{"id":165290,"date":"2023-04-05T01:42:16","date_gmt":"2023-04-05T00:42:16","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=165290"},"modified":"2023-04-05T01:42:17","modified_gmt":"2023-04-05T00:42:17","slug":"valbalanserad-och-gedigen-gitarrjazz-i-reflekterande-stil-nomadic-av-tomas-janzon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=165290","title":{"rendered":"V\u00e4lbalanserad och gedigen gitarrjazz i reflekterande stil – Nomadic av Tomas Janzon"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Eva Ekel\u00f6f
<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tomas Janzon<\/p>\n\n\n\n

Nomadic<\/p>\n\n\n\n

3<\/p>\n\n\n\n

Inspelad i Kalifornien och New York 2021-2022<\/p>\n\n\n\n

Producent: Tomas Janzon<\/p>\n\n\n\n

Changes Music<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 31\/3 2023 <\/p>\n\n\n\n

Om jag har f\u00e5tt fram r\u00e4tt info har gitarristen Tomas Janzon tidigare gett ut fyra studio- och en liveplatta. P\u00e5 f\u00f6rsta skivan medverkade sj\u00e4lvaste Billy Higgins. F\u00f6reg\u00e5ende album 130th & Lenox <\/em>uts\u00e5gs till ett av \u00e5rets b\u00e4sta av Downbeat och stort ber\u00f6m inkasserades ocks\u00e5 i Vintage Guitar. P\u00e5 2000-talet har Janzon undervisat i USA och Kanada d\u00e4r han huvudsakligen turnerar. Att nya albumet d\u00f6pts till Nomadic <\/em>beror p\u00e5 att \u00e4ven om han \u00e4r baserad i New York bos det dessutom i Stockholm och Los Angeles ( examen med str\u00e5lande vitsord fr\u00e5n Guitar Institute i L.A). <\/p>\n\n\n\n

Likt somliga andra jazzgitarrister baserade i Stockholm – Johan Leijonhufvud,, Alexander Brott, Andreas Pettersson – har Janzon i princip g\u00e5tt under min radar. Vid sidan av Jojje Wadenius, Max Schultz och Erik S\u00f6derlind har jag \u00e4nd\u00e5 senaste \u00e5ren uppt\u00e4ckt och skrivit om exempelvis Hans Olding, P\u00e5l Nyberg och Joel Svensson. Synnerligen v\u00e4lutbildade Tomas Janzon som haft Vince Mendoza som l\u00e4rare i komposition, har jag h\u00f6rt en g\u00e5ng p\u00e5 Nef. I \u00f6vrigt inte lyssnat p\u00e5 mannen, vars instrument i uppv\u00e4xten var cello.<\/p>\n\n\n\n

I den pianol\u00f6sa kvartett han h\u00e4r leder ing\u00e5r vibrafonisten Steve Nelson (medverkar p\u00e5 sex av sp\u00e5ren) j\u00e4mte tv\u00e5 alternerande rytmsektioner. P\u00e5 fem l\u00e5tar lirar Hilliard Greene bas medan Chuck McPherson sitter bakom trummorna. P\u00e5 fem andra sp\u00e5r bildar Jeff Littleton rytmorienterad duo med Tony Austin. P\u00e5 Letter From JSB <\/em>\u00e4r s\u00e4ttningen nylonstr\u00e4ngad(?) gitarr och vibrafon. Av elva l\u00e5tar \u00e4r \u00e5tta original av Janzon. Resterande kompositioner vilka lagts som en avdelning i mitten har skrivits av McCoy Tyner, Sonny Rollins samt Lee Konitz\/ Ted Dameron. <\/p>\n\n\n\n

Vackert formgivna cd:n inneh\u00e5ller ett fotocollage och en vers utformad kring livsfilosofi. Raderna pr\u00e4glas av en \u00f6ppen attityd, ett stort m\u00e5tt av perception. Det v\u00e4l avv\u00e4gda samspelet p\u00e5 skivan indikerar p\u00e5taglig mognad och avsp\u00e4nd h\u00e5llning. Blir varse att gitarristens f\u00f6r mig obekanta omgivning best\u00e5r av musiker som beh\u00e4rskar sina uttrycksmedel till fullo. De vet vad de vill uppn\u00e5, vilket uppfylls utan sk\u00f6njbar anstr\u00e4ngning. N\u00e5got som i sin tur genererar trivsam lyssning delikat och krispig. Kompet \u00e4r mycket flexibelt och ink\u00e4nnande. Uppskattar de alternerande trumslagarnas spelstil. Basfeature f\u00f6rekommer i enstaka sekvens och Ascending<\/em> med sin distinkt rytmiska figur har ett kortare trumsolo i sig. Janzon framf\u00f6r sin Letter Frpm J S B <\/em>p\u00e5 duo med Melson. Aprop\u00e5 vibrafonisten idkas fr\u00e5n hans sida mycket prydligt musicerande, ibland p\u00e5 gr\u00e4nsen till anemiskt. Hade \u00f6nskat att det n\u00e4tta soundet ibland vore mer uppseendev\u00e4ckande. <\/p>\n\n\n\n

H\u00f6r uppiggande tolkningar av standards, tre i rad, d\u00e4r tillf\u00f6rseln av energi och andra strukturer ska appl\u00e5deras. Toppnoteringen m\u00e5s i h\u00e4rliga framf\u00f6randet av SubconsciousLee \/ Hot House. <\/em>Vi f\u00e5r en utpr\u00e4glad fin ballad. Kan sakna riffande sekvenser. Hade g\u00e4rna h\u00f6rt mer av den teknik som f\u00f6rekommer i sp\u00e4nstiga Blue Frog Return. <\/em> M\u00e4rkligt nog associerar jag inte spontant till andra gitarrister n\u00e4r Janzons str\u00e4ngb\u00e4ndande absorberas, n\u00e5got som tyder p\u00e5 att musikern f\u00f6rm\u00e5tt vaska fram ett eget idiom. L\u00e5ter som om han anv\u00e4nder ungef\u00e4r samma pedaler p\u00e5 n\u00e4stan varje sp\u00e5r. Verkar vilja anv\u00e4nda f\u00e5 effekter, ist\u00e4llet f\u00f6r\u00e4dla en lite dov och ren ton som inte byggts upp kring utdragna klanger. <\/p>\n\n\n\n

Tycker om hur l\u00e5tarna sm\u00e4lter samman och de lite kluriga kompositionerna med snarlika teman. Ackordf\u00f6ljderna kan \u00f6verlag liknas vid att flanera, som ett kringstr\u00f6vande sound alluderande p\u00e5 albumets titel. Dock uppst\u00e5r en paradox. I l\u00e4ngden ter sig skivan aningen h\u00e4ndelsefattig, tendenser till enformighet uppst\u00e5r. D\u00e4rav min tvekan – \u00e4ndrade mig fr\u00e5n \u00a4.a till 3+ – vid utdelandet av omd\u00f6me. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tomas Janzon Nomadic 3 Inspelad i Kalifornien och New York 2021-2022 Producent: Tomas Janzon Changes Music Releasedatum: 31\/3 2023 Om jag har f\u00e5tt fram r\u00e4tt info har gitarristen Tomas Janzon tidigare gett ut fyra studio- och en liveplatta. P\u00e5 f\u00f6rsta skivan medverkade sj\u00e4lvaste Billy Higgins. F\u00f6reg\u00e5ende album 130th & Lenox uts\u00e5gs till ett av \u00e5rets […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":["post-165290","post","type-post","status-publish","format-standard","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=165290"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165290\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":165701,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/165290\/revisions\/165701"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=165290"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=165290"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=165290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}