{"id":165491,"date":"2023-04-01T17:41:44","date_gmt":"2023-04-01T16:41:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=165491"},"modified":"2023-04-01T17:43:36","modified_gmt":"2023-04-01T16:43:36","slug":"presstraff-med-laurie-anderson-om-att-se-i-en-spegel-fran-sidan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=165491","title":{"rendered":"Presstr\u00e4ff med Laurie Anderson – om att se i en spegel fr\u00e5n sidan"},"content":{"rendered":"
\"\"
Laurie Anderson, Absent in the Present: Looking into a Mirror Sideways, 1975 \u00a9 Laurie Anderson<\/figcaption><\/figure>\n

Att se i en spegel fr\u00e5n sidan. Vad som syns, hur det ser ut och hur det beskrivs beror p\u00e5 m\u00e5nga saker: vem som tittar, fr\u00e5n h\u00e5ll, med vilken bakgrund, med vilken kunskap. Laurie Anderson \u00e4r k\u00e4nd b\u00e5de som musiker, komposit\u00f6r, konstn\u00e4r, performanceartist, f\u00f6rfattare och filmare. Den r\u00f6da tr\u00e5den genom alla hennes uttryck \u00e4r viljan att ber\u00e4tta och i allt drivs hon av en unders\u00f6kande attityd kring livet, existensen och ber\u00e4ttandet.<\/strong><\/p>\n

1 april 2023 \u00f6ppnade Moderna Museet i Stockholm hennes utst\u00e4llning ”Looking into a mirror sideways”. Kulturbloggen var med p\u00e5 en presstr\u00e4ff med Laurie Anderson n\u00e5gra dagar innan utst\u00e4llningen \u00f6ppnades. Utst\u00e4llningen \u00e4r ett sp\u00e4nnande str\u00f6vt\u00e5g genom ber\u00e4ttelser och historier och vi st\u00e4lls inf\u00f6r bilder, videoverk, r\u00f6ster, skulpturer och ljud som f\u00e5r oss att fundera och k\u00e4nna, ibland bara m\u00e5ste jag s\u00e4tta mig ned en stund och betrakta i lugn och ro.<\/p>\n

Ett av verken i utst\u00e4llningen handlar om Andersons farfar Axel Efraim Andersson som f\u00f6ddes i Sverige. Han immigrerade till USA med sina f\u00f6r\u00e4ldrar som barn. Inom familjen ber\u00e4ttades det att Axel kom till USA som \u00e5tta\u00e5ring, som nio\u00e5ring startade han ett f\u00f6retag som h\u00e4sthandlare och vid tio \u00e5r gifta han sig.
\n– Det lustiga \u00e4r att ingen i familjen opponerade sig mot den osannolika historieskrivningen utan svalde den med hull och h\u00e5r, sade Laurie Anderson.<\/p>\n

– Den sanna ber\u00e4ttelsen \u00e4r att Axel och hans syskon hamnade p\u00e5 ett barnhem ett par \u00e5r och Axel ocks\u00e5 togs till ett ungdomsf\u00e4ngelse, ber\u00e4ttade Laurie Anderson.<\/p>\n

I utst\u00e4llningen har hon l\u00e5tar AI-programmet OpenArt skapa svartvita fotografier av hur det kunde ha g\u00e5tt till n\u00e4r Axel som ung immigrant anl\u00e4nde till Amerika. Det \u00e4r ett underbart exempel p\u00e5 hur p\u00e5hitt och sanning flyter in i varandra.<\/p>\n

\"\"
Foto: Rosemari S\u00f6dergren<\/figcaption><\/figure>\n

Laurie Anderson var en tidig internationell pionj\u00e4r inom den elektroniska musiken. Som konstn\u00e4r arbetar hon idag i framkant av nya tekniker, som virtual reality (VR) och artificiell intelligens (AI). Men hon tror inte att AI kommer att kunna ers\u00e4tta m\u00e4nniskan som konstn\u00e4r.<\/p>\n

– Vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma att det AI kan arbeta med och processa \u00e4r trots allt s\u00e5dant som m\u00e4nniskor matar den med, sade Laurie Anderson.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om hennes farfar som sattes i ungdomsf\u00e4ngelse visas i utst\u00e4llning n\u00e4r an innan ber\u00e4ttelse om en tolv\u00e5ring pojke, Mohammed el Gharani, som sp\u00e4rrades in p\u00e5 Guant\u00e1namo. Han sl\u00e4pptes som tjugo\u00e5ring utan att f\u00e5 n\u00e5gon urs\u00e4kt eller n\u00e5gon f\u00f6rklaring fr\u00e5n den amerikanska staten. Den skildringen blir en mer politisk del av utst\u00e4llningen. Men egentligen har Laurie Anderson inte som syfte att skapa opinion, s\u00e4ger hon:
\n– Jag \u00e4r inte ute efter att uttrycka mina \u00e5sikter eller visa upp mig och vad jag st\u00e5r f\u00f6r. Jag tror att ni alla, var och en, kan dra egna slutsater och reagera, sade hon.<\/p>\n

Av och till f\u00e5r hon fr\u00e5gan om hur hon ser sig sj\u00e4lv: som musikskapare eller bildkonstn\u00e4r. Hon vill inte dela upp vare sig tillvaron eller ber\u00e4ttandet i n\u00e5gon genre. Allt \u00e4r olika s\u00e4tt att ber\u00e4tta p\u00e5. Laurie Anderson slog igenom 1981 med singeln \u201dO superman”. D\u00e5 var hon ju redan etablerad som performancekonstn\u00e4r – s\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r egentligen felst\u00e4lld.<\/p>\n

– Att jobba med och uttrycka mig med f\u00e4rger k\u00e4nns p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt som samma sak som att jobba med musik, men toner och ljud. Det s\u00e4tter ig\u00e5ng k\u00e4nslor inom mig som jag hoppas kunna f\u00f6rmedla. sade hon.<\/p>\n

Lena Essling, curator p\u00e5 utst\u00e4llningen p\u00e5 Moderna museet skriver:
\nLaurie Andersons m\u00e5ngfacetterade produktion kan ses som delar i en och samma v\u00e4v av ber\u00e4ttande. H\u00e4r ryms en str\u00f6m av betraktelser \u00f6ver m\u00e4nniskans villkor, nationers dr\u00f6mmar, flyktig samtid och dystopiska framtidsvisioner.<\/em><\/p>\n

Det stryker under vad Laurie Andersons konst och musik handlar om och utst\u00e4llningen p\u00e5 Moderna Museet. Konsten att se ur olika synvinklar, att unders\u00f6ka och ber\u00e4tta p\u00e5 flera s\u00e4tt.<\/p>\n

\u201dLooking into a mirror sideways\u201d<\/strong>
\nLaurie Anderson
\nModerna Museet, Stockholm. Visas till och med 3 september 2023 >\/em><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att se i en spegel fr\u00e5n sidan. Vad som syns, hur det ser ut och hur det beskrivs beror p\u00e5 m\u00e5nga saker: vem som tittar, fr\u00e5n h\u00e5ll, med vilken bakgrund, med vilken kunskap. Laurie Anderson \u00e4r k\u00e4nd b\u00e5de som musiker, komposit\u00f6r, konstn\u00e4r, performanceartist, f\u00f6rfattare och filmare. Den r\u00f6da tr\u00e5den genom alla hennes uttryck \u00e4r viljan […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[5,3,13624],"tags":[14556,3740,4486],"class_list":["post-165491","post","type-post","status-publish","format-standard","category-intervju","category-litteratur","category-toppnytt","tag-laurie-anderson","tag-moderna-museet","tag-presstraff","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=165491"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":165589,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165491\/revisions\/165589"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=165491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=165491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=165491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}