{"id":17175,"date":"2010-01-31T11:20:15","date_gmt":"2010-01-31T10:20:15","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=17175"},"modified":"2010-01-31T11:20:15","modified_gmt":"2010-01-31T10:20:15","slug":"rapport-fran-premiaren-av-francoise-sagans-slott-i-sverige-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=17175","title":{"rendered":"Rapport fr\u00e5n premi\u00e4ren av Fran\u00e7oise Sagans "Slott i Sverige" p\u00e5 Dramaten"},"content":{"rendered":"

\"slottisverige\"<\/a>
\nP\u00e5 ytan: tv\u00e5 syskon: Sebastian och Eleonor, bortsk\u00e4mda, ytliga, vackra och cyniska, har hamnat p\u00e5 ett slott i Sverige. Under n\u00e5gra insn\u00f6ade m\u00e5nader, d\u00e4r sn\u00f6n ligger som driver kring slottet, driver syskonen ett elakt intrigspel med slottets \u00f6vriga inv\u00e5nare och g\u00e4ster, f\u00f6r att f\u00f6rfylla tristessen och ha n\u00e5got att g\u00f6ra under isoleringen. Det \u00e4r nutid, men slottets \u00e4gare vill hylla traditionella ideal och tvingar alla att g\u00e5 kl\u00e4dda i 1700-talskl\u00e4der och peruker. Det blir verkligen absurt med krocken mellan nutidsm\u00e4nniskor och gammal stil. Fran\u00e7oise Sagans ”Slott i Sverige” p\u00e5 Dramaten \u00e4r en mycket speciell f\u00f6rest\u00e4llning. Den \u00e4r rolig men under allt bubblar det av dramatik och skr\u00e4ck – f\u00f6rest\u00e4llningen grep tag om mig och jag kunde inte s\u00e4tta mig och skriva om den direkt. Jag beh\u00f6vde sova p\u00e5 saken.<\/p>\n

Det \u00e4r en stark f\u00f6rest\u00e4llning och jag t\u00e4nker se den minst en g\u00e5ng till. Den g\u00e5r att analysera och diskutera utifr\u00e5n m\u00e5nga olika infallsvinklar. Bland annat handlar den om:
\nM\u00e4nniskor som \u00e4r s\u00e5 uttr\u00e5kade att det enda som kan lindra tristessen \u00e4r att driva med m\u00e4nniskor, utnyttja deras k\u00e4nslor och f\u00f6rhoppningar.
\nM\u00e4nniskor som \u00e4r s\u00e5 ensamma innerst inne, det enda som f\u00f6r tillf\u00e4llet kan ge lindring \u00e4r att driva ett spel med med andra.
\nM\u00e4nniskor som inte vill bli vuxna, st\u00e4ndigt omogna, jagcentrerade utan att kunna ta ansvar f\u00f6r annat \u00e4n det egna n\u00f6jet.<\/p>\n

Publiken skrattade en del, p\u00e5 ytan \u00e4r ”Slott i Sverige” humoristisk. Men skrattet s\u00e4tter sig i halsen, allt som oftast, det \u00e4r mycket sv\u00e4rta i pj\u00e4sen, m\u00e4nniskorna s\u00e4ger n\u00e5got roligt och underh\u00e5llande, men undertexten vibrerar av rop av f\u00f6rtvivlan.<\/p>\n

Det finns flera djup i pj\u00e4sen och flera s\u00e4tt att se den p\u00e5. Jag tycker att den absolut ocks\u00e5 har en politisk dimension. Det \u00e4r s\u00e5 tydligt hur de med makt h\u00e5ller varandra bakom ryggen. Internt kan \u00f6verklassen eller den grupp som har makt br\u00e5ka s\u00e5 t\u00e4nderna ryker, men ut\u00e5t sett och n\u00e4r det kommer till kritan, h\u00e5ller de \u00e4nd\u00e5 t\u00e4tt ihop.<\/p>\n

Fran\u00e7oise Sagan, som skrivit pj\u00e4sen, var en fascinerande person, en pojkflicka som br\u00e4nde ut sig p\u00e5 alla h\u00e5ll. Hon var fransyska och pj\u00e4sen ”Slott i Sverige” har en rolig f\u00f6rhistoria. N\u00e4r hon var 22 \u00e5r och redan hade slagit igenom som f\u00f6rfattare hyrde hon vintern 1957 ett hus i n\u00e4rheten av Fontainebleau och hon hade f\u00f6rst\u00e5s en massa v\u00e4nner med sig. F\u00f6r att muntra upp st\u00e4mningen fantiserar hon ihop en ber\u00e4ttelse om ett syskonpar, en bror och en syster som \u00e4r enormt depraverade och som bor p\u00e5 ett slott n\u00e5gonstans l\u00e5ngt bort, d\u00e4r det \u00e4r kallt och m\u00f6rkt och sn\u00f6n ligger i drivor. Platsen f\u00f6r slottet blev d\u00e5 Sverige.
\nN\u00e5gra \u00e5r senare fick en teaterchef se anteckningarna och han bad d\u00e5 Sagan att skriva en pj\u00e4s utifr\u00e5n dessa anteckningar och dessa personer. D\u00e5 reste Fran\u00e7oise Sagan till Schweiz och skrev pj\u00e4sen.<\/p>\n

Som alltid p\u00e5 premi\u00e4rer \u00e4r det en hel del k\u00e4ndisar i publiken. Johan Rabaeus<\/a>, som \u00e4r aktuell i huvudrollen i ”Den girige” p\u00e5 Dramaten<\/a> satt n\u00e5gra rader framf\u00f6r oss. Carl Tham, politikern<\/a> som haft fina uppdrag f\u00f6rst f\u00f6r Folkpartiet och sedan f\u00f6r Socialdemokraterna, satt p\u00e5 raden bakom oss. Han verkade vara lite f\u00f6rkyld.
\nMarie-Louise Ekman, Dramaten-chefen, s\u00e5g jag ocks\u00e5 d\u00e4r i vimlet. Det h\u00f6r nog till hennes jobb att synas p\u00e5 alla premi\u00e4rer.<\/p>\n

Sk\u00e5despelarna i f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r som oftast p\u00e5 Dramaten mycket duktiga. Jag blev extra nyfiken p\u00e5 David Mj\u00f6nes, som spelar Sebastian. Jag tror inte jag sett honom i n\u00e5gon roll tidigare, men nu ska jag h\u00e5lla utkik efter honom.<\/p>\n

Fran\u00e7oise Sagans ”Slott i Sverige” p\u00e5 Dramaten<\/p>\n

I rollerna Malin Ek, Magnus Ehrner, Rebecka Hemse, David Mj\u00f6nes, Hulda Lind J\u00f3hannsd\u00f3ttir, Omid Khansari, Nils Eklund m.fl.
\n\u00d6vers\u00e4ttning Birgitta Hammar
\nRegi Jenny Andreasson
\nScenografi och kostym Marika Feinsilber
\nLjus Ellen Ruge
\nPeruk och mask Sofia Ranow Boix-Vives, Rebecka Andersson
\nSpeltid: 2 timmar och 40 timmar, inklusive paus.<\/p>\n

H\u00e4r har f\u00f6rresten Dramatenbloggen ett inl\u00e4gg med filmklipp fr\u00e5n repetitionerna till ”Slott i Sverige”.<\/a><\/p>\n

Dramatens hemsida och ”Slott i Sverige”.<\/a><\/p>\n

Fakta om Sagan fr\u00e5n Wikipedia<\/a>:<\/p>\n

Fran\u00e7oise Sagan, egentligen Fran\u00e7oise Quoirez, f\u00f6dd 21 juni 1935, d\u00f6d 24 september 2004, fransk f\u00f6rfattare.
\nSagan v\u00e4xte upp i en v\u00e4lb\u00e4rgad familj. Hon skrev \u00f6ver 40 romaner, novellsamlingar, pj\u00e4ser och filmmanus. Mest k\u00e4nd \u00e4r hon f\u00f6r sin skandalomsusade debutroman ”Bonjour tristesse” (Ett moln p\u00e5 min himmel), 1954, som hon skrev som 19-\u00e5ring. Sitt f\u00f6rfattarnamn valde hon efter en karakt\u00e4r i Marcel Prousts verk ”P\u00e5 spaning efter den tid som flytt”. ”Bonjour tristesse” \u00e4r \u00f6versatt till 22 spr\u00e5k och har s\u00e5lts i \u00f6ver 5 miljoner exemplar.
\nSagan dog p\u00e5 ett sjukhus i Honfleur i Frankrike av en blodpropp i lungan.
\n2008 hade filmen Bonjour Sagan, som skildrar Sagans liv, premi\u00e4r.<\/p><\/blockquote>\n

Relaterat: Artikel om Sagan i Fokus.<\/a><\/p>\n

Fotograf Roger Stenberg:<\/strong><\/p>\n

\"slottisverige1\"<\/a><\/p>\n

\"slottisverige2\"<\/a><\/p>\n

\"slottisverige3\"<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Dramaten<\/a>, teater<\/a>, scen<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 ytan: tv\u00e5 syskon: Sebastian och Eleonor, bortsk\u00e4mda, ytliga, vackra och cyniska, har hamnat p\u00e5 ett slott i Sverige. Under n\u00e5gra insn\u00f6ade m\u00e5nader, d\u00e4r sn\u00f6n ligger som driver kring slottet, driver syskonen ett elakt intrigspel med slottets \u00f6vriga inv\u00e5nare och g\u00e4ster, f\u00f6r att f\u00f6rfylla tristessen och ha n\u00e5got att g\u00f6ra under isoleringen. Det \u00e4r nutid, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1366,12286,12288],"class_list":["post-17175","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-dramaten","tag-film","tag-teater","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17175","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17175"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17175\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17175"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=17175"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=17175"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}