{"id":169051,"date":"2023-07-10T02:35:30","date_gmt":"2023-07-10T01:35:30","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=169051"},"modified":"2023-07-11T11:18:04","modified_gmt":"2023-07-11T10:18:04","slug":"svart-komedi-om-perifera-kontorsrattors-maktkamp-pa-flera-fronter-arkivet-pa-teater-tofta","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=169051","title":{"rendered":"Svart komedi om perifera kontorsr\u00e5ttors maktkamp p\u00e5 flera fronter – Arkivet p\u00e5 Teater Tofta"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Pressfoton Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Manus och regi: G\u00f6ran Parkrud<\/p>\n\n\n\n

Scenografi och kostym: Ida-Lovisa Rudolfsson<\/p>\n\n\n\n

Ljus: Beate PersdotterL\u00f6ken<\/p>\n\n\n\n

Producent: Susanna Helld\u00e9n<\/p>\n\n\n\n

I rollerna: Susanna Helld\u00e9n, Jill Ung, Carl-Marcus Wickstr\u00f6m och Martin Nick Alexandersson<\/p>\n\n\n\n

Urpremi\u00e4r: 8\/7 2023<\/p>\n\n\n\n

Spelas till och med 25\/8 i magasinet vid Tofta Herrg\u00e5rd ( c:a 3 mil nordv\u00e4st om G\u00f6teborg)<\/p>\n\n\n\n

I samarbete med Sveriges f\u00f6rfattarfond, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, Kung\u00e4lvs Kommun, Sensus, Tofta Herrg\u00e5rd ( magasin\/ konferens)<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r fjorton \u00e5r sedan startades Teater Tofta av paret Susanna Helld\u00e9n – G\u00f6ran Parkrud. Deras nisch \u00e4nda sedan begynnelsen har handlat om att g\u00e5 p\u00e5 tv\u00e4rs emot gl\u00e4ttiga folklustspel vilka ju roar f\u00f6r stunden. Ist\u00e4llet djupdyks i t\u00e4nkv\u00e4rda skandinaviska dramer, antingen av tungviktare som Strindberg och Nor\u00e9n eller nyskrivet av G\u00f6ran Parkrud. F\u00f6rutom att vara betydande dramatiker ut\u00f6vas, passande nog, verksamhet som psykolog.<\/p>\n\n\n\n

Bes\u00f6ker natursk\u00f6na platsen f\u00f6r fj\u00e4rde g\u00e5ngen, tillg\u00e5ng till bil \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning. Skulle det intr\u00e4ffa att sommarens upps\u00e4ttning inte motsvarar ens f\u00f6rv\u00e4ntningar, kan fastsl\u00e5s att halva n\u00f6jet \u00e4r att bara befinna sig i denna fridfulla omgivning. F\u00f6rvisso inte v\u00e4dret som ska recenseras, Men att solen lyste lagom i obefintlig vind under premi\u00e4ren f\u00f6rh\u00f6jde upplevelsen. Vill man unna sig lyx rekommenderas \u00f6vernattningspaket p\u00e5 herrg\u00e5rden. Tomas Forser har h\u00e4vdat att loftliknande utrymmet under takbj\u00e4lkarna torde tillh\u00f6ra landets mysigaste teaterrum. Magin sitter i v\u00e4ggarna. Och i sommar har viss omm\u00f6blering skett, vilket f\u00e5tt till f\u00f6ljd att publiken sitter p\u00e5 antingen v\u00e4stra eller \u00f6stra sidan. Ensemblen vinnl\u00e4gger sig f\u00f6red\u00f6mligt om tydlig diktion d\u00e5 ljudf\u00f6rst\u00e4rkande teknik inte anv\u00e4nds. Repliker utslungas med emfas p\u00e5 en niv\u00e5, att h\u00f6rbarheten tycks tillfredsst\u00e4llande \u00e4ven vid bakersta raderna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse Susanna Helld\u00e9n och Martin Nick Alexandersson <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Finns \u00e5tskilliga bottnar, m\u00e5nga ing\u00e5ngar i en till lika delar m\u00e4rklig och fascinerande intrig. Vilka tr\u00e5dar mottagare fr\u00e4mst nystar i beror nog p\u00e5 vem man \u00e4r. F\u00f6rmodligen hade pj\u00e4sen tj\u00e4nat p\u00e5 att renodlas. Se inv\u00e4ndningen mot ett \u00f6verfl\u00f6d av av id\u00e9er hos Parkrud och det i skrivprocessen involverade teamet som en marginell inv\u00e4ndning.<\/p>\n\n\n\n

I Arkivet<\/em>, en till synes isolerad arbetsplats d\u00e4r m\u00e4nniskors inskickade dr\u00f6mmar katalogiseras av tre inte \u00f6verdrivet nitiska medarbetare, l\u00e4r vi k\u00e4nna hypersensitiva Veronika, konspiratoriskt lagda Nils och luttrade trotj\u00e4naren Berit. De verkar flexa, droppar d\u00e4rf\u00f6r in vid olika tidpunkter. Bakom deras respektive skrivbord st\u00e5r i hyllor hundratals p\u00e4rmar fyllda med k\u00e4rnfulla dr\u00f6mmar, vilka det ankommer p\u00e5 de anst\u00e4llda p\u00e5 f\u00f6retaget hsf (historien\/ samtid\/ framtid) att behandla. L\u00e5ter kanske osannolikt, men manus p\u00e5st\u00e5r att det existerat en marknad f\u00f6r detta insamlade material. Just ber\u00e4ttelserna de h\u00f6gl\u00e4ser ur p\u00e4rmarna bakom dem s\u00e4gs dock lyda under sekretess. Tillbaka fr\u00e5n semestern n\u00e5s man av krav p\u00e5 drastiskt \u00f6kad prestation, en f\u00f6r\u00e4ndrad rutin inf\u00f6rd av my ledning efter att gamle chefen d\u00f6tt. <\/p>\n\n\n\n

Scenografin i brandgult i plast och tr\u00e4 signalerar att pj\u00e4sen utspelas i en annan era, f\u00f6rslagsvis 70-talet. Kontorspersonalen varken loggar in sig p\u00e5 n\u00e4tet eller st\u00e4mplar in. Ist\u00e4llet noteras en minst sagt excentrisk l\u00f6sning i form av l\u00e5nga r\u00f6da rep vars \u00f6gla i ena \u00e4nden arkivarierna sluter \u00e5t om handleden. Komiskt excentriskt p\u00e5bud som visar sig inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e4ta effektiviteten. Lika crazy-betonat anm\u00e4ls n\u00e5gons ankomst som om trion vore i tj\u00e4nst p\u00e5 en larmcentral inte p\u00e5 milj\u00f6 som fodrar lugn och ro. (f\u00f6r \u00f6vrigt samma port(ar) publiken passerar in och ut genom). Direktiv till dem skickas via r\u00f6rpost bortsett fr\u00e5n att insamlade dokument levereras av bud varje vecka. F\u00f6ga \u00f6verraskande kommer denne f\u00f6r dem nya bekantskap, detta fr\u00e4mmande element, inneb\u00e4ra en kedja av eskalerande h\u00e4ndelser vilka ob\u00f6nh\u00f6rligt driver dramatiken till sin spets.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till Ida Lovisa-Rudolfsson – till vardags textilkonstn\u00e4r som dr\u00f6mmer om att bes\u00f6ka Japan- och hennes gr\u00e4lla dekor och kl\u00e4dval, \u00e4r spisen och diskhon d\u00e4r kaffet kokas den \u00f6verl\u00e4gset mest popul\u00e4ra platsen, vilket menligt inverkar p\u00e5 rollfigurernas flit. <\/p>\n\n\n\n

G\u00f6ran Parkrud tillsammans med sitt lilla team inklusive skickliga sk\u00e5despelare erbjuder en m\u00e5ngfasetterad upps\u00e4ttning, vars pendelr\u00f6relser mellan det absurt groteska och filosoferande av b\u00e5de orimlig och klok karakt\u00e4r tillf\u00f6r avsev\u00e4rt st\u00f6rre kvalitet \u00e4n i konventionella komedier. Beteenden och komplicerade relationer f\u00f6rmedlar en f\u00f6rt\u00e4tad dimension, stundtals en k\u00e4nsla av fyra individer f\u00e5ngade i sin bel\u00e4genhet med nerverna utanp\u00e5. Ensamhet, v\u00e5rt behov av att vara \u00f6nskv\u00e4rda och att f\u00e5 dela upplevelsen av orgasm \u00e4r \u00e4mnen pj\u00e4sen penetrerar, livsviktiga teman man i n\u00e5gra svindlande sekvenser avst\u00e5r fr\u00e5n att skoja med tack och lov. <\/p>\n\n\n\n

Eftersom Arkivet <\/em>f\u00f6rlagts till en annan era eller eventuellt till parallell v\u00e4rld, d\u00e4r inv\u00e5narna tvingas klara sig utan att kunna vara uppkopplad saknas \u00f6verlag samtidsmark\u00f6rer. Carl-Marcus Wickstr\u00f6ms roll symboliserar undantaget. F\u00f6rkroppsligande av den lika gr\u00e4nsl\u00f6sa som \u00f6mklige Nils \u00e4r magnifikt genomf\u00f6rt. K\u00e4mpar i likhet med kollegorna desperat f\u00f6r att ha kontroll, vilket g\u00f6r att han njuter extra mycket av maktbalansens f\u00f6rskjutning. Nils som tr\u00e5nar efter kollega \u00e4r b\u00e5de prepper och incel-man. \u00c4ven om han utrustats med stereotypa drag, f\u00e4ngslar hans hang ups alldeles enormt. Kan inte erinra mig n\u00e4r en p\u00e5hittad persons g\u00f6randen och l\u00e5tanden senast tog mig i besittning i lika h\u00f6g utstr\u00e4ckning p\u00e5 en teaterscen. Naturligt att associera till djupt st\u00f6rda individer, ensamma g\u00e4rningsm\u00e4n som till synes of\u00f6rklarligt g\u00e5r fr\u00e5n ord till handling.<\/p>\n\n\n\n

Bibliska referenser, traumatiska minnen fr\u00e5n uppv\u00e4xten, ikoniskt mantra fr\u00e5n Star Wars och lyrik fr\u00e5n 1927 tillh\u00f6r i \u00f6vrigt metaforer och detaljer fr\u00e5n samtalen som etsar sig fast.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse Carl-Marcus Wickstr\u00f6m och Susanna Helld\u00e9n<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Nils \u00e4r grov i mun, orsakar pinsamma situationer genom sin besatthet av obscenitet. Vad g\u00e4ller utagerande handlingar \u00f6vertr\u00e4ffas han emellertid av den frustrerade Veronica ( Susanna Helld\u00e9n) honom. Just de beg\u00e4r vi brukar ben\u00e4mna djuriska lustar f\u00f6rekommer frapperande ofta i produktioner p\u00e5 Teater Tofta. Provokativa komponenten har funnits i m\u00e5nga manus som n\u00e5got att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Intressant aspekt, kanske inspirerad av dramatikerns g\u00e4rning som psykolog. <\/p>\n\n\n\n

Musikinslagen ska inte negligeras. Orsakar andh\u00e4mtningspauser och speglar givetvis avsedd st\u00e4mning. P\u00e5 sin egenarrangerade alkoholindr\u00e4nkta julfest sjungs juls\u00e5ng av Carola. I \u00f6ppningsscenen framf\u00f6r Totta N\u00e4slund sm\u00e5tt ikoniska Bara om min \u00e4lskade v\u00e4ntar <\/em>(Dageby\/ Dylan), vilket sj\u00e4lvfallet visar p\u00e5 vidden av m\u00e4nniskors l\u00e4ngtan. Om \u00f6ronen uppfattade r\u00e4tt h\u00f6rdes ocks\u00e5 Mando Diao i Fr\u00f6dings Str\u00f6vt\u00e5g i hembygden <\/em>och efter snutt av Marvin Gaye i Wherever I Lay My Hat (That\u00b4s My Home) <\/em>g\u00f6rs h\u00e4nvisningar p\u00e5 titeln. N\u00e4r Lasse L\u00f6nndahls r\u00f6st ljuder g\u00f6rs en nostalgiskt tillbakablickande kommentar av Berit (Jill Ung), f\u00f6retagets veteran. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse Jill Ung<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kan inte f\u00f6rnekas att recensionen f\u00f6refaller kryptisk, haltar i analysen. Beror uteslutande p\u00e5 att vad som lett fram till intimiserande under- och \u00f6verordning som briserar f\u00f6re paus och fortskridande f\u00f6rlopp, inte b\u00f6r avsl\u00f6jas. Ovissheten b\u00f6r best\u00e5 f\u00f6r att utg\u00f6ra lockbete. En grannlaga uppgift att l\u00e5ta bli att spoila. Likt symbolm\u00e4ttade westernfilmer f\u00f6rklaras g\u00e5tan av fr\u00e4mlingen Gabriel, det fj\u00e4rde elementet. Vilket \u00e4rende har han? Hur reagerar ”de sammansvurna” p\u00e5 hans avsl\u00f6jande och tillst\u00e5nd?<\/p>\n\n\n\n

Utm\u00e4rkande f\u00f6r skrattframkallande dialoger \u00e4r motpartens ovilja att lyssna koncentrerat. Det uppenbart implicita g\u00e5r n\u00e4stan alltid i retur i form av motfr\u00e5gor, grogrund f\u00f6r typisk konversations-pingis d\u00e4r man irriterar varandra genom att h\u00e5lla replikskiftet ig\u00e5ng orimligt l\u00e4nge. Missf\u00f6rst\u00e5nden \u00e4r legio i enkel humor, fast ocks\u00e5 hos Nor\u00e9n. Ett g\u00e5ngbart knep s\u00e5ledes som Parkrud excellerar i. F\u00f6r att f\u00e5 till flyt i praktiken fordras f\u00f6rst\u00e5s en sammansvetsad ensemble vars tajming sitter perfekt. Det har regiss\u00f6r sett till att den g\u00f6r hos beg\u00e5vade sk\u00e5despelare. <\/p>\n\n\n\n

En stundtals l\u00e4tt surrealistisk pj\u00e4s son ut\u00f6ver vad som redovisats kretsar kring s\u00e5dant som tidens obevekliga g\u00e5ng, att h\u00e5lla \u00e5ngesten st\u00e5ngen, v\u00e4rdet av allvar, h\u00e4mndmotiv, demokratibegreppet, vikten av att str\u00e4va mot att vara n\u00f6jd och kaffedrickande som sammanbindande ritual <\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Lina Ikse <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Susanna Helld\u00e9n vibrerar av ober\u00e4knelig energi, Veronicas hum\u00f6rsv\u00e4ngningar och sociala fernissa d\u00e4r br\u00e5ddjup lurar, framst\u00e4lls p\u00e5 ett s\u00e5 vant s\u00e4tt att dylika roller blivit n\u00e5got ab hennes signatur. Jill Ung \u00e4r fr\u00e4mst k\u00e4nd som en komedienne av rang efter l\u00e5ngvariga samarbeten med Hagge Geigert och Sten-\u00c5ke Cederh\u00f6k. Har d\u00e4rtill utmejslat ett antal signifikanta roller f\u00f6r tv och film. I Arkivet <\/em>agerar hon trygghetsskapande nav vars tillvaro trots det riskerar krackelera. Hon har ett ansl\u00e5ende giftigt s\u00e4tt att leverera repliker p\u00e5 som hon \u00e4r t\u00e4mligen ensam om.<\/p>\n\n\n\n

Martin Nick Alexandersson har i sitt cv en egen prisbel\u00f6nt solof\u00f6rest\u00e4llning och en f\u00e4bless f\u00f6r intensiv, fysisk teater. Viriliteten hos ”\u00e4rke\u00e4ngeln” \u00e4r en egenskap regiss\u00f6r betonat. Och hans skilda positioner framst\u00e4lls \u00f6vertygande. Den impulsive orosh\u00e4rden Nils, tillika stundtals ot\u00e4cka sanningss\u00e4garen, portr\u00e4tteras oerh\u00f6rt insiktsfullt av Carl-Marcus Wickstr\u00f6m som medverkat i flera upps\u00e4ttningar p\u00e5 Tofta. Hans f\u00f6rm\u00e5ga att skildra v\u00e4xlingarna mellan att upptr\u00e4da som skr\u00e4md stackare kontra egoboostad man med orubblig pondus m\u00e5ste betraktas som fenomenal. <\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4rpubliken baxnar, f\u00f6ljer nyfiket med p\u00e5 nyckfull resa. F\u00f6rflyttas till en annorlunda arbetsmilj\u00f6, fast troligen inte mindre sannolik \u00e4n somliga av landets myndigheter, Finns ingen anledning att tveka: Boka biljetter och f\u00f6reta f\u00e4rden till idyllen i s\u00f6dra Bohusl\u00e4n! <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Manus och regi: G\u00f6ran Parkrud Scenografi och kostym: Ida-Lovisa Rudolfsson Ljus: Beate PersdotterL\u00f6ken Producent: Susanna Helld\u00e9n I rollerna: Susanna Helld\u00e9n, Jill Ung, Carl-Marcus Wickstr\u00f6m och Martin Nick Alexandersson Urpremi\u00e4r: 8\/7 2023 Spelas till och med 25\/8 i magasinet vid Tofta Herrg\u00e5rd ( c:a 3 mil nordv\u00e4st om G\u00f6teborg) I samarbete med Sveriges f\u00f6rfattarfond, V\u00e4stra G\u00f6talandsregionen, […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31],"tags":[],"class_list":{"0":"post-169051","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teaterrecension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/169051","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=169051"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/169051\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":169148,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/169051\/revisions\/169148"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=169051"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=169051"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=169051"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}