![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/05\/unnamed-2.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Suzume
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r 14 april 2023
\nRegi Makoto Shinkai<\/p>\n
Oavsett vilken anime-genre som f\u00f6redras r\u00e5der det inget tvivel om att Hayao Miyazaki \u00e4r en prim\u00e4r anledning till att anime har n\u00e5tt stora framg\u00e5ngar p\u00e5 biodukar runt om i v\u00e4rlden. Miyazaki kallas ofta f\u00f6r Japans svar p\u00e5 Walt Disney. Miyazakis enorma inflytande \u00e4r idag som en skugga \u00f6ver alla andra, och n\u00e4r det kommer en framg\u00e5ngsrik anime-film – som inte signerats av Miyazaki, blir den store m\u00e4starens filmer alltid en m\u00e5ttstock. Makoto Shinkai har under tio \u00e5r lyckats skapa sig en mycket ansedd profil som animations-regiss\u00f6r, framf\u00f6rallt genom den stora favoriten Your Name. Shinkai har – f\u00f6ruts\u00e4gbart nog, p\u00e5st\u00e5tts vara den uppenbara arvtagaren till Miyazaki av diverse n\u00f6jeskolumnister.<\/p>\n
Och dessa fantasil\u00f6sa p\u00e5st\u00e5enden om uppenbara tronf\u00f6ljare \u00e4r inte helt utan substans. Shinkai f\u00f6rs\u00f6ker inte efterlikna Miyazakis verk men influenserna \u00e4r \u00e4nd\u00e5 p\u00e5tagliga. Det finns en uppenbar k\u00e4rlek till naturen och en stark \u00f6vertygelse om behovet av emotionell f\u00f6rsoning och sj\u00e4lvinsikt. Suzume besitter ocks\u00e5 flera av dessa tematiska och traditionella ramverk. Det \u00e4r en simpel ber\u00e4ttelse som visar upp ett bildsk\u00f6nt Japan d\u00e4r en ung och m\u00e5lmedveten flicka st\u00e5r i centrum. Premissen \u00e4r som n\u00e4mnt bekant och Shinkai g\u00f6r inte heller mycket f\u00f6r att f\u00f6rnya de mycket igenk\u00e4nnbara inslagen som fascinerar med sina l\u00e4rdomar i moral och etik. Karakt\u00e4rerna \u00e4r sympatiska men tangerar alltf\u00f6r ofta att k\u00e4nnas endimensionella. De problem som uppst\u00e5r och som m\u00e5ste hanteras \u00e4r pusselbitar med perfekt passform, de blir tempor\u00e4ra stopp men aldrig genuina utmaningar som tvingar karakt\u00e4rerna eller publiken till n\u00e5gon vidare eftertanke.<\/p>\n
Ibland kan en simpel ber\u00e4ttelse vara absolut n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att publiken skall bli mer bekv\u00e4m med de fantasifulla v\u00e4rldarna och esoteriska koncepten. Men \u00e4ven de \u00f6vernaturliga inslagen i Suzume \u00e4r on\u00f6digt enkelsp\u00e5riga, h\u00e4r g\u00f6rs inga ov\u00e4ntade eller innovativa f\u00f6rs\u00f6k att leka med den massiva kreativa lekl\u00e5da som \u00f6vernaturliga f\u00f6rm\u00e5gor och fantastiska varelser kan till\u00e5ta. Ist\u00e4llet \u00e4r det l\u00e5gm\u00e4lt, f\u00f6rsynt och alldagligt.<\/p>\n
Det m\u00e5 l\u00e5ta ordin\u00e4rt, vilket det ocks\u00e5 \u00e4r, men det \u00e4r m\u00e4rkligt nog i det enkla och bekanta som Suzume verkligen skiner. Shinkai lyser upp kreativt n\u00e4r han utforskar japanska st\u00e4der, fantastisk mat och m\u00e4nniskor i vardagen. \u00d6verlag \u00e4r det m\u00e4rkligt nog det alldagliga som \u00e4r filmens sanna stj\u00e4rna. Fantasiv\u00e4rldarna och de m\u00e5nga spirituella v\u00e4snen blir en parentes, de m\u00e5nga f\u00e4rgstarka sidokarakt\u00e4rerna och deras diverse strapatser i sina ytterst ordin\u00e4ra liv blir ist\u00e4llet den sanna beh\u00e5llningen. H\u00e4r finns en v\u00e4rme och entusiasm som \u00e4r som bortbl\u00e5st d\u00e5 det kommer till att visa upp storslaget spektakel. D\u00e5 allting bara handlar om barnpassning eller matleveranser kommer filmen till liv och det \u00e4r sv\u00e5rt att inte fr\u00e5ga sig om en film som endast hanterat det ordin\u00e4ra – utan fantastiska inslag, hade varit \u00e4n b\u00e4ttre?<\/p>\n
Dock m\u00e5ste den visuella paketeringen hyllas. Allting presenteras med makal\u00f6st vacker animation som hade kunnat st\u00e5 p\u00e5 vilket konstmuseum som helst. Genom att anv\u00e4nda sig av digital teknik och blanda det med traditionell animation skapas helt fantastiska bilder och kamerar\u00f6relser som skapar en levande, uttrycksfull och oerh\u00f6rt minnesv\u00e4rd film vad det visuella anbelangar. Detta kompenserar dock inte f\u00f6r att filmens tv\u00e5 \u00e4ndar \u00e4r djupt bristf\u00e4lliga. Det tar evigheter – bokstavligt talat, innan filmen g\u00e5r ig\u00e5ng och Shinkai k\u00e4mpar f\u00f6r att engagera tittaren. Slutet blir ocks\u00e5 som ett rivj\u00e4rn mot t\u00e5lamodet d\u00e5 det briserar en sockerbomb som tvingar ned ett menl\u00f6st patos i halsen p\u00e5 publiken.<\/p>\n
Suzume klarar sig \u00f6ver m\u00e5lsn\u00f6ret p\u00e5 sina fantastiska visuella attribut och en genuin k\u00e4rlek till att presentera vardagen som n\u00e5got verkligen magiskt. Allt det som borde vara extraordin\u00e4rt blir dock bara en axelryckning, n\u00e5got som m\u00e5ste ses som ett misslyckande.<\/p>\n