![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/image001.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Renfield
\nBetyg: 1
\nSvensk biopremi\u00e4r 12 april 2023
\nRegi Chris McKay<\/p>\n
Den som \u00e4r intresserad – och har alltf\u00f6r mycket tid, kan titta n\u00e4rmare p\u00e5 hur Nicolas Cage lyckades med att tillintetg\u00f6ra sin enorma enorma f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 en rad usla investeringar och ink\u00f6p. Cage filmkarri\u00e4r har inte heller varit s\u00e4rskilt likvid de senaste \u00e5rtiondena. Men Cage kan i alla fall tr\u00f6sta sig med att han har en ny lysande karri\u00e4r framf\u00f6r sig, n\u00e4mligen som kalkonuppf\u00f6dare. F\u00f6r trots tappra f\u00f6rs\u00f6k att restaurera sin ruinerade karri\u00e4r har f\u00f6rs\u00f6ken kulminerat i spektakul\u00e4ra magplask som endast en mycket grym m\u00e4nniska skulle kunna skratta \u00e5t.<\/p>\n
Renfield \u00e4r ytterligare en kalkon p\u00e5 steroider som m\u00e5nga g\u00e5nger g\u00e5r f\u00f6rbi det usla och landar i att vara rent bisarr. Nu \u00e4r det dock inte bara Nicolas Cage som b\u00e4r ansvaret f\u00f6r denna travesti. S\u00e5v\u00e4l Walking Dead-skaparen Robert Kirkman och Ryan Ridley, som st\u00e5r f\u00f6r det s\u00e5 kallade \u201cmanuskriptet\u201d som regiss\u00f6ren Chris McKay kommer beh\u00f6va bikta sig resten av sina liv f\u00f6r att i n\u00e5gon minimal utstr\u00e4ckning gottg\u00f6ra f\u00f6r vad de uts\u00e4tter filmmediet, publiken och m\u00e4nskligheten f\u00f6r. Tanken att skapa en m\u00f6rk, v\u00e5ldsam och ofiltrerad komisk skr\u00e4ckfilm \u00e4r inget nytt. Roman Polanski visade att det var m\u00f6jligt att bl\u00e4nda med detta recept i den fantastiska Vampyrernas Natt. Vampyrer p\u00e5 film \u00e4r dessutom ett uttjatat tema som numera funkar lika bra i parodiska syften som att skr\u00e4mma livet ur folk<\/p>\n
Inledningsvis verkar McKay ha fattat galoppen genom en stor dos sj\u00e4lvironi och snygga referenser till det mest klassiska av Dracula-produktioner, d\u00e4r Bela Lugosi fick b\u00e4ra manteln som den blodt\u00f6rstande greven. Hoppet slocknar dock lika snabbt som Tid\u00f6-regeringens opinionssiffror. D\u00e5 McKay gick fr\u00e5n att g\u00f6ra framg\u00e5ngsrik och underh\u00e5llande animerad film, med Lego Batman, till spelfilm visade sig \u00f6verg\u00e5ngen vara lika tuff som d\u00e5 Michael Jordan best\u00e4mde sig f\u00f6r att pr\u00f6va p\u00e5 baseball. Efter den gr\u00e4sliga The Tomorrow War – som var s\u00e5 pass katastrofal att Paramount valde att s\u00e4lja filmen till Amazon, borde alla insett att McKay inte hade kompetensen att ta sig an icke animerade projekt. Tyv\u00e4rr har Universal ignorerat detta uppenbara faktum. Det leder till att McKays bedr\u00f6vliga regi – och totala brist p\u00e5 fingerf\u00e4rdighet, inte har r\u00e4ttats till utan f\u00f6rst\u00e4rkts.<\/p>\n
Renfield \u00e4r – om m\u00f6jligt, \u00e4n mer amat\u00f6rm\u00e4ssig \u00e4n The Tomorrow War. \u00c4ven om det finns en intention att flirta med b-filmer och skr\u00e4ckklyschor blir detta inte n\u00e5gra charmiga referenser. Det blir ist\u00e4llet en sorts parfym som \u00e4r t\u00e4nkt att d\u00f6lja det faktum att Renfield \u00e4r avsev\u00e4rt s\u00e4mre \u00e4n de filmer man kan ha oturen att st\u00f6ta p\u00e5 i en rea-korg p\u00e5 det lokala snabbk\u00f6pet.<\/p>\n
Hela filmen k\u00e4nns som en enda l\u00e5ng bluff d\u00e4r McKay st\u00e4ndigt f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6lja det faktum att ingenting fungerar. S\u00e5 fort det finns m\u00f6jlighet kastas det in avledande man\u00f6vrar, detta \u00e4r mest framtr\u00e4dande i filmens absurda blodsutgjutelse. M\u00e4ngden blod, in\u00e4lvor och stympade kroppsdelar sl\u00e5r rekord, allt f\u00f6r att distrahera fr\u00e5n det faktum att regin, utf\u00f6randet och f\u00f6rfattarskapet \u00e4r under all kritik. Actionscenerna \u00e4r dock fantastiska\u2026 Ja, om man aldrig sett n\u00e5gon actionfilm som haft premi\u00e4r de senaste hundra \u00e5ren. Allting \u00e4r en m\u00f6rdande tr\u00e5kig h\u00e4rva av d\u00e5liga stunts och kass koreografi som p\u00e5minner om ett miserabelt barbr\u00e5k.<\/p>\n
Om nu actionscenerna har samma kvalitetsniv\u00e5 som SLs punktlighet \u00e5terst\u00e5r bara humorn. Men hela Renfield \u00e4r infekterad av inkompetens, f\u00f6rs\u00f6ken till komik \u00e4r m\u00e5nga men lika misslyckade som allting annat. Regin och de livsviktiga framf\u00f6randena \u00e4r totalt urvattnade och befriade fr\u00e5n finess, energi eller sk\u00e4rpa. Att alla medverkande \u00e4r vilse i pannkakan g\u00f6r inte det h\u00e4r mycket b\u00e4ttre. Den vanligtvis stabila Nicholas Hoult verkar desperat och frustrerad, inte ens hans naturliga, brittiska accent l\u00e5ter trov\u00e4rdig. Hoult g\u00f6r – med st\u00f6rsta sannolikhet, sitt livs s\u00e4msta insats h\u00e4r. Awkwafina medf\u00f6r sin igenk\u00e4nnbara h\u00f6ga energiniv\u00e5, som skulle kunna driva ett par av v\u00e4rldens mest energikr\u00e4vande st\u00e4der, men inte ens detta kan kompensera f\u00f6r det vederv\u00e4rdiga manuskriptet som presenterar den ena karikatyren efter den andra. Sedan har vi Nicolas Cage som efter detta kan \u00e4ndra sin yrkesbeskrivning fr\u00e5n professionell sk\u00e5despelare till clown.<\/p>\n
Allting \u00e4r s\u00e5 kapitalt misslyckat att det snart liknar en konkurs-bunden cirkus d\u00e4r allting g\u00e5r fel. Lejonen \u00e4ter upp sk\u00f6tarna, akrobaterna faller hejdl\u00f6st och eldslukarna br\u00e4nner ned hela t\u00e4ltet. Det \u00e4r genuint om\u00f6jligt att veta om man skall skratta eller gr\u00e5ta, en sak \u00e4r i alla fall glasklart, Renfield \u00e4r ett misslyckande som ingen b\u00f6r n\u00e4rma sig.<\/p>\n