{"id":168411,"date":"2023-06-27T17:47:53","date_gmt":"2023-06-27T16:47:53","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=168411"},"modified":"2023-06-27T17:47:53","modified_gmt":"2023-06-27T16:47:53","slug":"filmrecension-harold-frys-ovantade-vandring-en-film-som-har-allt-jag-bade-skrattade-och-grat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=168411","title":{"rendered":"Filmrecension: Harold Frys ov\u00e4ntade vandring &#8211; en film som har allt, jag b\u00e5de skrattade och gr\u00e4t"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-168416\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/unnamed-5-3.jpg\" alt=\"\" width=\"650\" height=\"434\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/unnamed-5-3.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/unnamed-5-3-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/p>\n<p>Harold Frys ov\u00e4ntade vandring<br \/>\nBetyg 5<br \/>\nSvensk biopremi\u00e4r 30 juni 2023<br \/>\nRegi Hettie Macdonald<\/p>\n<p>Den vackraste ber\u00e4ttelsen om sorg och att leva med sorg som sett p\u00e5 film. Till och med starkare och djupare \u00e4n Manchester By the Sea. Denna film har allt. Jag b\u00e5de skrattade och gr\u00e4t. Den har enormt duktiga sk\u00e5despelare i varenda roll. Magiskt och samtidigt realistiskt. Vackra talande vyer och enast\u00e5ende musik. En ber\u00e4ttelse om att det aldrig \u00e4r f\u00f6r sent att m\u00f6ta sig sj\u00e4lv och att ta itu med sina djupaste k\u00e4nslor. Denna film grep tag i mig och kommer att sitta kvar l\u00e4nge.<\/p>\n<p>Denna starka, ber\u00f6rande film \u00e4r ocks\u00e5 en rej\u00e4l k\u00e4ftsm\u00e4ll mot de som g\u00e5tt p\u00e5 illusionen om sorgbearbetning. En djup sorg \u00e4r inget som g\u00e5r att bearbeta bort, det \u00e4r n\u00e5got som lever inom den som mist en n\u00e4rst\u00e5ende och det g\u00e5r aldrig \u00f6ver, \u00e4ven om den som s\u00f6rjer l\u00e4r sig att leva med det, eller \u00e5tminstone ut\u00e5t ser ut att leva vidare.<\/p>\n<p>Det \u00e4r en film som skildrar livet, religion, andlighet, hopp och tro och realism, om relationer, om v\u00e4nskap, om samh\u00e4llet. Men flera \u00f6verraskande v\u00e4ndningar och mycket som s\u00e4gs mellan raderna.<\/p>\n<p>Harold (spelas av Oscarsbel\u00f6nade Jim Broadbent) \u00e4r pension\u00e4r och bor tillsammans med sin fru Maureen (spelad av duktiga Penelope Wilton v\u00e4lk\u00e4nd bland annat fr\u00e5n Downton Abbey). En dag som \u00e4r som de flesta andra i deras stillsamma liv dyker ett brev upp till Harold. Brevet \u00e4r fr\u00e5n Queenie, en kvinna som var hans arbetskamrat f\u00f6r m\u00e5nga \u00e5r sedan. Hon vill bara s\u00e4ga adj\u00f6 och ber\u00e4tta att hon ligger f\u00f6r d\u00f6den p\u00e5 ett hospice. Harold skriver f\u00f6rst ett brev till henne men n\u00e4r han g\u00e5r f\u00f6r att posta brevet tr\u00e4ffar han en ung kvinna som ber\u00e4ttar att hennes faster \u00f6verlevde en sv\u00e5r cancer f\u00f6r att hon fick hopp, h\u00f6r att anh\u00f6riga trodde p\u00e5 hennes l\u00e4kning. Harold best\u00e4mmer sig d\u00e5, p\u00e5 plats, att b\u00f6rja vandra till Queenie. Han blir \u00f6vertygad om att genom att han vandrar till Queeni p\u00e5 hospice kommer hon att f\u00e5 hopp och kunna \u00f6verleva cancer. Han b\u00f6rjar vandra. Utan att ens tala med sin fru och utan att se till att ha bra skor att vandra i. Utan att egentligen ha n\u00e5gon vana av att vandra. Vandring kommer att ta m\u00e5nga veckor eftersom str\u00e4ckan han ska g\u00e5 \u00e4r mer \u00e4n 80 mil.<\/p>\n<p>Det blir ett \u00e4ventyrlig vandring med m\u00e5nga upplevelser, flera m\u00f6ten med olika m\u00e4nnisko\u00f6den. Efter ett tag blir hans vandring uppm\u00e4rksammad i tidningar, radio och tv och han f\u00e5r efterf\u00f6ljare som vandrar med honom. Det \u00e4r delvis komiskt och v\u00e4ldigt talande om hur m\u00e4nniskor s\u00f6ker n\u00e5got som kan ge dem tro och hopp.<\/p>\n<p>Att Harolds vandring egentligen handlar om mycket mer \u00e4n Queenie f\u00f6rst\u00e5r vi ganska snabbt. En vandring \u00e4r en vanlig symbol f\u00f6r att hitta svar om livet, om minnen, om det f\u00f6rflutna och framtiden, om f\u00f6rsoning och skuldk\u00e4nslor. Denna skildring av Harolds f\u00e4rd \u00e4r bland de vackraste och mest ber\u00f6rande jag sett p\u00e5 film.<\/p>\n<p>Filmen bygger p\u00e5 boken Harold Fry och hans osannolika pilgrimsf\u00e4rd av Rachel Joyce, som utkom 2012 och \u00f6versattes till svenska samma \u00e5r. Joyce st\u00e5r \u00e4ven f\u00f6r manus till filmen om Harold Fry.<\/p>\n<p>Musiken \u00e4r ytterligare ett stort plus i filmen: Det instrumentala soundtracket till Harold Frys ov\u00e4ntade vandring \u00e4r skapat av Ilan Eshkeri, som vunnit tv\u00e5 BAFTA och tv\u00e5 Ivor Novello-pris f\u00f6r sina kompositioner genom \u00e5ren och samarbetat med artister som Coldplay, Annie Lennox och Sinead O\u2019Connor. Han beskriver styckena ur filmen som <em>musik f\u00f6r reflektion, meditation och uppt\u00e4ckter<\/em>. Det skriver jag under p\u00e5. Musiken samverkar kraftfullt med bilder, milj\u00f6er, dialoger, tanker och minnesbilder. I filmen finns ocks\u00e5 tv\u00e5 nyskrivna s\u00e5nger av den brittiska folks\u00e5ngaren Sam Lee.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" title=\"YouTube video player\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/u5Y49ysr3TA\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Harold Frys ov\u00e4ntade vandring Betyg 5 Svensk biopremi\u00e4r 30 juni 2023 Regi Hettie Macdonald Den vackraste ber\u00e4ttelsen om sorg och att leva med sorg som sett p\u00e5 film. Till och med starkare och djupare \u00e4n Manchester By the Sea. Denna film har allt. Jag b\u00e5de skrattade och gr\u00e4t. Den har enormt duktiga sk\u00e5despelare i varenda [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51,16,20,13624],"tags":[1728,1738,14632],"class_list":["post-168411","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-filmer","category-recension","category-film","category-toppnytt","tag-filmkritik","tag-filmrecension","tag-pilgrimsvandring","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/168411","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=168411"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/168411\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":168432,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/168411\/revisions\/168432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=168411"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=168411"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=168411"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}