{"id":167943,"date":"2023-06-09T10:42:55","date_gmt":"2023-06-09T09:42:55","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=167943"},"modified":"2023-06-09T10:42:56","modified_gmt":"2023-06-09T09:42:56","slug":"sweden-rock-deep-purple-visar-att-gammal-ar-aldst","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=167943","title":{"rendered":"Sweden Rock: Deep Purple visar att gammal \u00e4r \u00e4ldst"},"content":{"rendered":"\n

Vi var n\u00e5gra som stod och pratade innan konserten med Deep Purple. Jag kunde ber\u00e4tta om den d\u00e4r g\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5ttiotalet n\u00e4r jag s\u00e5g Deep Purple efter \u00e5terf\u00f6reningen av klassiska Mark II och skivan Perfect Strangers. H\u00e5ren p\u00e5 armarna reste sig n\u00e4r jag t\u00e4nkte tillbaka p\u00e5 k\u00e4nslan d\u00e5 Highway Star mullrade ut \u00f6ver Johanneshovs isstadion i Stockholm 1985. 38 \u00e5r och 10 minuter senare reser sig armh\u00e5ren igen och de f\u00e5r s\u00e4llskap av nackh\u00e5ren. Legendarerna st\u00e5r p\u00e5 scenen och Highway Star rullar ut \u00f6ver 20000 f\u00f6rv\u00e4ntansfulla festivalbes\u00f6kare.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Ian Gillan har nu hunnit bli 77 \u00e5r och med sj\u00e4lvklarhet \u00e4r inte r\u00f6sten vad den en g\u00e5ng var. Kanske skulle det till och med vara l\u00e4mpligt att v\u00e4lja l\u00e5tar lite h\u00e5rdare utifr\u00e5n vad han klarar av att sjunga. Men efter inledande l\u00e5tarna, hittar han r\u00f6stl\u00e4get och levererar oerh\u00f6rt mycket mer och b\u00e4ttre \u00e4n m\u00e5nga andra s\u00e5ngare p\u00e5 den h\u00e4r festen. Allra b\u00e4st \u00e4r han i ”When a blind man cries” men det \u00e4r givet att klassiska Deep Purple inte kan spela bara l\u00e5ngsamma bluesballader, \u00e4ven om det r\u00f6stm\u00e4ssigt hade passat Gillan b\u00e4st. <\/p>\n\n\n\n

Att trummisen Ian Paice ocks\u00e5 blivit \u00e4ldre \u00e4r d\u00e4remot inte lika enkelt att se. J\u00e4drar i min lilla l\u00e5da vad han kan trumma. Han \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt den ende absoluta konstanten i det h\u00e4r bandet. Han har varit med i alla s\u00e4ttningar sedan starten 1967 medan bandet i \u00f6vrigt och i perioder, bytt medlemmar ganska frekvent. \u00c4ven basisten Roger Glover h\u00e5ller stilen och levererar makal\u00f6st basspel. Det \u00e4r en fr\u00f6jd och en njutning att lyssna p\u00e5 de h\u00e4r kompetenta musikerna.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Nye gitarristen Simon McBride (som eftertr\u00e4dde Steve Morse som varit gruppens gitarrist sedan 1994, men som l\u00e4mnat bandet f\u00f6r att spendera tid med sin cancersjuka hustru) g\u00f6r ett gediget jobb som str\u00e4ngb\u00e4ndare i det h\u00e4r klassiska bandet. Solona sitter som de ska och han tar verkligen sin plats och uppdrag p\u00e5 allvar. <\/p>\n\n\n\n

Sedan legenden Jon Lord avled har n\u00e4stan lika legendariska Don Airey tagit \u00f6ver spakarna vid klaviaturen, och det g\u00f6r han med den \u00e4ran. Han \u00e4r en fantastisk keyboardist och hans solon \u00e4r magnifika och visst \u00e4r det magiskt n\u00e4r tonerna fr\u00e5n Mr Crowley spelas p\u00e5 en Deep Purple konsert. <\/p>\n\n\n\n

Finns det inget negativt att s\u00e4ga om den h\u00e4r konserten d\u00e5? Jag g\u00e5r inte p\u00e5 festival f\u00f6r att gn\u00e4lla men okej. Solon \u00e4r inte min grej, trots mina hyllningar ovan. Jag tycker det \u00e4r skittr\u00e5kigt med trumsolon, gitarrsolon, keyboardsolon och (sannerligen) bassolon. Jag gillar att h\u00f6ra l\u00e5tar. G\u00e4rna l\u00e5tar jag hyfsat k\u00e4nner igen. Solonumren \u00e4r trista transportstr\u00e4ckor till n\u00e4sta l\u00e5t och f\u00f6r min del fick de g\u00e4rna vara helt bannlysta p\u00e5 konserter generellt och p\u00e5 festivaler specifikt. Solon f\u00e5r g\u00e4rna v\u00e4vas in i l\u00e5tarna ist\u00e4llet. Korta gnistrande episka sm\u00e5 solon som visar p\u00e5 hantverksskickligheten. Men det d\u00e4r med att n\u00e5gon st\u00e5r och vevar i \u00e4ndl\u00f6sa minuter, k\u00e4nns som n\u00e5got fr\u00e5n ett annat \u00e5rhundrade. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n


En annan synpunkt jag har handlar om l\u00e5tvalet. H\u00e4r har vi visserligen ett band som funnits i snart 60 \u00e5r och som producerat klassiska l\u00e5tar som byggt en hel genre. Men att bara spela tv\u00e5 l\u00e5tar fr\u00e5n karri\u00e4ren efter 1994 tycker jag k\u00e4nns lite bortkastat. Jag f\u00f6rst\u00e5r dock att det \u00e4r sv\u00e5rt att lyfta ut n\u00e5gon av de \u00f6vriga l\u00e5tarna. <\/p>\n\n\n\n

Summasummarum s\u00e5 st\u00e5r en konsert med Deep Purple ut i m\u00e4ngden. En mullrande matta av tung musik ligger \u00f6ver hela omr\u00e5det i fyra dagar, och s\u00e5 sv\u00e4var legenderna in och visar varf\u00f6r de betraktas som en central del av ursprunget till varf\u00f6r det alls \u00e4r en festival i S\u00f6lvesborg 2023.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi var n\u00e5gra som stod och pratade innan konserten med Deep Purple. Jag kunde ber\u00e4tta om den d\u00e4r g\u00e5ngen p\u00e5 \u00e5ttiotalet n\u00e4r jag s\u00e5g Deep Purple efter \u00e5terf\u00f6reningen av klassiska Mark II och skivan Perfect Strangers. H\u00e5ren p\u00e5 armarna reste sig n\u00e4r jag t\u00e4nkte tillbaka p\u00e5 k\u00e4nslan d\u00e5 Highway Star mullrade ut \u00f6ver Johanneshovs isstadion […]<\/p>\n","protected":false},"author":14,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-167943","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-toppnytt","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/167943","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/14"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=167943"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/167943\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":167949,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/167943\/revisions\/167949"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=167943"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=167943"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=167943"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}