrig fick g\u00e5 i skola men alltid m\u00e5lade, tecknade, skapade – f\u00f6r hon kunde bara inte l\u00e5ta bli. N\u00e4r hon en dag m\u00f6tte en annan kvinna som var lika originell fast p\u00e5 annat s\u00e4tt s\u00e5 blev hennes konst uppt\u00e4ckt.<\/p>\n
Tv\u00e5 av hennes konstverk kommer fr\u00e5n h\u00f6sten 2023 att ing\u00e5 i Moderna Museets samlingar i Stockholm. Genom en g\u00e5va fr\u00e5n Judith Alexander Foundation kommer verken Nellie Mae Rowe\u2019s House och Untitled (Big Brown Dog) att finnas d\u00e4r. Verken presenteras h\u00f6sten 2023 i samband med premi\u00e4ren av filmen This World is Not My Own.<\/p>\n
Nellie Mae Rowe f\u00f6ddes troligen \u00e5r 1900. Folkr\u00e4kningen i USA var inte s\u00e5 noga med att notera svarta barns f\u00f6delser. Ber\u00e4ttelsen om hennes liv och hennes konst speglar samtidigt den
\namerikanska segregationen och rasismen men ocks\u00e5 medborgarr\u00e4ttsr\u00f6relsen i 1900-talets Atlanta.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/10\/unnamed-12-300x169.jpg\")
Nellie Mae Rowe gjorde konst av allt hon kunde hitta. Som vuxen fyllde hon sin stuga med teckningar, dockor, skulpturer och massor olika f\u00f6rem\u00e5l. Hon var en urkraft som vara m\u00e5ste skapa. Hon var f\u00f6dd konstn\u00e4r. Stugan blev som en lekstuga d\u00e4r sl\u00e4ktingarnas barn \u00e4lskade att vara.<\/p>\n
Sex \u00e5r f\u00f6re sin d\u00f6d uppt\u00e4cktes hon av en f\u00f6rm\u00f6gen gallerist, Judith Alexander, som introducerade hennes verk f\u00f6r konstv\u00e4rlden. Vi f\u00e5r f\u00f6lja Nellie Mae Rowes liv men ocks\u00e5 Judith Alexanders uppv\u00e4xt och liv, en vit kvinna med helt annan bakgrund, fr\u00e5n en v\u00e4lb\u00e4rgad \u00f6vre-medelklass familj med en far som ledde upplopp mot svarta. Ett tag k\u00e4ndes filmen lite splittrad d\u00e5 vi f\u00e5r f\u00f6lja deras olika uppv\u00e4xt men n\u00e4r de m\u00f6ts f\u00f6rst\u00e5r vi varf\u00f6r vi f\u00e5tt f\u00f6lja Judiths liv ocks\u00e5. De tv\u00e5 tillsammans blev ren kreativ dynamit.<\/p>\n
Denna dokument\u00e4r str\u00e5lar av energi och fantasi och lekfullhet. Jag k\u00e4nner det som att jag \u00e4r med d\u00e4r och jag vill vara n\u00e4ra b\u00e5de Nellie och Judith, de var tv\u00e5 unika individer som v\u00e5gade st\u00e5 f\u00f6r vem de var.<\/p>\n