{"id":165548,"date":"2023-04-02T21:48:50","date_gmt":"2023-04-02T20:48:50","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=165548"},"modified":"2023-04-02T23:39:40","modified_gmt":"2023-04-02T22:39:40","slug":"bluesig-stjarnduo-ledsagas-av-autentisk-hallning-louise-hoffsten-med-richard-krantz-i-lerum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=165548","title":{"rendered":"Bluesig stj\u00e4rnduo ledsagas av autentisk h\u00e5llning – Louise Hoffsten med Richard Krantz i Lerum"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Liveshack p\u00e5 Aludden Park & Restaurang i Lerum<\/p>\n\n\n\n

31\/3 2023<\/p>\n\n\n\n

Foton: Christer \u00c5kerlund (obs fotot ovan Qlaez Wennberg)<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Louise Hoffsten beh\u00f6ver knappast introduceras ing\u00e5ende. Utan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00f6verexponerats har hon i flera decennier gjort avtryck hos musiklyssnare och allm\u00e4nheten. Hennes cv inneh\u00e5ller ett tjog gedigna plattor, omfattande turnerande, (har sett Hoffsten minst tre g\u00e5nger varav tv\u00e5 i mitt M\u00f6lndal), inspelning i Memphis med aktade musiker, m\u00e5nga minnesv\u00e4rda artistsamarbeten, duetter med Totta N\u00e4slund, medverkat i krogshow p\u00e5 Hamburger B\u00f6rs, haft biroll i filmen 1939, <\/em> medverkan i popul\u00e4ra tv-produktioner s\u00e5som Stj\u00e4rnorna p\u00e5 slottet, K\u00f6rslaget, Moraeus med mera <\/em>samt givetvis S\u00e5 mycket b\u00e4ttre<\/em>, tv\u00e5 sj\u00e4lvbiografiska b\u00f6cker (l\u00e4st den senaste med stor beh\u00e5llning), hedersdoktor vid Link\u00f6pings Universitet samt tilldelats ett dussintal priser och utm\u00e4rkelser inklusive Grammis f\u00f6r genombrottet Rythm & Blonde<\/em>. Arrang\u00f6ren presenterar s\u00e5ngerskan, l\u00e5tskrivaren och munspelaren genom att kora artisten till Sveriges bluesdrottning.<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r f\u00f6r mig d\u00e5 jag inte tidigare varit p\u00e5 krogen Aludden natursk\u00f6nt bel\u00e4gen vid sj\u00f6n Aspen. Sittande publik \u00e4ter krogens goda mat som uppladdning inf\u00f6r en intim konsert \u00f6ver tv\u00e5 set. Sitter perfekt p\u00e5 lagom avst\u00e5nd fr\u00e5n scen och gl\u00e4ds under kv\u00e4llen \u00e5t yrkeskunskapen hos anlitad ljudtekniker. Kan frossa i minst sagt fylligt reverb f\u00f6r gitarrist Richard Krantz. K\u00e4nde till Krantz fr\u00e5n hans superba samarbete med Lena Svanberg och tog reda p\u00e5 att han sl\u00e4ppt skivor i eget namn samt medverkat hos bland andra Thomas Andersson Wij, Lars Winnerb\u00e4ck och Jeanette Lindstr\u00f6m. Var d\u00e4remot en nyhet f\u00f6r mig att Louise Hoffsten under l\u00e4ngre tid musicerat med denne uts\u00f6kte gitarrist.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r duon g\u00f6r entr\u00e9 och tar sig upp p\u00e5 scen g\u00e5r det ett sus genom publiken. Inte i f\u00f6rsta hand f\u00f6r ynnesten att f\u00e5 komma fysiskt n\u00e4ra stj\u00e4rnans utstr\u00e5lande aura. Vad vi inte kan undg\u00e5 att notera \u00e4r hur kraftig p\u00e5verkan MS-sjukdomen har. Efter\u00e5t ber\u00e4ttar hon f\u00f6r mig att upptr\u00e4danden ger s\u00e5 mycket energi att det f\u00e5r henne att m\u00e5 betydligt b\u00e4ttre, \u00e4r v\u00e4rt anstr\u00e4ngningen. N\u00e4r Hoffsten installerat sig t\u00e4nker vi mirakul\u00f6st nog inte l\u00e4ngre p\u00e5 hennes tillst\u00e5nd. Scenn\u00e4rvaron \u00e4r total. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I f\u00f6rsta set sjungs p\u00e5 svenska. Man \u00f6ppnar i optimistisk rivig anda med Sockerkompis, <\/em>en okomplicerad k\u00e4rlekss\u00e5ng. I ett f\u00f6rsta mellansnack framkommer att Louise \u00e4r tr\u00f6tt p\u00e5 hur det ser ut runt omkring oss. ”Jag vill ha v\u00e5r och en vacker v\u00e4rld”. Klokt att inte bli mer specifik, att vi fick fylla i sj\u00e4lva. Redan n\u00e4r den f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e4rska singeln En vacker v\u00e4rld <\/em> framf\u00f6rs, som ett slags motgift till pandemin och annat el\u00e4nde, inser man att duons musik \u00e4r \u00e4kta vara. H\u00e4r finns f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en extraordin\u00e4r konsert i ett avskalat format. Inte fel att j\u00e4mf\u00f6ra med de tv\u00e5 spelningar jag upplevde med Freddie Wadling & Henrik Cederblom. Gitarristen k\u00f6rar plus bist\u00e5r med extra ackompanjemang genom drum-pedal och bj\u00e4llra (detta uppdagades efter\u00e5t n\u00e4r jag besk\u00e5dade ” pedalparken” och fick h\u00f6ra att sampling inte anv\u00e4ndes, vilket jag hade utg\u00e5tt fr\u00e5n). <\/p>\n\n\n\n

Som bevis p\u00e5 duons varma samexistens retas ”komphunden” (hans egna sk\u00e4mtsamma epitet) f\u00f6r geografiskt ursprung. Putslustigheter vilka Louise sveper in publiken v\u00e4cker muntra reaktioner. Passande nog efter dialektal utl\u00e4ggning spelas en countryblues vars text hyllar det platta \u00d6sterg\u00f6tland. Louise trakterar munspel medan Richard byter till st\u00e5lstr\u00e4ngad svart gitarr, ett av hans tre instrument.. Vi f\u00e5r veta att han tvingats avvara sin banjo f\u00f6r att rollator skulle f\u00e5 plats i bilen. Sk\u00f6nt gung f\u00f6rst\u00e4rks med underbart reverb. Louise textar tydligt och rytmiskt med nyanser. St\u00e4mbanden signalerar trov\u00e4rdighet, har en nerv som f\u00e5 andra kollegor. <\/p>\n\n\n\n

I samband med Visst k\u00e4nns det bittert <\/em>fr\u00e5n R\u00f6ster ur m\u00f6rkret <\/em>som Louise gjorde med sin favoritgitarrist 2017, ber\u00e4ttas om en inbjudan till att lira p\u00e5 \u00d6ster\u00e5ker, samma f\u00e4ngelse Johnny Cash bes\u00f6kt vilket ju dokumenterades p\u00e5 skiva. Vi h\u00f6r om utanf\u00f6rskap, internernas och artistens p\u00e5 grund av sina livsbetingelser. Njuter av gungande blues i maffigt inramat ljud. Lysande gitarrspel i dito dynamik! <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6re paus kommer tv\u00e5 starka l\u00e5tar h\u00e4mtade fr\u00e5n S\u00e5 mycket b\u00e4ttre<\/em> -\u00e4ventyret vars inspelning beskrivs i termer av ”b\u00e5de bland det jobbigaste och roligaste jag gjort.” F\u00f6rst makal\u00f6sa Fr\u00e5n himmelen fallen <\/em> duetten med Albin Lee Meldau marinerad i ett uppd\u00e4mt vemod som leder tankarna till Plura, Ebba Forsberg och Peter LeMarc. Krantz briljerar med karakt\u00e4ristiskt twang-spel, p\u00e5 elgitarr om jag minns r\u00e4tt. Den \u00e5tf\u00f6ljs av Ljus och v\u00e4rme<\/em> som en omtolkning fr\u00e5n Christer Sj\u00f6grens repertoar av en i original norsk visa skriven av \u00c5ge Alexandersen. L\u00e5ten f\u00f6rflyttar sig i uppfriskande stadig lunk pr\u00e4glad, enligt Hoffsten, av ett anm\u00e4rkningsv\u00e4rt djup. <\/p>\n\n\n\n

Andra halvan drar ig\u00e5ng med tv\u00e5 utropstecken, varav i Know A Place Called Memphis <\/em>m\u00e5ste betraktas som det allra fetaste. Studsande kaxig melodi avl\u00f6ses d\u00e5 av delikat countryblues-ballad. B\u00e5da alster kommer fr\u00e5n f\u00e4rska albumet Crossing The Border. <\/em>Sedan framf\u00f6r duon Little Devil In Me<\/em> fr\u00e5n 1995, efter att huvudrollsinnehavaren kommenterat sj\u00e4lvbespeglande titeln. Dags att stanna upp och l\u00e4gga in n\u00e5gra relevanta reflektioner, p\u00e5visa vilken extraordin\u00e4r tillst\u00e4llning n\u00e4rmare hundra personer \u00e4r med om (krogspelningen har varit uts\u00e5ld sedan l\u00e4nge).Musiken r\u00f6r sig fr\u00e5n diskret tunggung till h\u00e4nf\u00f6rande excesser p\u00e5 steel guitar., Slide i David Lindley stil ackompanjerar i en h\u00f6jdpunkt stj\u00e4rnans vokala bedrifter. Duons hundraprocentigt genuina toner minner om Bonnie Raitt, vilket sannolikt utg\u00f6r ett ideal eftersom Louise spelat in med n\u00e5gra av hennes musiker. Krantz adderar listigt trumsound till distinkt medryckande melodier. Blir uppenbart hur mycket k\u00e4nslor som investerats i pandemi-l\u00e5ten I Need You God Damn<\/em>. Nyanser framh\u00e4vs b\u00e5de r\u00f6stm\u00e4ssigt och i str\u00e4ngb\u00e4ndarens subtila riffande.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Utan att p\u00e5 minsta s\u00e4tt l\u00e5ta framtr\u00e4dandet bli utsl\u00e4tat inf\u00f6rlivas mer av markant rockigt beat med snyggt efterh\u00e4ngsen refr\u00e4ng. Syftar p\u00e5 Mello-t\u00e4vlande bidraget Only The Dead Fish Follow The Stream <\/em>(Louise en av tre komposit\u00f6rer) Hennes megahit Let The Best Man Win <\/em>ges annan kontur. D\u00e4ngan skalas av s\u00e5 att endast temat best\u00e5r. Firma Hoffsten & Krantz firar triumfer.<\/p>\n\n\n\n

Den allsidige artisten inser att publiken \u00f6nskar en forts\u00e4ttning. Kr\u00e5nglar inte med att l\u00e4mna scen , bjuder ist\u00e4llet p\u00e5 ett fenomenalt appendix med tv\u00e5 expanderande l\u00e5tar. Nu blir det exceptionelly avsp\u00e4nt och bitvis jam-betonat, vilket vi musik\u00e4lskare appl\u00e5derar extra. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tar sig duon an sista sp\u00e5ret p\u00e5 Rythm & Blonde<\/em>. Louise som kunnat konstatera att man gjort succ\u00e9, ger sig p\u00e5 ett frejdigt munspelsintro \u00e1 la Pugh tidigt 70-tal- Salig publik sveps in i stolta bl\u00e5 toner. Pondusen fr\u00e5n dem \u00e4r frapperande! Sveps med av walking blues i st\u00e4ndig r\u00f6relse som h\u00e4mtar n\u00e4ring ur klassisk Delta-tradition och en ikon som John Lee Hooker. Kul att fras fr\u00e5n The Seduction of Sweet Louise <\/em>inkorporeras. Allra sist levereras That\u00b4s Wahat I Get <\/em>komponerad av Jerry Lynn Williams f\u00f6r albumet Message Of Love. <\/em>fr\u00e5n 1991. Efter otroligt raffinerat intro blir det \u00e5ka av, S\u00e5ngen ber\u00f6r, orden flyger passionerat iv\u00e4g med ob\u00e4ndig auktoritet. Vad betr\u00e4ffar kompet jublar jag inv\u00e4rtes \u00f6ver vad som h\u00e4nder, refererar till en m\u00e4stare som Ry Cooder. Det improviseras friskt vilket uppskattas stort.<\/p>\n\n\n\n

Foton: Christer \u00c5kerlund \/ f\u00f6rsta fotot: Qlaez Wennberg<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Liveshack p\u00e5 Aludden Park & Restaurang i Lerum 31\/3 2023 Foton: Christer \u00c5kerlund (obs fotot ovan Qlaez Wennberg) Louise Hoffsten beh\u00f6ver knappast introduceras ing\u00e5ende. Utan att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00f6verexponerats har hon i flera decennier gjort avtryck hos musiklyssnare och allm\u00e4nheten. Hennes cv inneh\u00e5ller ett tjog gedigna plattor, omfattande turnerande, (har sett Hoffsten minst tre […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-165548","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165548","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=165548"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165548\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":165660,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165548\/revisions\/165660"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=165548"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=165548"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=165548"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}