{"id":16901,"date":"2010-01-24T10:08:45","date_gmt":"2010-01-24T09:08:45","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=16901"},"modified":"2010-01-24T10:08:45","modified_gmt":"2010-01-24T09:08:45","slug":"rapport-fran-urpremiaren-av-lars-norens-om-karlek-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=16901","title":{"rendered":"Rapport fr\u00e5n urpremi\u00e4ren av Lars Nor\u00e9ns "Om k\u00e4rlek" p\u00e5 Dramaten"},"content":{"rendered":"

\"omkarlek1\"<\/a>
\nVad \u00e4r k\u00e4rlek? Och vad har k\u00e4rlek med att bilda familj och skaffa barn att g\u00f6ra? I \u00e5ldrarna 30-40 har ofta det d\u00e4r med att skaffa barn mycket med ens k\u00e4rleksrelationer att g\u00f6ra. Lars Nor\u00e9n analyserar dessa fr\u00e5gor i pj\u00e4sen ”Om k\u00e4rlek” som nu haft urpremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten.
\nUr ett pressmeddelande om f\u00f6rest\u00e4llningen:<\/p>\n

– Jag har l\u00e4nge velat g\u00f6ra en pj\u00e4s om vad som h\u00e4nder med k\u00e4rleken i min \u00e5lder, n\u00e4r pl\u00f6tsligt k\u00e4rlek handlar om att bilda, eller att inte bilda, familj. Hur det s\u00e4tter k\u00e4rleken p\u00e5 prov. Vill man ha barn med just den personen? Vill man ens leva i tv\u00e5samhet? Vill man \u00f6verhuvudtaget ha barn? Kan man alls f\u00e5 barn? Hur m\u00e5nga barn ska man ha? Hur p\u00e5verkar sm\u00e5barnslivet k\u00e4rleken? Jag blev minst sagt f\u00f6rv\u00e5nad n\u00e4r Dramaten skickade \u201dOm k\u00e4rlek\u201d till mig och det visade sig att Lars Nor\u00e9n skrivit den pj\u00e4sen, s\u00e4ger Sara Giese.
\nSara Giese har tidigare regisserat bland annat Bitterfittan p\u00e5 Uppsala Stadsteater och Jonas Hassen Khemiris pj\u00e4s Fem g\u00e5nger Gud f\u00f6r Riksteatern.<\/p><\/blockquote>\n

P\u00e5 ett s\u00e4tt handlar f\u00f6rest\u00e4llningen om tv\u00e5 par som tr\u00e4ffas p\u00e5 Lanzarote och kvinnan i det ena paret och mannen i det andra blir f\u00f6r\u00e4lskade och tr\u00e4ffas i smyg. Vilket i sin tur p\u00e5verkar deras f\u00f6rh\u00e5llande med den de lever tillsammans med. P\u00e5 \u00e4kta starkt Nor\u00e9nvis \u00e4r dialogerna starka och s\u00e5 typiska, hur vi s\u00e5 l\u00e4tt talar f\u00f6rbi varandra. Hur sv\u00e5rt det \u00e4r att s\u00e4ga vad man verkligen t\u00e4nker och k\u00e4nner.<\/p>\n

Scenografin \u00e4r sk\u00f6nt ren och avskalad. Vita kala v\u00e4ggar, till v\u00e4nster p\u00e5 scen ett litet bord med en ljusstake med tre stearinljus som tillsammans med de enkla stolarna som brukar finnas i frikyrkor ger en sakral k\u00e4nsla, som f\u00f6rst\u00e4rks av ljudet av kyrkklockor som d\u00e5nar d\u00e5 och d\u00e5 under f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n

Jag tycker oom det d\u00e4r greppet med att l\u00e5ta en sk\u00e5despelare – Magnus Roosmann – ha rollen som en betraktare. Han sitter p\u00e5 f\u00f6rsta raden bland publiken n\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen startar och reser sig upp och ser f\u00f6rst n\u00e5gon minut ut att vara en f\u00f6rvirrad \u00e5sk\u00e5dare, innan han s\u00e4tter sig p\u00e5 en stol en halvmeter framf\u00f6r f\u00f6rsta raden och b\u00f6rjar betrakta f\u00f6rest\u00e4llningen. Han betraktar det som sker p\u00e5 scen, ger ifr\u00e5n sig en del skratt och andra ljud, g\u00e5r fram och betraktar sk\u00e5despelarna p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll och endast vid n\u00e5got tillf\u00e4lle tr\u00e4der han in i handlingen p\u00e5 scenen i dialog eller snarare samtal med n\u00e5gon annan karakt\u00e4r. Roosmann g\u00f6r den rollen starkt och oroande, han v\u00e4nder sig om och l\u00e5ter blicken fara \u00f6ver publiken, som om han letar efter n\u00e5gon d\u00e4r. Magnus Roosmann bloggar f\u00f6rresten, om ett s\u00e4rskilt teaterprojekt som han \u00e4r med i: Den moderna d\u00f6den.<\/a><\/p>\n

\u00c4r han en \u00e4ldre version av en av rollerna? \u00c4r han publiken? \u00c4r han regiss\u00f6rens \u00f6gon? Det spelar ingen roll. Han kan vara det och annat ocks\u00e5. Jag gillar det s\u00e4ttet att jobba med teater, att s\u00e4tta in en roll som f\u00f6rh\u00f6jer effekten av att det \u00e4r teater, att det \u00e4r illusion och spel. Kanske \u00e4r hela f\u00f6rest\u00e4llningen hans tankar och minnen?<\/p>\n

De tv\u00e5 paren och deras relationer kan f\u00f6rresten lika g\u00e4rna vara \u00e4nnu flera pars upplevelser och h\u00e4ndelserna kan ha intr\u00e4ffat i annan tidsordning \u00e4n de visas upp p\u00e5 scen. Det spelar ingen roll, f\u00f6r det handlar ju inte om dem utan om oss alla, alla som n\u00e5gon g\u00e5ng haft n\u00e5gon k\u00e4rleksrelation och n\u00e5gon g\u00e5ng haft barn eller funderat p\u00e5 att skaffa barn.<\/p>\n

Jag l\u00e4ste f\u00f6rresten p\u00e5 Dramatens hemsida att f\u00f6rest\u00e4llningen spelas vid tv\u00e5 tillf\u00e4llen med barnvakter, det vill s\u00e4ga den m\u00e5lgrupp som kanske den riktar sig mot allra mest: 30-40-\u00e5ringar kan se f\u00f6rest\u00e4llningen och ta med barnen, som blir omh\u00e4ndertagna av teaterlek.<\/p>\n

Fr\u00e5n Dramatens hemsida:<\/p>\n

F\u00f6r\u00e4ldrar som ska se Om k\u00e4rlek kan l\u00e4mna sina barn till rolig teaterlek som leds av barnvana regiss\u00f6rer. Teaterleken \u00e4r gratis, men m\u00e5ste anm\u00e4las vid biljettk\u00f6p. F\u00f6r barn i \u00e5ldern 6-9 \u00e5r.
\nTeaterleken erbjuds i samband med tv\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llningar: 14\/2, 20\/2 kl. 15 \u2013 18. F\u00f6rest\u00e4llning kl 16. <\/p><\/blockquote>\n

Sara Giese, regiss\u00f6ren, har satt ihop en lista \u00f6ver l\u00e5tar som hon skulle vilja haft med i f\u00f6rest\u00e4llningen, om det hade g\u00e5tt, ber\u00e4ttar Dramatenbloggen<\/a>:<\/p>\n

Det kom ett mail fr\u00e5n Sara Giese, regiss\u00f6ren till Om k\u00e4rlek, med en l\u00e4nk till Spotify. L\u00e4nken g\u00e5r till en lista som enligt Sara inneh\u00e5ller \u201dTyp alla l\u00e5tar som man skulle ha velat spela i f\u00f6rest\u00e4llningen om texten hade t\u00e5lt det\u201d.
\nH\u00e4r \u00e4r den!<\/a><\/strong><\/p><\/blockquote>\n

I rollerna Mattias Silvell, Tanja Lorentzon, Christopher Wagelin, Malin Arvidsson, Magnus Roosmann.
\nScenografi Jan Lundberg
\nKostym Camilla Thulin
\nLjus Magnus Kjellberg
\nPeruk och mask Nathalie Pujol<\/p>\n

H\u00e4r ber\u00e4ttar Dramaten om f\u00f6rest\u00e4llningen Om k\u00e4rlek.<\/a>
\nRegiss\u00f6ren Sara Giese intervjuas inf\u00f6r premi\u00e4ren av Nummer.<\/a><\/p>\n

Fotograf: S\u00f6ren Vilks<\/strong>
\n\"OMK_press01_mini\"<\/a>
\n\"OMK_press08_mini\"<\/a>
\n\"OMK_press11_mini\"<\/a><\/p>\n

Intervju i Aftonbladet med Lars Nor\u00e9n om k\u00e4rlek.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om k\u00e4rlek<\/a>, Dramaten<\/a>, teater<\/a>, scen<\/a>, Lars Nor\u00e9n<\/a>, Magnus Roosmann<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad \u00e4r k\u00e4rlek? Och vad har k\u00e4rlek med att bilda familj och skaffa barn att g\u00f6ra? I \u00e5ldrarna 30-40 har ofta det d\u00e4r med att skaffa barn mycket med ens k\u00e4rleksrelationer att g\u00f6ra. Lars Nor\u00e9n analyserar dessa fr\u00e5gor i pj\u00e4sen ”Om k\u00e4rlek” som nu haft urpremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten. Ur ett pressmeddelande om f\u00f6rest\u00e4llningen: – Jag […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,30,31],"tags":[1366,3175,12286,12288],"class_list":{"0":"post-16901","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-dramaten","10":"tag-karlek","11":"tag-film","12":"tag-teater","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16901","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16901"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16901\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16901"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=16901"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=16901"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}