{"id":170671,"date":"2023-08-26T17:00:01","date_gmt":"2023-08-26T16:00:01","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=170671"},"modified":"2023-08-29T10:55:08","modified_gmt":"2023-08-29T09:55:08","slug":"teaterkritik-min-fantastiska-vaninna-stark-berorande-enastaende","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=170671","title":{"rendered":"Teaterkritik: Min fantastiska v\u00e4ninna – stark, ber\u00f6rande, enast\u00e5ende"},"content":{"rendered":"
\"\"
Foto: Markus G\u00e5rder<\/figcaption><\/figure>\n

Min fantastiska v\u00e4ninna<\/strong>
\nRegi Maria Sid
\nScenografi Zofi Lagerman
\nKostym Liv Pettersson & Kerstin Dagmarsdotter
\nLjus Patrik Bog\u00e5rdh
\nMask Anna Jensen Arktoft & Rebecca Afzelius
\nKoreografi Catharina Allvin
\nLjud Magnus Ericsson
\nDramatisering April De Angelis
\n\u00d6vers\u00e4ttning Johanna Hedenberg
\nNypremi\u00e4r p\u00e5 Kulturhuset stadsteatern Stockholm 25 augusti 2023<\/p>\n

En stor romanserier om kvinnlig v\u00e4nskap blir p\u00e5 scen en enast\u00e5ende uppvisning av duktiga sk\u00e5despelare. Regiss\u00f6ren Maria Sid har varit klok att bygga f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5 duktiga sk\u00e5despelare och l\u00e5ter tryggt f\u00f6rest\u00e4llningen vila p\u00e5 sk\u00e5despelarnas insatser. Maja Rung som Elena och Nina Zanjani som Lila visar upp ett brett register d\u00e4r vi kan k\u00e4nna de tv\u00e5 karakt\u00e4rernas m\u00e5nga sidor. Starkt, realistiskt och m\u00e4nskligt. \u00d6vriga sk\u00e5despelartruppen f\u00e5r b\u00e4ra flera olika roller och de g\u00f6r det med glans. Trots att f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r drygt tre och en halv timme l\u00e5ng fl\u00f6t tiden snabbt och jag s\u00f6gs helt och h\u00e5llet in i handlingen och gl\u00f6mde tid och rum. Jag var d\u00e4r, i Neapel.<\/p>\n

\"\"Scenografin \u00e4r sparsmakad och ger utrymme f\u00f6r sk\u00e5despelarna. Klokt val av regiss\u00f6ren, scenograf och \u00f6vriga i produktionsledningen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan vi sj\u00e4lv inom oss se milj\u00f6erna. Ljuss\u00e4ttningen \u00e4r ocks\u00e5 en stark del i helheten. Ljuset anv\u00e4ndes p\u00e5 ett f\u00f6rst\u00e4rkte vissa scener genom olika f\u00e4rger och styrka. Inslagen av dans lyfter ocks\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningen genom att ingjuta liv, passion, r\u00f6relse och f\u00f6ra ber\u00e4ttelsen fram\u00e5t. Ibland kan kroppens r\u00f6relser f\u00f6rmedla mer \u00e4n tusen ord.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen baseras p\u00e5 Elena Ferrantes v\u00e4rldssucc\u00e9 om kvinnlig v\u00e4nskap i ett fattigt kvarter i Neapel fr\u00e5n 1950-talet fram till 2010. Vi f\u00e5r f\u00f6lja de tv\u00e5 flickorna Elena och Lila. Bokserien best\u00e5r av fyra delar: F\u00f6rsta delen skildrar barndom och ton\u00e5r, andra ungdoms\u00e5r, tredje \u00e5ren mitt i livet, medan den fj\u00e4rde delen skildrar medel\u00e5lder och \u00e5ldrande. F\u00f6rest\u00e4llningen inneh\u00e5ller alla fyra delarna \u00e4ven om det blir mer fokus p\u00e5 de f\u00f6rsta tv\u00e5 delarna.<\/p>\n

\"\"
Maja Rung som Elena.<\/figcaption><\/figure>\n

Lila och Elena \u00e4r tv\u00e5 flickor i Neapels fattiga och v\u00e5ldsamma kvarter med stark fr\u00e5n 1950-talet. Livet skiljer dem \u00e5t, men de \u00e4r f\u00f6r alltid del av varandras blodomlopp. Lila, den egensinniga och briljanta, dr\u00f6mmer om att bli f\u00f6rfattare. Ist\u00e4llet m\u00e5ste hon sluta skolan f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att f\u00f6rs\u00f6rja familjen. Elena tar sig genom n\u00e5ls\u00f6gat och f\u00e5r forts\u00e4tta i realskolan. Lila gifter sig som ton\u00e5ring, medan Elena flyttar fr\u00e5n Neapel f\u00f6r att l\u00e4sa p\u00e5 universitetet.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen, b\u00e5de i b\u00f6ckerna och p\u00e5 scen, skildrar en tid av sexuell frig\u00f6relse, sociala f\u00f6r\u00e4ndringar och upptrappat politiskt v\u00e5ld. Trots att handlingen utspelas under en best\u00e4md tidsperiod det en tidl\u00f6s ber\u00e4ttelse. Det som framf\u00f6rs \u00e4r evigt m\u00e4nskligt, som hur b\u00e5de Lila och Elena ibland lurar sig sj\u00e4lva och framf\u00f6r allt f\u00f6rs\u00f6ker lura omgivningen. Hur sv\u00e5rt det \u00e4r att erk\u00e4nna det som g\u00f6r mest ont. Hur de m\u00e5ste anpassa sig till de som best\u00e4mmer och har makten. Att kvinnor oftast f\u00e5r dra det stora lasset i familjen och inte hinner skriva romaner p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e4n hinner. Eller en av de mest talande delarna d\u00e4r den v\u00e4lb\u00e4rgade \u00f6vre medelklassen har det mesta serverat och kan flyta in genom \u00f6ppna d\u00f6rrar till universitet och akademiska jobb och deras tal om hur samh\u00e4llet ska kunna f\u00f6r\u00e4ndras som \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n realistiskt, \u00f6vre medelklassens sj\u00e4lvp\u00e5tagna roll att leda f\u00f6r\u00e4ndringen i samh\u00e4llet d\u00e4r de t\u00e4nker sig veta b\u00e4st hur arbetarklassen ska f\u00e5 det b\u00e4ttre, fast det inte har en aning om de verkliga problemen.<\/p>\n

\"\"
Nina Zanjan som Lila.<\/figcaption><\/figure>\n

Som scenupps\u00e4ttning hade den v\u00e4rldspremi\u00e4r v\u00e5ren 2017 p\u00e5 Rose Theatre Kingston i London. Maria Sids version hade skandinavisk premi\u00e4r den 1 mars 2019 p\u00e5 \u00c5rsta Folkets Hus och spelade sedan f\u00f6r uts\u00e5lda hus. Nypremi\u00e4ren p\u00e5 stora scenen i Kulturhuset Stadsteatern fick st\u00e5ende ovationer, mycket v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt. Jag tippar att den kommer att dra fullsatt salong ett bra tag.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e5terskapar atmosf\u00e4ren i romanen s\u00e5 jag som l\u00e4st den k\u00e4nner igen mig och jag blir engagerad och rycks med men jag tror att denna upps\u00e4ttning \u00e4r lika sev\u00e4rd f\u00f6r den som inte l\u00e4st b\u00f6ckerna. Oavsett om man l\u00e4st romanserien eller inte \u00e4r scenversionen stark, ber\u00f6rande, rolig och engagerande och f\u00e5r mig att minnas min egen uppv\u00e4xt.<\/p>\n

Om f\u00f6rfattaren till romanserien:
\nElena Ferrante \u00e4r en pseudonym som anv\u00e4nds av en italiensk f\u00f6rfattare som valt att vara anonym. Hon \u00e4r fr\u00e4mst k\u00e4nd via sin romansvit Neapelkvartetten, med handlingen f\u00f6rlagd till efterkrigstidens Neapel och med v\u00e4ninnorna Elena och Lila som huvudpersoner.<\/p>\n

P\u00e5 scen:
\nMaja Rung, Nina Zanjani, Matilda Ragnerstam, Odile Nunes, Rolf Lydahl, Davood Tafvizian, Henrik Norl\u00e9n, Pierre Tafvelin, Linus Troedsson, Peter Gardiner, Kayo Shekoni, Parwin Hoseinia, Ludde Hagberg och Sylvia Rauan.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Min fantastiska v\u00e4ninna Regi Maria Sid Scenografi Zofi Lagerman Kostym Liv Pettersson & Kerstin Dagmarsdotter Ljus Patrik Bog\u00e5rdh Mask Anna Jensen Arktoft & Rebecca Afzelius Koreografi Catharina Allvin Ljud Magnus Ericsson Dramatisering April De Angelis \u00d6vers\u00e4ttning Johanna Hedenberg Nypremi\u00e4r p\u00e5 Kulturhuset stadsteatern Stockholm 25 augusti 2023 En stor romanserier om kvinnlig v\u00e4nskap blir p\u00e5 scen […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[14680,12254,14674,4069],"class_list":{"0":"post-170671","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"tag-elena-ferrante","12":"tag-kulturhuset-stadsteatern","13":"tag-min-fantastiska-vaninna","14":"tag-nypremiar","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/170671","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=170671"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/170671\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":170805,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/170671\/revisions\/170805"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=170671"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=170671"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=170671"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}